Här svarar vi på många av de frågor vi får om öppna geodata.
Hittar du inte svaret på din fråga? Skicka den till geodatasupport@lm.se så besvarar vi den så snabbt vi kan.
Användarkonto och villkor
Återställning av lösenord och användarnamn hittar du på Logga in Öppna data,
eller om du följer nedanstående länkar:
Ja, skicka ett mejl till oppnadata@lm.se.
Systemet som hanterar användarkonton har flera funktioner – där en funktion är att hantera alla våra tjänster, även de som fortfarande är avgiftsbelagda. I och med detta behövs en hög säkerhet för systemet och då blir det även så när vi skapar användarkonton för öppna data.
Vi vill ha en möjlighet att kunna nå även våra användare av öppna data för att meddela om förändringar och kanske ställa någon fråga. Dessutom vill vi kunna följa användningen på en övergripande nivå och ber därför alla att fylla i typ av användare.
Den information som Lantmäteriet släpper som öppna data görs tillgänglig under öppna datalicensen Creative Commons, CC0.
Det innebär att informationen kan användas, spridas, göras om, modifieras och byggas vidare på, även i kommersiella sammanhang utan några restriktioner. Däremot så uppmuntrar vi användare att uppge att det är Lantmäteriet som är upphovsman, när de använder, bearbetar eller sprider sitt verk.
Innehåll och tillgänglighet
Kartornas vägnät är främst en geometrisk beskrivning av vägnätet där vägarna dock indelats i ett antal olika klasser så att den informationen ska vara möjligt att kartografiskt återge, till exempel presentera motorvägar med ett annat kartmanér är enskilda bilvägar.
Den som behöver mer fullständig information kring t.ex. vägtyp (motorväg, motortrafikled, enskild bilväg, enskild körväg och liknande) eller andra metadata som vägnummer, tillåten hastighet, beläggning med mera kan skaffa denna från Trafikverket. Informationen finns i den Nationella Vägdatabas (NVDB) som Trafikverket äger och förvaltar i samarbete med Lantmäteriet, Sveriges kommuner och landsting, skogsnäringen och Transportstyrelsen.
Den öppna kartinformationen finns tillgänglig enligt följande:
- Som nedladdningsbara filer i vektorformatet GeoPackage. Formaten Shape och Mapinfo håller på att fasas ut.
- Via ett öppet API. Geodatatjänsten Topografisk webbkarta Visning, översiktlig, som baseras på det standardiserade anropsgränssnittet Web Map Service (WMS) framtaget av OGC, The Open Geospatial Consortium. WMS är även en ISO-standard (ISO 19128).
Det går inte att använda våra Geodatatjänster offline.
Däremot kommer det att finnas vektorprodukter, nedladdningsbara filer i vektorformaten Shape och Mapinfo, på Lantmäteriets hemsida som nedladdningsbara filer för användning offline.
API
Lantmäteriet arbetar ständigt med att öka kvaliteten i data. För närvarande finns det möjlighet att rapportera fel i kartan via vår tjänst Förbättra kartan.
Geodatatjänsten Topografisk webbkarta Visning, översiktlig är en så kallad visningstjänst som har karaktären 'fråga-svar', där konsumenten (användarens system) skickar ett tjänsteanrop över Internet och får tillbaka en kartbild i ett vanligt bildformat.
Kartbildens egenskaper definieras av anropets parametrar, såsom informationsslag ('WMS-lager'), geografisk utbredning, referenssystem, bildformat och bildstorlek.
För användning av WMS-tjänster finns många klientapplikationer eller komponenter för integration i eget system tillgängliga. Förutom kommersiella system finns ett antal etablerade produkter baserade på öppen källkod, se exempelvis uDig eller QGIS.
Stilfiler
LyrAdmin.mxd, används tillsammans med ArcGIS 9.x och 10.x för att koppla ihop de levererade shape-filerna med rätt lager i .lyr-filen.
LyrAdmin för version 9.x
Användarhandledning - LyrAdmin (pdf)
Lyradmin9 (mxd)
LyrAdmin för version 10.x
Användarhandledning – LyrAdmin (pdf)
QGIS Sverige har samlat gml. stilfiler för att sätta manér på Lantmäteriets vektoriserade kartor i QGIS. Filerna finns att hämta från deras Github sida:
https://github.com/qgissverige/
Som även går att nås från https://qgis.se/
SWEPOS
Det finns en avgiftsbelagd realtidstjänst för kvalificerad mätning (Nätverks-RTK) som ger en noggrannhet ner på centimeter-nivå. Lantmäteriet har idag inga planer att göra denna till öppna data.
Nej tyvärr.
De satellitsystem som används för satellitpositionering går under samlingsnamnet GNSS, Global Navigation Satellite Systems, där GPS är det bäst kända exemplet. Satellitpositionering och GNSS-mätning används ofta som synonyma begrepp.
Den tjänst som Lantmäteriet nu erbjuder som öppna data är en realtidstjänst för satellitbaserad mätning och positionering på meternivå. Tjänsten 'förädlar' kvaliteten i den position som erhålls direkt från de satelliterna genom att korrigera för störningar i atmosfären.
Lantmäteriet känner löpande av de geometriska fel som uppstår i atmosfären genom att ha ett nätverk med fasta, detaljinmätta referensstationer som hela tiden registrerar avvikelsen i positionskvalitet mellan markstationens verkliga läge och det av satelliterna indikerade läget.
Det finns idag cirka 400 sådana stationer strategiskt utplacerade i landet och de korrigeringsdata de genererar distribueras via mobilt Internet till den enhet som registrerar positionen från positioneringssatelliterna.
Ja, distributionen av korrektionerna görs via ett maskinläsbart gränssnitt och ett format som heter NTRIP (Networked Transport of RTCM via Internet Protocol).