Statisk mätning är en variant av relativ mätning, där positionen erhålls genom efterberäkning.
Vad innebär statisk mätning?
Statisk mätning innebär att man ställer upp GNSS-mottagaren över den punkt man vill positionsbestämma. Därefter får den lagra mätningar över lång tid – i idealfallet under flera timmar. Uppställningen kan ofta göras mycket noggrant med hjälp av stativ och optiskt lod, så kallad tvångscentrering. De statiska mätningarna kombineras sedan med samtidigt utförda mätningar på en eller flera referensstationer med känd position.
Statisk mätning med efterberäkning används främst vid etablering eller komplettering av geodetiska refererensnät, s.k. stomnät. Råd och riktlinjer för stommätning finns i HMK-dokumentet om stommätning.
Beräkning
Efterberäkning av statiska GNSS-mätningar med långa observationstider är ofta det noggrannaste sättet att bestämma positionen, eftersom man då får möjlighet att använda bättre bandata och göra bättre uppskattningar av övriga felkällor (till exempel jonosfärsmodeller).
Efterberäkning av statiska mätningar kan göras med särskild programvara, eller genom att skicka de lagrade GNSS-observationerna i s.k. rinex-format till en automatiserad beräkningstjänst, till exempel Swepos beräkningstjänst.
Rinex-formatet
GNSS-observationerna från en statisk mätning kan lagras i rinex-format (Receiver Independent Exchange format). Det är ett mottagaroberoende överföringsformat som fungerar som standard för obearbetade data, d.v.s. kod- och bärvågsobservationer från GNSS-mottagaren.
