Flygbilder

Här besvarar vi frågor som rör Lantmäteriets produkter inom området bild.

Om du inte hittar svaret på din fråga så är du välkommen att kontakta geodatasupporten - vi hjälper dig gärna.

Frågor och svar om flygbilder

En flygbild är en centralprojektion, utan korrigering för terrängens form eller kamerans vridningar. Det innebär att skalan i bilden varierar. Ett ortofoto framställs ur flygbilder. Det har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Ortofoton används framför allt som underlag för att producera kartor.

De levereras med upplösningarna 0,15 m/pixel resp. 0,37 m/pixel. Tidigare årgångar levereras i de upplösningar som fanns då, dvs. 0,24 m/pixel och 0,48 m/pixel.

Här syftar vi på ortofoton framställda av flygbilder som är tagna från och med år 2019.

De levereras med upplösningarna 0,16 m/pixel resp. 0,40 m/pixel, men de kan levereras i upplösningarna 0,25 m/pixel (endast de med originalupplösning 0,16 m/pixel), 0,5 m/pixel och 1 m/pixel.

Tidigare årgångar levereras i de upplösningar som fanns då, dvs. 0,25 m/pixel, 0,5 m/pixel och 1 m/pixel.

Här syftar vi på ortofoton framställda av flygbilder som är tagna från och med år 2019.

De levereras som svartvitt (sv/v), färg (RGB), IR (RGI) samt även som 4-kanals ortofoton (RGBI).

Nej, indexindelningen är densamma som tidigare.

Nej, utbredningarna är densamma som tidigare; ortofoton med upplösningen 0,16 m/pixel levereras i rutor om 2,5 x 2,5 km och ortofoton med upplösningen 0,40 m/pixel  levereras i rutor om 5 x 5 km.

Nej, de har fortfarande 8 bitars färgdjup.

Foto som illustrerar hur mark under broar ser deformerade ut i ortofoton.

När vi producerar ortofoton från flygbilder görs korrigeringar så att objekt på marken placeras på rätt plats. Det är främst i utkanten av en flygbild, där ett objekt inte ses rakt uppifrån, som höjdskillnader påverkar positionen i bilden så att t.ex. en husgrund kan hamna lite fel.

När det gäller broar skulle det se märkligt ut om vi bara skulle justera positionen korrekt vid marknivån, broarna skulle då se ut som hängmattor. Därför använder vi höjddata från brons höjd och anpassar höjddata gradvis till marknivån runtomkring bron. Detta leder till att själva bron blir bättre, men marken runt bron kan bli deformerad, se bild. Om denna deformation utgör ett problem kan stereomätning i flygbilder göras, där denna effekt inte uppkommer.

Lutande byggnader - ortofoto2.jpgLutande byggnader - ortofoto.jpg

I bilderna ser t.ex. både cisternerna och husen ut att luta. Varför blir inte byggnaderna helt vinkelräta mot betraktaren?

Effekten är obefintlig/liten mitt under kameran, men är större i utkanten på en flygbild. I arbetet med att göra skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, justerar vi endast företeelserna på marknivån (och många broar) till korrekt position, vilket innebär att hustak och trädtoppar inte ligger helt korrekt när de finns i utkanten på en flygbild. Tittar man på basen av cisternerna och husgrunderna så ligger dessa korrekt.

 Detta brukar kallas för ett standard/traditionellt ortofoto och är det som tillhandahålls av Lantmäteriet. Ett sant ortofoto /true orthophoto försöker visa saker, även ovanför marknivån, rakt uppifrån. För detta krävs 3D-data med hög upplösning och bilder med hög övertäckning för att kunna se marken på alla sidor runt husen. Det går idag att framställa 3D-data med hjälp av bildmatchning, men resultatet blir inte alltid bra. Lantmäteriet tar idag inte heller bilder med så hög övertäckning som krävs för detta, bland annat p.g.a. att det är mer resurskrävande att flygfotografera med högre bildövertäckning och att datamängderna att hantera och lagra blir större.

Vid genereringen av flygbildssömmar, som sker automatiskt, uppstår ibland öglor och öar i sömmarna. Dessa orsakar vanligtvis inga eller mycket små suddiga effekter i ortofotona.

flygbildssömmar.png