Klimatanpassning

Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter och göra det mindre sårbart för de utmaningar klimatförändringarna för med sig. Geodata är väsentligt i planeringen av förebyggande åtgärder för att göra samhället mer robust och kunna hantera följder av klimatförändringar.

Foto på en sjö där björkar speglar sig i vattnet

Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Klimatförändringarna ändrar förutsättningarna och påverkar de flesta sektorer, t.ex. infrastruktur, krisberedskap och samhällsplanering. 

Lantmäteriet ingår i Myndighetsnätverket för klimatanpassning som består av 19 myndigheter med sektors- eller informationsansvar för hur samhället påverkas av nutida och framtida klimat, samt 21 länsstyrelser som ansvarar för samordning av klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Utöver myndigheter ingår även Sveriges kommuner och regioner (SKR). 

Mer om Myndighetsnätverket för klimatanpassning och dess verksamhet hittar du på Klimatanpassningsportalen (öppnas i nytt fönster)

Lantmäteriets klimatanpassningsarbete

Geodata är ett viktigt beslutsunderlag och en förutsättning för att analysera, synliggöra och förklara skeenden samt förebygga effekter av ett klimat i förändring. I mars 2018 presenterade regeringen den ”Nationella strategin för klimatanpassning” som togs fram för att hålla ihop arbetet med anpassning till ett förändrat klimat.

Den 1 januari 2019 trädde Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete SFS 2018:1428 (nytt fönster) i kraft. Förordningen är ytterligare ett led i intentionerna att samordna de nationella insatserna.

Förordningen ställer krav på att utpekade myndigheter, däribland Lantmäteriet, ska genomföra en klimat- och sårbarhetsanalys, fastställa mål inom klimatanpassning, samt ta fram en handlingsplan för klimatanpassningsarbetet. Hur arbetet fortskrider kommer årligen att rapporteras till SMHI samt Finansdepartementet.

Sektorsmetadata för ras, skred och erosion

Geodata är en viktig källa till information för de som arbetar med klimatanpassning. Men för att geodata ska kunna bli en viktig byggsten i arbetet med att klimatanpassa samhället behöver användare stöd i att söka fram och hitta geodata som är användbara i arbetet med klimatanpassning. Ett hjälpmedel för att göra det är metadata som beskriver olika datamängder och vad de kan användas till. Detta har vi valt att kalla för sektorsmetadata, dvs metadata som beskriver hur en datamängd är användbar inom en viss sektor, i detta fall klimatanpassning.

En arbetsgrupp knuten till Myndighetsnätverket för klimatanpassning och Geodatarådets handlingsplan har arbetat med ett pilotprojekt för att testa och få erfarenheter av att arbeta med sektorsmetadata under 2022. Lantmäteriet har varit sammankallande i gruppen.
Projektet syftade till att stödja klimatanpassningsarbetet i kommuner genom att genomföra en pilot med fokus på sektorsmetadata i Planeringskatalogen. Resultatet kan ligga till grund för vidareutveckling av nationella redaktioner, metadatahantering och verktyg för tillgängliggörande av data för klimatanpassning

Läs mer om projektet och dess resultat

Förstudie flödeslinjer som myndighetsgemensamt underlag

Klimatets förändring leder till ökade nederbördsmängder vilket också leder till större vattenflöden. Beräknade förväntade vattenflöden i terrängen, så kallade Flödeslinjer, är en använd datamängd för att belysa klimatpåverkan. Myndigheter och organisationer i olika sektorer samlar in och bearbetar data för att kunna utföra denna typ av beräkningar. När beräkningar utförs med olika förutsättningar, modeller och parametrar, leder det till flera oberoende datamängder med divergerande resultat. Det gör att aktörer får olika beslutsunderlag för samma geografiska område och det blir svårt att jämföra och tolka resultat mellan olika aktörer.

Förstudie besvarar följande frågeställningar:

  • Vilka användarbehov och intressenter finns till datamängden flödeslinjer?
  • Vad krävs för att producera och förvalta flödeslinjer?
  • Vilken organisation är mest lämpad för ägarskap, produktion och förvaltning?

Slutsatsen är att det finns goda förutsättningar för att implementera ett myndighetsgemensamt koncept med övergripande metodik för att producera och förvalta flödeslinjer. En övergripande grov kostnadsuppskattning samt förslag till införandeplan med övergripande aktiviteter föreslås i denna förstudie som beslutsunderlag till ett framtida genomförande.

Läs mer om projektet och dess resultat

Information till fastighetsägare

Hur kan information om behov om klimatanpassning spridas effektivt till fastighetsägare i framtiden? Den frågan har en arbetsgrupp knuten till Myndighetsnätverket för klimatanpassning undersökt under 2022. Lantmäteriet har varit sammankallande i gruppen.

Uppdraget resulterade i ett antal rekommendationer för att bidra till utvecklingen av myndighetsgemensam informationsspridning om naturolyckor i framtiden.

Läs mer om projektet och dess resultat (pdf, nytt fönster)

Klimatanpassningspaket

Hur kan man på bästa sätt möta klimatanpassningsaktörers behov av sammanställningar av geodata och stödmaterial för att identifiera och hantera klimatrisker och hur kan dessa paket tillgängliggöras på ett enkelt och bra sätt? Den frågan har en arbetsgrupp knuten till Myndighetsnätverket för klimatanpassning och Geodatarådets handlingsplan undersökt under 2021. Lantmäteriet har varit sammankallande i gruppen.

Arbetet resulterade i tre pilotpaket bestående av en handledning, geodata och stödmaterial inom värmebölja, översvämning orsakad av skyfall samt markrörelser som tillgängliggjordes med hjälp av metadata på Planeringskatalogen och utvärderades av en mindre referensgrupp bestående av tre kommuner.

Läs mer om projektet Klimatanpassningspaket och dess resultat.

Metadata för klimatanpassning

Metadata anses av användarna som mycket viktig och användbar information, inte minst inom klimatanpassningsområdet. Men det finns behov av att vidareutveckla och kvalitetshöja metadata för att göra den än mer användbar och tillgänglig. Det finns även ett önskemål hos användarna att det ska bli enklare att söka fram geodata för olika klimatanpassningsteman t.ex. för olika händelsescenarier eller klimateffekter/klimatrisker.

Under 2020 startade därför Myndighetsnätverket för klimatanpassning en arbetsgrupp med målsättning att utreda hur man på bästa sätt skulle kunna möta klimatanpassningsaktörernas behov av mer enhetliga och lättförståeliga metadata och en ökad sökbarhet för geodata för klimatanpassning temavis. Lantmäteriet har varit sammankallande i arbetsgruppen.

Läs mer om projektet Metadata för klimatanmassning och dess resultat.

Praktisk träning

Som ett led i att stödja kommuner i deras arbete med att anpassa samhället till ett klimat i förändring tog en arbetsgrupp, knuten till Myndighetsnätverket för klimatanpassning, under 2019 fram ett koncept för en workshop dag med praktisk träning.

Under en sådan träningsdag samlas kommuner under ledning av länsstyrelsen och praktisk träning varvas med presentationer och workshopdeltagarna får möjlighet att göra klimatanpassningsbedömningar med GIS-underlag kopplat till de klimatanpassningsteman som är relevant för deltagarna, exempelvis översvämning, skyfall, skred, markstabilitet, värmebölja eller fysisk planering. Lantmäteriet har varit sammankallande i arbetsgruppen.

Läs mer om projektet och hämta konceptet Geodata för klimatanpassning – Praktisk träning

Paket och framtida behov

För att fördjupa vår förståelse för användarnas behov av paket med nationella och regionala geodata för klimatanpassning samt hur sådana skulle kunna sättas samman på bästa sätt har Myndighetsnätverket för klimatanpassning under 2019 låtit en arbetsgrupp genomföra en undersökning av detta. Målsättningen har även varit att ta reda på hur geodata behöver förändras nu och på sikt för att möta användarbehoven i och med ett förändrat klimat. Lantmäteriet har varit sammankallande i arbetsgruppen.

Mer om projektet och dess resultat kan du läsa här.

Geodata för klimatanpassning

För myndigheter som tillhandahåller geodata, så som Lantmäteriet, är det viktigt att få ökad kännedom om hur användarnas behov ser ut, både nu och i ett förändrat klimat, för att kunna möta klimatanpassningsaktörernas behov. Under 2018 genomförde därför en arbetsgrupp inom Myndighetsnätverket för Klimatanpassning en analys av klimatanpassningsaktörers behov av geodata och geodatatjänster.

Mer om projektet och dess resultat kan du läsa här.


Ta del av Lantmäteriets handlingsplan för klimatanpassning (pdf, nytt fönster).