Sociala medier

Här hittar du våra konton på sociala medier. Inläggen som publiceras där läggs även upp på den här sidan, så att du som inte använder sociala medier ska kunna ta del av dem.

Besök oss på sociala medier

Våra konton på sociala medier (länkarna öppnas i nya fönster):

Publicerade inlägg

I rubriken framgår det i vilken plattform inlägget är publicerat. Vissa inlägg har redigerats och av utrymmesskäl visar vi inga bilder. Innehåller inlägget en film så länkar vi till den separat.


24 januari 2023 - publicerat på Facebook och LinkedIn

EU-kommissionen har nu beslutat att särskilt värdefulla data för samhället ska vara tillgängliga som öppna data. Tidigare avgiftsbelagda data som kartor, adressdata, och flygbilder blir öppna och kostnadsfria.

EU:s medlemsländer har 16 månader på sig att implementera beslutet efter att beslutet har trätt i kraft 2023-02-09.

– Beslutet är efterlängtat, vi har länge arbetat för att vår data ska vara fri och tillgänglig för så många som möjligt. När Lantmäteriets geografiska information blir fritt tillgänglig blir det billigare, enklare och effektivare att utveckla framtidens samhälle, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.

Läs hela nyheten på vår webbplats.


24 januari 2023 - publicerat på Facebook och Instagram

Är Lantmäteriet mer än en person med en ovanligt lång mätstång? Vi kartlägger verkligheten! Se hela filmen för att lära dig mer om vår breda verksamhet.


20 januari 2023 - publicerat på LinkedIn

Vi gratulerar vår norska motsvarighet Kartverket (Norwegian Mapping Authority) som idag fyller 250 år! Stort grattis och tack för allt fint samarbete, inte minst med översynen av gränsen mellan våra länder som pågår 2020-2024.

Läs mer om Kartverket 250 år på deras webbplats (nytt fönster).

Vill du veta mer om riksgränsöversynen? Besök vår webbplats.


20 januari 2023 - publicerat på Facebook och Instagram

Lördagen den 21 januari är det Släktforskningens dag. Vi uppmärksammar den genom att visa ett utsnitt av Hans Ranies vackra karta över Ärla socken, Södermanland, 1683.

Ranie var en lantmätare, senare bergmästare, dog 1719. Just den här kartan tillhör de yngre geometriska jordeböckerna (YGK, 1680–1700), som är tillgängliggjorda av Riksarkivet. Läs mer om de äldre kartorna på vår webbplats.

Vår e-tjänst Historiska kartor (nytt fönster) kan vara en bra hjälp i din släktforskning.


19 januari 2023 - publicerat på LinkedIn

Den 13 februari håller projektet Smartare samhällsbyggnadsprocess årets första webbsända informationsmöte (nytt fönster). Varm välkommen att delta för att ta del av status och framdrift i projektet. Vi berättar bland annat om status kring byggnad och nya datamängder.


17 januari 2023 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Lantmäteriets statistik visar på ändrade svenska lånevanor under 2022: Antalet nya inteckningar i fastigheter minskade med 15 procent sett över hela året, samtidigt som pantbreven löstes in i högre takt. Bakom siffrorna finns ökade räntekostnader och fallande bostadspriser.

De ändrade bolånevanorna visar även av att antalet pantbrev som lämnats åter av kreditgivaren, för att de inte längre behövs som säkerhet för bostadslån, nu är fler än antalet nya pantbrev, vilket är första gången det sker sedan Lantmäteriet började mäta detta 1999.

Läs hela nyheten på vår webbplats.


13 januari 2023 - publicerat på Facebook

Vill du fördjupa dig i den spännande historien om Struves meridianbåge? Då kan vi tipsa om en artikel i Kartografiska sällskapets tidning. Det var ett gigantiskt mätprojekt i slutet av 1800-talet som gick ut på att bestämma jordklotets exakta form och storlek. Struves meridianbåge är ett världsarv som sträcker sig genom tio länder. Lantmäteriet ingår i den kommitté som hanterar frågor som är gemensamma för hela världsarvet: Struve Geodetic Arc Coordinating Committee. Teodoliten som astronomen Friedrich Struve använde för att göra sina mätningar tillhör Lantmäteriet.

Ta del av artikeln på kartografiskas webbplats (nytt fönster).

Läs även mer om Struves meridianbåge på vår webbplats.


24 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 24.

Visste du Susanne Ås Sivborg är generaldirektör för Lantmäteriet sedan 2018? Hon är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad och har tidigare varit generaldirektör för Patent- och registreringsverket. Lyssna på hennes julhälsning!

Läs mer om Lantmäteriet på vår webbplats.

Se filmen för lucka 24 (nytt fönster).


23 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 23.

Visste du att Lantmäteriet avslutade 14 876 lantmäteriförrättningar 2021? En vanlig åtgärd är fastighetsreglering, där man flyttar mark mellan två fastigheter till exempel vid en försäljning. En annan vanlig åtgärd är avstyckning, vilket betyder att en bit mark tas bort från en fastighet för att skapa en helt ny fastighet.

Läs mer om att ändra fin fastighet på vår webbplats.

Se lucka 23 som animerad (nytt fönster).


22 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 22.

Visste du att Lantmäteriet stöttar arbetet med ett radioprogram för att öka rwandiernas kunskap om landfrågor? Det sker inom ramen för Lantmäteriets SIDA-finansierade projekt i Rwanda. Det populära radioprogrammet innehåller ett informationspass och därefter besvarar programledaren frågor från lyssnare som ringer in.

Läs mer om arbetet på vår webbplats.

Se lucka 22 som animerad (nytt fönster).


21 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 21.

Visste du att det finns ett rikt djurliv i Lantmäteriets historiska kartor? Här finns björnar, hästar, hundar och många andra djur. Lantmätaren Adolf Castman har dekorerat en karta från 1698 över Östra Eneby socken, Östergötland, med en fågel som håller skalstocken i sin näbb.

På samma karta har han målat ett självporträtt där han har på sig en elegant vinröd rock, klackskor, värja, hatt och grålockig peruk. Du kan söka bland kartorna i vår e-tjänst Historiska kartor - https://historiskakartor.lantmateriet.se/

Tips! Vill du veta mer om historiska kartor? Se Utbildningsradions film.

Se lucka 21 som animerad (nytt fönster).


21 december 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Som beredskapsmyndighet har Lantmäteriet ett särskilt ansvar för samhällets krisberedskap och totalförsvar.

För Lantmäteriets del handlar det om att bevara och tillgängliggöra geodata som kan användas under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst i krig, och som behövs för att kunna återuppbygga samhället efter en kollaps, till exempel efter en naturkatastrof eller väpnad konflikt.

Exempel på sådana kritiska data hos Lantmäteriet är fastighetsinformation som ger svar på frågan ”vem som äger vad?”, och som anger var fastighetsgränserna går. Fastighetsinnehav utgör till stor del säkerheterna på Sveriges kreditmarknad. På så sätt bidrar ett tryggt och väl dokumenterat ägande av fastigheter även till finansiell stabilitet i fredstida krissituationer.

Läs mer om Lantmäteriets roll att hjälpa samhället att stå starkt på vår webbplats.


20 december 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Nu finns de senaste satellitbilderna över hela Sverige att ladda ner från Lantmäteriet. Bilderna ger en ögonblicksbild av hela Sveriges landskap sommaren 2022 sett från rymden, och är till stor nytta inom jord- och skogsbruk, klimatanpassning och samhällsplanering, samt för en intresserad allmänhet.

Läs hela nyheten på vår webbplats.


20 december 2022 - publicerat på LinkedIn

Vill du bli vår nya chef för verksamhetsområde kommunikation? Rätt position för dig som är en fena på att kommunicera. Visst låter det spännande? Ansök senast den 13 januari!

Som chef kommer du ha ett övergripande ansvar för att Lantmäteriets kommunikation bidrar till att nå vår vision och våra målområden. Du ansvarar för hela myndighetens strategier inom kommunikationsområdet och har ett verksamhets-, ekonomiskt- och personalansvar för kommunikations verksamhet och medarbetare.


20 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 20.

Visste du att det i genomsnitt finns det fyra pantbrev per fastighet i Sverige? Det totala inteckningsbeloppet uppgår till 6 654 miljarder kronor. Under 2021 ökade beloppet med 352 miljarder kronor, en ökning med 1,4 miljarder kronor varje arbetsdag. Det är Lantmäteriet som hanterar pantbrev och inteckningar.

Läs mer om pantbrev och inteckningar på vår webbplats.

Se lucka 20 som animerad (nytt fönster).


19 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 19.

Visste du att Lantmäteriet arbetar med att laserskanna Sveriges skogsmark? Informationen används inom skogsbruket samt för samhällsplanering och forskning. Men med hjälp av skanningen har man också lyckats upptäcka minst 100 000 tidigare okända kulturlämningar, i form av gamla kolmilor, fångstgropar samt boställen och husbottnar. Den pågående skanningen startade 2018 och utförs på uppdrag av Skogsstyrelsen och skogsbranschen.
Läs mer om laserskanning på vår webbplats.

Se lucka 19 som animerad (nytt fönster).


18 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 18.

Visste du att det finns en gränskommission vid Lantmäteriet som har har i uppdrag att se över riksgränsen mellan Sverige och Norge? Arbetet pågår 2020–2024. Översynen sker tillsammans med en kommission vid det norska Kartverket.

Tips! Se Utbildningsradions film om översynen av riksgränsen. På vår webbplats kan du också läsa mer om arbetet med riksgränsöversynen.

Se lucka 18 som animerad (nytt fönster).


17 december 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Lantmäteriets verksamhet startade 1628, när Anders Bure fick i uppdrag av kungen att framställa geometriska jordeböcker och geografiska kartor samt att utbilda nya lantmätare. Därmed är Lantmäteriet en av Sveriges äldsta myndigheter. En av våra förrättningslantmätare berättar om hur det gick till under det första århundradet. Programmet är producerat av Sveriges Utbildningsradio, UR.

Se programmet på UR-play (nytt fönster).


17 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 17.

Visste du att Lantmäteriet har en mängd facktermer? Vet du till exempel när man behöver ett gravationsbevis eller hur man använder en teodolit? Andra kluriga ord: Klyvning, omarrondering, fångeshandling och geoid. På vår webbplats finns en ordlista där vi förklarar ord som kan vara svåra att förstå.
Vilket är det svåraste lantmäteriord du känner till?

Se lucka 17 som animerad (nytt fönster).


16 december 2022 - publicerat på LinkedIn

Välkomna till Geodataseminarium 2023 med temat - i riktning mot framtiden, anmälan är nu öppen! Ämne för seminariet: Var behöver vi vara med digitaliseringen år 2040 och vilka utmaningar behöver vi gemensamt klara av för att nå dit?

Seminariet hålls den 1 februari 2023 klockan 10-16 på Stockholm Waterfront Congress Centre. 80 platser finns för att delta i lokalen, övriga erbjuds att delta digitalt.

Läs mer om programmet och anmäl dig!


16 december 2022 - publicerat på Facebook

Från och med idag stänger vi av funktionen att kunna kontakta oss via meddelanden (Messenger) på Facebook. Har du frågor till oss hänvisar vi istället till vårt kundcenter för bäst och snabbast service - kundcenter@lm.se eller 0771-63 63 63.

Du har väl inte missat våra e-tjänster som hjälper dig med de vanligaste frågorna?

- Beställ utdrag ur fastighetsregistret - https://bit.ly/3BC2A80
- Ta reda på vem som äger en viss fastighet - https://bit.ly/3j3jdDb
- Se detaljerad info om dina fastigheter i Min fastighet - https://bit.ly/3PwWM5u
- Ansök om lagfart eller inskrivning - https://bit.ly/3uTUxQb

Läs mer om hur du kan kontakta oss på vår webbplats.


16 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 16.

Visste du att Lantmäteriet har färdiga lektioner om spännande saker som rullstensåsar, stigande vattennivåer och samhällsplanering? Lektionerna ingår i vårt kostnadsfria undervisningsstöd för grundskolan och gymnasiet, och är framtaget med hjälp av pedagoger.

I det tillhörande kartverktyget finns lager som visar historiska kartor, hydrologi, geologi, demografi, fornlämningar, topografi med mera. Eleverna kan mäta och rita in sina fynd och iakttagelser i kartan.

Läs mer på vår webbplats.

Se lucka 16 som animerad (nytt fönster).


15 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 15.

Visste du att Lantmäteriet hanterar tillstånd för att sprida bilder och filmer som är tagna från luften? För att slippa söka om tillstånd finns det ett antal undantag du kan använda (nytt fönster).

Handläggningstiderna för spridningstillstånd är tyvärr långa just nu. Antalet ansökningar har ökat från cirka 700 ärenden 2016 till drygt 23 000 förra året och Lantmäteriet har önskat mer anslag från regeringen för att kunna utöka verksamheten och hålla fortsatt god service.

Se lucka 15 som animerad (nytt fönster).


14 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 14.

Visste du att det från början endast fanns sex lantmätare, som var utspridda i olika landskap? Det var så många som utbildades när matematikern och kartografen Anders Bure 1628 fick i uppdrag av Gustav II Adolf att bygga upp en svensk lantmäteriverksamhet. Fram emot 1640-talet hade antalet lantmätare blivit omkring 25 stycken.
Om du vill veta vad Bure säger utan att slå på ljudet kan du slå på texten på "CC" i spelaren.
Läs mer om vår unika kartskatt och Anders Bure.

Tips! Se även Utbildningsradions film om Lantmäteriets historia.

Se lucka 14 som animerad (nytt fönster).


13 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 13.

Visste du att Lantmäteriets ortsnamnssök ger 52 träffar på ortnamn som börjar på Lusse? Här finns Lussebo, Lusseboda, Lusseröd, Lussebäcken med flera. Namnen har skiftande bakgrund och innehåller ibland ordet lus i nedsättande betydelse. Men några, som Lusse källa i Alseda socken, Östra härad, Småland, innehåller faktiskt en folklig variant av helgonnamnet Lucia. Vilka fler ortnamn med julanknytning känner du till?

Testa vår e-tjänst Sök ortnamn (nytt fönster).

Vill du veta mer om arbetet med ortnamn kan du se Utbildningsradions film.

Se lucka 13 som animerad (nytt fönster).


12 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 12.

Visste du att gränserna på den digitala fastighetskartan inte alltid visar rätt? Noggrannheten kan skilja från enstaka centimeter till tiotals meter. Enligt lagen är det gränsmärket på marken som gäller. Det innebär att du inte utan vidare kan utgå från kartan om du vill bygga ett hus, avverka skog eller göra andra saker på din fastighet.

Se vår film om att bestämma gränserna för en fastighet.

Se lucka 12 som animerad (nytt fönster).


11 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 11.

Visste du att Lantmäteriet bevakar utbredningen av Sveriges glaciärer? Antalet karterade glaciärer är 284, varav Salajiekna i Arjeplogs kommun är den största med en yta på drygt 9 kvadratkilometer – lika stort som 1 300 fotbollsplaner. 2014 kunde vi med hjälp av flygfotografering visa att glaciärerna hade krympt. Det är ett sätt som flygfotografering kan användas i miljöarbetet.

Se Utbildningsradions film om Lantmäteriets arbete med glaciärer!

Se lucka 11 som animerad (nytt fönster).


10 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 10.

Visste du att omarronderingen i Stora Tuna i Dalarna, som blev klar 2022, tog tio år att genomföra? Omarronderingen omfattade en stor del av Borlänge kommun och berörde 1 500 fastighetsägare. Bakgrunden är att det aldrig genomfördes något laga skifte här på 1800-talet. Fastigheterna bestod därför av många, små markbitar som låg utspridda – den minsta 6 kvadratmeter. Omarrondering betyder att marken omfördelas mellan fastighetsägarna.

Se Utbildningsradions film om omarronderingen för att lära dig mer.

Se lucka 10 som animerad (nytt fönster).


9 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 9.

Visste du att Lantmäteriet ger stöd för att utbilda nya lantmätare i Liberia? Det sker via Lantmäteriets ILAMP-projekt i landet, som finansieras av SIDA. Under 2023 kommer tjugo lantmätarstudenter från universitetet i Monrovia att vara redo att ge sig ut i yrkeslivet i ett land där tvister om mark och gränser är en oroshärd.

Läs mer om arbetet i Libera på vår webbplats.

Se lucka 9 som animerad (nytt fönster).


8 december 2022 - publicerat på LinkedIn

Varmt välkommen att delta på årets sista informationsmöte från projektet Smartare samhällsbyggnadsprocess. Den 19 december klockan 13-14 gör vi en tillbakablick i vad som hänt under året och blickar också framåt med bland annat kommande datamängder.


8 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 8.

Visste du att Lantmäteriet har åtta personer anställda som från april till och med september jobbar med flygfotografering? Arbetet är fördelat på två flygplan och två flygfotokameror. Målsättningen är att fotografera cirka en tredjedel av Sveriges yta varje år. Flygbilder används bland annat för kartframställning och fysisk planering.

Lär dig mer om vårt arbete med flygfotografering.

Se lucka 8 som animerad (nytt fönster).


8 december 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Lantmäteriet är en beredskapsmyndighet och har ett särskilt ansvar för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Tillsammans med Skatteverket, DIGG och Bolagsverket ingår vi i sektorn för försörjning av grunddata, där Skatteverket har ett särskilt ansvar för att driva på och samordna arbetet. Lantmäteriets uppgift som beredskapsmyndighet är bland annat att försörja totalförsvaret med geodata.

- Lantmäteriets geodata viktiga för att leda och koordinera insatser över geografiska och organisatoriska gränser. Det illustrerades exempelvis vid de stora skogsbränderna i Ljusdals kommun 2018, då Lantmäteriets expertkunskap och geodata fick stor betydelse för brandbekämpningen. Vid sådana kriser kan Lantmäteriets förstärkningsresurs Geocell ge stöd i form av kartor och uppdatering av insatsspecifika geodata, berättar beredskapssamordnare på Lantmäteriet.

Läs mer om vår roll som beredskapsmyndighet.


7 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 7

Visste du att det finns en grupp experter på Lantmäteriet som letar efter beslut som togs i svenska byar och städer hundratals år tillbaka i tiden? Arkivutredningspoolen, som gruppen heter, går igenom gamla akter och beslut för att se hur de påverkar dagens fastighetsbildning. Besluten kan vara avgörande för dagens ägande eller rätt att använda mark, vatten eller vägar.

Vill du veta mer om arkivarbetet? Se Utbildningsradions film om Arkivutredningspoolen.

Se lucka 7 som animerad (nytt fönster).


6 december 2022 - publicerat på Facebook, LinkedIn och Instagram

Har du och dina grannar en parkering som sköts av en samfällighetsförening och vill installera laddningspunkter för elfordon? Då finns det några saker ni behöver tänka på. Se filmen (nytt fönster) för att guidas i vad ni behöver göra.

Äger du parkeringen är det du själv som avgör om du ska installera en laddningspunkt. Bor du i en bostadsrättsförening är det föreningen som tar beslut. Läs mer på vår webbplats.


6 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 6.

Visste du att Lantmäteriets e-tjänst Sök ortnamn ger 300 träffar på ortnamn som börjar på Puk? Flera tolkningsmöjligheter finns, exempelvis personnamnet Puke. Men många av namnen innehåller ordet puke i betydelsen ond ande, trolldomsväsen, smådjävul eller Satan vilket visar att våra ortnamn speglar alla sidor av mänskliga aktiviteter och intressen, också de religiösa eller ockulta.

E-tjänsten hittar du på vår webbplats (nytt fönster).

Se lucka 6 som animerad (nytt fönster).


5 december 2022 - publicerat på LinkedIn

Varmt välkommen att delta på Geodatarådets och Lantmäteriets webbsända lunchseminarium den 14 december klockan 12-13. Vi kommer bland annat informera från rådets senaste möte med fokus på geodataområdet 2040, samt den senaste informationen kring öppna data - särskilt värdefulla datamängder.


5 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 5.

Visste du att lantmätarnas geografiska kartläggning på 1600- och 1700-talet bland annat användes som underlag för beskattning? Kartorna visade åkrar, ängar, betesmarker och gårdar. I en instruktion från 1635 står det att lantmätarna ska utföra sina mätningar när det är lämpligt på året så att bönderna inte får besvär med att spannmålen trampas ned. I övrigt skulle lantmätaren umgås med bönderna ”med största fog, diskretion och saktmod” för att undvika onödiga konflikter.

Se Utbildningsradions filmer om Lantmäteriets historia!

Se lucka 5 som animerad (nytt fönster).


4 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 4.

Visste du att Lantmäteriet fattade beslut i 893 000 inskrivningsärenden under 2021? Inskrivningsärenden betyder att åtgärderna skrivs in i fastighetsregistret, som Lantmäteriet sköter. Lagfarter och inteckningar, som är våra vanligaste uppdrag, står för 85 procent av ärendena.

Läs mer om fastighetsregistret.

Se lucka 4 som animerad (nytt fönster).


3 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 3.

Visste du att Kebnekaise inte alltid har räknats som Sveriges högsta fjäll? Länge var man överens om att Sulitelma var den högsta fjälltoppen, men när mätmetoderna blev bättre i slutet av 1800-talet övertog först Sarektjåkkå och sedan Kebnekaise topplaceringen.

Se Utbildningsradions film om Lantmäteriets arbete med att höjdbestämma fjälltoppar!

Se lucka 3 som animerad (nytt fönster).


2 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 2.

Visste du att Lantmäteriet har en e-tjänst där du kan se flygbilder från 1960, 1975 och idag? Hur såg din hemstad ut för 60 år sedan? Använd vår e-tjänst Min karta! Om du sitter vid en dator kommer du till flygfotona genom att välja symbolen Byt kartlager längst upp till höger. Såg det ut som du hade trott?

Se lucka 2 som animerad (nytt fönster).


1 december 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Julkalender lucka 1.

Idag börjar vår julkalender! Följ den för rolig och spännande fakta. Visste du att pistmaskiner i vinterns skidbackar tar hjälp av satellitpositionering? Med en mottagare som tar emot satellitsignaler monterad på maskinen och en noggrann höjdmodell över skidbacken kan maskinföraren se exakt hur mycket snö som finns under maskinen och kan styra hur mycket snö som läggs ut.

Några andra, mer vanliga, användningar är guidning av maskiner, som skördetröskor, skogsmaskiner och grävmaskiner, samt faktainsamling för vetenskapliga studier. Lantmäteriet driver Swepos, som är ett svenskt nätverk av fasta referensstationer för satellitpositionering.

Läs mer om Swepos och satellitpositionering.

Se lucka 1 som animerad (nytt fönster).


30 november 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomför just nu en informationssatsning för att öka försvarsviljan i Sverige. Som beredskapsmyndighet har även Lantmäteriet en viktig roll att hjälpa till i arbetet med att stärka försvaret.
Vi ska ha god förmåga att även vid kriser, höjd beredskap och krig fortsätta driva vår samhällsviktiga verksamhet och tillhandahålla uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Förmågan skapar vi genom att arbeta med till exempel beredskapsplanering, risk- och sårbarhetsanalyser, informationssäkerhet, utbildning och övning samt säkerhetsskydd.

Läs mer på vår webbplats om Lantmäteriets roll att hjälpa samhället att stå starkt.

Se MSB's film om krisberedskap och civilt försvar kopplad till inlägget (nytt fönster).


30 november 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Antalet ansökningar om att få installera laddningspunkter i samfälligheter har blivit många fler. Lantmäteriet arbetar därför på flera sätt för att möta efterfrågan och för att underlätta för samfällighetsföreningar som vill etablera laddningspunkter på sina parkeringar. Bland annat prioriteras nu dessa ärenden för att få en kortare handläggningstid.

Läs nyheten på vår webbplats.


25 november 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Satellitpositionering används inom jordbruk, bygg- och anläggningsverksamhet och räddningstjänsten. Positionering används också för kartläggning, inmätning, utsättning, navigering med mera. Och, såklart, för att hitta vägen till närmaste pizzeria! Kent Ohlsson berättar om Lantmäteriets positioneringstjänst Swepos.

Se Utbildningsradions film kopplad till inlägget (nytt fönster).


21 november 2022 - publicerat på LinkedIn

Sverige har en av Europas snabbaste, enklaste och mest rättssäkra processer för fastighetsregistrering. Det framkommer i en jämförelsestudie mellan olika EU-länder som Världsbanken har tagit fram.

Bland annat bedöms Sverige ha ett högkvalitativt fastighetsregister. I något som kallas ”quality of land administration index” når Sverige ett värde på 28 av maximalt 30, vilket placerar Sverige i den absoluta världseliten.

Läs hela nyheten.


18 november 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Av Dalarnas 1,9 miljoner hektar skogsmark är det cirka 534 000 hektar där ett laga skifte aldrig genomfördes på 1800-talet. Fastigheterna består av många, små och utspridda områden. Det är bakgrunden till omarronderingen i Stora Tuna, där den minsta markbiten var 6 kvadratmeter. Lantmätare Helena Lång berättar om en tio år lång process för att ändra markens indelning för 1 500 markägare.

Läs mer om Lantmäteriets arbete med omarrondering.

Se Utbildningsradions film kopplad till inlägget (nytt fönster).


16 november 2022 - publicerat på LinkedIn

Idag uppmärksammas internationella GIS-dagen på Högskolan i Gävle. Det är en dag full med aktiviteter som arrangeras av Högskolan i samarbete med Lantmäteriet och Future Position X.

Läs mer om eventet (nytt fönster).


11 november 2022 - publicerat på LinkedIn

Missade du GNSS/Swepos-seminariet? Du har fortfarande chansen! Det inspelade seminariet går att se till och med den 24 november. Seminariet ger en inblick i utvecklingen av satellitpositionering och Swepos – Lantmäteriets nationella nätverk av fasta referensstationer.

Seminariet går inte längre att se i efterhand, därför visas ingen länk.


11 november 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Just nu pågår en översyn av riksgränsen mellan Sverige och Norge. Den svenska gränskommissionen vid Lantmäteriet har bland annat i uppgift att tydligt redovisa gränsens läge och att restaurera, måla och mäta riksrösena. Norge har ansvar för motsvarande arbete längs den södra delen av gränsen. Dan Norin, som är geodetisk expert och ingår i den svenska gränskommissionen, berättar om arbetet.

Läs mer om riksgränsöversynen mellan Sverige och Norge.

Se Utbildningsradions film kopplad till inlägget (nytt fönster).


4 november 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Arbetet på Lantmäteriets ortnamnsfunktion består till stor del av att utreda och fastställa ortnamn som på något sätt är ifrågasatta. Ola Svensson, ortnamnsutredare och forskare, berättar om betydelsen av ortnamn och hur namnen har förändrats över tid. Läs mer om Lantmäteriets arbete med ortnamn. Programmet är producerat av Sveriges Utbildningsradio, UR.

Se Utbildningsradions film kopplad till inlägget (nytt fönster).


3 november 2022 - publicerat på Facebook

Vill du veta mer om Lantmäteriets historiska verksamhet? Kolla in Försvarshögskolans föreläsning ”Kartor för krig och fred – organisering av militär landkartering 1805–1831”, som hölls den 21 oktober i Riksarkivets regi av en universitetslektor i militärhistoria. Föreläsningen (nytt fönster) handlar om tillkomsten av och verksamheten vid den så kallade Fältmätningskåren.

Lantmäteriets historia i korthet:

Lantmäteriets historia inleddes med att Anders Bure, svensk matematiker och kartograf 1628 fick i uppgift att göra en systematisk kartläggning av landet och att utbilda lantmätare. Lantmäteriet är därmed en av Sveriges äldsta myndigheter.

I början av 1800-talet inleddes en nationell kartläggning baserad på geodetisk mätning som skulle täcka såväl militära som civila syften. För den uppgiften bildades 1805 den militära Fältmätningskåren. Arbetet ledde fram till publiceringen av Generalstabskartan, som underhölls ända fram till 1970-talet.

Fältmätningskåren (som 1811–1831 hette Fältmätningsbrigaden) utvecklades via Topografiska kåren vid Generalstaben (1831–1873), Generalstabens topografiska avdelning (1874–1894) och Rikets allmänna kartverk (1894–1974) till en del av Lantmäteriverket och dagens Lantmäteriet.

För att få god kvalitet i Fältmätningskårens geodetiska mätningar (trianguleringar) fanns det under hela den militära tiden alltid en civil vetenskaplig ledare. Jöns Svanberg var den första och lyckades genomföra en triangulering (gradmätning) i Tornedalen 1801–1803.

Se även Utbildningsradions programserie om Lantmäteriet - UR Samtiden – gränser, ortnamn och kartor.

Se föreläsningen från Riksarkivet (nytt fönster)


1 november 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Fem frågor om servitut. Servitut är en rätt för en fastighet att använda en väg, brunn, brygga eller annat som tillhör en annan fastighet. Rätten är knutet till fastigheten, inte en person. Undrar du om det finns servitut kopplat till din fastighet? Det kan du snabbt och enkelt kolla med hjälp av vår e-tjänst Min Fastighet.
Du kan även läsa mer om servitut på vår webbplats.

Se filmen kopplad till inlägget (nytt fönster)


31 oktober - publicerat på LinkedIn

Lantmäteriet har nu yttrat sig positivt till förslaget om att skapa ett särskilt bostadsrättsregister. Registret skulle bland annat öka tryggheten för den enskilde bostadsrättsinnehavaren, ge en säkerhet mot dolda panter och motverka brottslighet som till exempel penningtvätt eller folkbokföring på ej existerande bostadsrätt.

Ta del av hela nyheten.


28 oktober 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Rätten att äga mark är långt ifrån självklar i många länder. Lantmäteriets bidrag i det svenska biståndsarbetet kretsar ofta kring ett säkert ägande av mark, för både män och kvinnor. Mikael Lilje och Lennart Wastesson berättar om Lantmäteriets arbete i bland annat Liberia, Rwanda, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien och Serbien.

Se filmen kopplad till inlägget (nytt fönster)

Läs mer om Lantmäteriets bidrag internationellt.
Programmet är producerat av Sveriges Utbildningsradio, UR.


27 oktober 2022 - publicerat på Facebook och Instagram

Tre frågor om pantbrev. Har du frågor om pantbrev och pantsättning? Vill du veta om det finns inteckningar uttagna på din egen fastighet? Det kollar du enkelt med hjälp av vår e-tjänst Min Fastighet.
Läs mer om pantbrev.

Se filmen kopplad till inlägget (nytt fönster)


25 oktober 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Utmärkelsen ”Årets samhällsbyggare” delades idag ut till Malin Klintborg, enhetschef på Lantmäteriet, för sitt arbete med att leda digitaliseringen av myndigheternas processer vid planering och byggande.

– Utmärkelsen betyder enormt mycket för mig, men också för Lantmäteriet och alla deltagande parter, att det vi gör uppmärksammas och får ett positivt mottagande inom denna så enormt viktiga samhällssektor, säger Malin.

Vi är såklart otroligt stolta över det hårda arbete som alla inblandade bidrar till och Malins fantastiska insats att leda projektet framåt.

Läs mer om Smartare samhällsbyggnadsprocess (nytt fönster).

Läs mer om utmärkelsen från Samhällsbyggarna (nytt fönster).


21 oktober 2022 - publicerat på Facebook

Fredagens filmtips! Under 400 år har lantmätaren spelat en viktig roll för att trygga markägandet i Sverige. Lantmäteriets expert Per Rune Karlsson tar dig med på en resa där du får se hur lantmätaren har bidragit i omvandlingen av Sverige till dagens moderna samhälle.

Se filmen kopplad till inlägget (nytt fönster).

Läs mer om Utbildningsradions filmer om Lantmäteriet.
Programmet är producerat av Sveriges Utbildningsradio, UR.


21 oktober 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Vill du hjälpa oss att förbättra vår webbplats? För att göra det enklare för dig som besöker oss att hitta den information du letar efter behöver vi hjälp att bättre förstå hur vi ska organisera sidor och innehåll på vår webbplats under ingången Fastigheter. Hjälp oss att svara på 10 frågor som tar ungefär 10–20 minuter.

Läs mer om hur du kan delta för att hjälpa oss förbättra vår webbplats.


20 oktober 2022 - publicerat på Facebook och LinkedIn

Välkommen till GNSS/Swepos-seminariet i Gävle torsdag den 10 november klockan 09.00-16.00! Seminariet vänder sig till dig som är intresserad av Swepos, det nationella nätet av fasta referensstationer, och av utvecklingen inom satellitpositionering.

Du som deltar på plats får även möjlighet att besöka Swepos driftledningscentral och se delar av den övriga geodesiverksamheten på Lantmäteriet. Seminariet kostar 500 kr för dig som deltar på plats, lunch ingår. Du kan även delta digitalt vilket är kostnadsfritt. Se hela programmet och anmäl dig på Lantmäteriets lärplattform! Inloggning med bank-ID krävs.

Läs mer och anmäl dig via Lantmäteriets läroplattform (nytt fönster)


18 oktober 2022 – publicerat på Facebook och Instagram

Fyra frågor om inteckning. Hur gör jag en inteckning på min fastighet? Om du är privatperson och vill använda din fastighet som säkerhet för ett lån kan du använda Lantmäteriets e-tjänst Ansök om inteckning.

Se filmen kopplad till inlägget (nytt fönster).


17 oktober 2022 – publicerat på LinkedIn

Intresserad av jordens rörelse och förändringar i ismassan? Kommande sommar kommer Lantmäteriet stå värd för 2023 års Glacial Isostatic Adjustment (GIA) Training School. Välkända instruktörer som Glenn Milne, Giorgio Spada, Mike Bentley och många fler kommer att hålla föreläsningar och praktiska övningar. Vi kommer också att åka på en exkursion för att se spår av landhöjning och havsnivåförändringar.

Ansökan öppnar 1 november. Det finns ingen registreringsavgift och deltagare kommer att få resestöd.

Läs mer och anmäl dig på Polenet (nytt fönster).