Sedan 1980-talet har man utvecklat en rad metoder och tekniker för GNSS-mätning och utvecklingen pågår fortlöpande. Användning av GNSS-mätning öppnar därmed ständigt för många nya tillämpningsområden, inom såväl forskning som kommersiell verksamhet.
Grundprinciperna för GNSS-mätning
All GNSS-mätning bygger på samma grundprinciper:
- GNSS-mätning kräver fri sikt mellan mottagare och satelliter.
- En GNSS-mottagare bestämmer avståndet mellan mottagaren och satelliter med hjälp av kodmätning och/eller bärvågsmätning på GNSS-signalen. Se även översiktlig jämförelse av kod- och bärvågsmätning. Utifrån avstånden till minst fyra satelliter beräknar mottgaren sedan sin position.
- Vid GNSS-mätning finns ett antal felkällor som påverkar lägesosäkerheten för de beräknade positionerna. Genom så kallad överbestämning, med mätning mot fler än fyra satelliter och genom att försöka uppskatta eller modellera felkällorna inverkan på satellitsignalerna, kan du reducera lägesosäkerheten för mottagarens beräknade positioner.
- Mätning med GNSS kan också ske med en eller flera GNSS-mottagare. Mätning med en mottagare kallas absolut positionering. Om du använder fler än en mottagare kan du låta några av dem mäta över punkter med redan känd position. Dessa mottagare kallas referensmotagare och mätmetoden kallas relativ positionering.
Metoder för noggrann geodetisk GNSS-mätning
Noggrann geodetisk mätning med GNSS ger idag möjlighet till standardosäkerhet på några centimeter i beräknade positioner och görs idag nästan uteslutande med relativ bärvågsmätning. Positionen kan beräknas antingen i realtid med RTK-teknik eller genom efterberäkning.
Markbaserad infrastruktur för GNSS, till exempel Swepos, är ett allt vanligare sätt att samla och utnyttja information från ett nät av permanenta GNSS-mottagare för noggrann relativ positionering. Sådan infrastruktur möjliggör positioneringstjänster baserade på nätverks-RTK-teknik.
Men även om du bara har direkt tillgång till information från en egen mottagare kan du ändå vid noggrann absolut positionering reducera inverkan från vissa felkällor genom att tillföra extern information om dessa felkällor. Denna mätmetod kallas Precise Point Positioning.