Sverige står inför klimatförändringar som kan ge allvarliga konsekvenser för människor, infrastruktur, fastigheter och skog. Geodata beskriver allt som har ett geografiskt läge och är en central del i planeringen av förebyggande åtgärder – och bidrar till ett tryggare samhälle med minskad sårbarhet. Som en del av ett större informationsekosystem skapas också nya möjligheter att använda geodata på ett smart sätt.
SMHI konstaterar att klimatet förändras och att vi behöver förbereda oss för fler extrema väderhändelser. Med hjälp av geodata kan vi få ökad förståelse för risker, synliggöra komplexa händelser och skapa bättre beslutsunderlag.
För att kunna dra full nytta av data behöver vi:
- säkerställa att geodata möter framtidens behov
- enkel, sömlös och säker tillgång till geodata från olika producenter
- stöd i analyser och visualiseringar
- möjlighet att nyttja AI och ny teknik.
Nationell strategisk plan för geodataområdet
Under 2025 tog Geodatarådet fram en Nationell strategisk plan för geodataområdet 2026–2030. Planen skapar förutsättningar för en stabil och säker infrastruktur i samhället som kan utvecklas i takt med att säkerhetsläget förändras. Den är ett viktigt steg mot att stärka informationsförsörjningen, vilket innebär att rätt information finns tillgänglig när den behövs genom ett robust och säkert informationsekosystem.
En annan viktig aspekt som planen bidrar med är bättre förutsättningar för att möta samhällsutmaningar så som anpassning till ett klimat i förändring.
Hur ett informationsekosystem kan bidra till klimatanpassning
Ett konkret exempel på hur ett förbättrat informationsekosystem kan bidra till klimatanpassning är äldre detaljplaner som man kan få tillgång till via Nationella geodataplattformen (NGP), en åtkomstpunkt där geografisk information delas så att den enkelt kan användas av kommuner, myndigheter och andra.
Många äldre detaljplaner innehåller byggrätter som inte längre är lämpliga med dagens klimatrelaterade risker. Trots detta ligger dessa kvar och fastigheter omsätts och belånas, även när de i praktiken inte är lämpliga att bygga på. I dagsläget saknas en nationell översikt över hur omfattande denna problematik är.
Genom NGP tillgängliggörs digitala detaljplaner från 2022 och framåt. Äldre detaljplaner kan också tillgängliggöras digitalt, men det är inte ett krav, vilket skapar luckor. Översiktsplaner saknas ännu men kan komma tillhandahållas genom NGP framöver tillsammans med fler datamängder.
Praktiskt genomförande och resultat
För att undersöka möjligheterna att identifiera outnyttjade byggrätter som ligger i riskområden för översvämningar och markrörelser, genomförde vi ett test där vi kombinerade:
- detaljplaner i NGP
- byggnadsinformation
- fastighetsområden
- nationella riskområden för översvämning, ras, skred och erosion.
Syftet var att se om det på ett enkelt sätt går att identifiera byggrätter som sannolikt ligger i riskområden. Resultatet visar att detta är fullt möjligt. När fler detaljplaner digitaliseras och tillgängliggörs genom NGP kan metoden vidareutvecklas och användas för att ta fram statistik på regional och nationell nivå – och fungerar som underlag för vidare analyser.
På sikt kan metoden förfinas med bland annat riskområden från kommunernas översiktsplaner. Att tillgängliggöra fler nationella geodata i NGP skapar därmed betydande möjligheter, inte minst inom klimatanpassning.
Inspelad presentation med djupgående information om det genomförda testet.
En viktig byggsten för klimatanpassning
Ett nationellt, standardiserat och sammanhållet informationsekosystem för geodata med nationella åtkomstpunkter som NGP bidrar till effektivare klimatanpassning i samhället.
Genom att stärka geodataområdet – med bland annat kvalitetssäkrade data, robust infrastruktur, standardisering och interoperabilitet – skapar vi förutsättningar för ett mer resilient samhälle. Detta är en del av det breda arbetet som krävs för att möta klimatförändringarnas effekter.
För att Sverige ska få bättre förutsättningar att möta klimatförändringarnas utmaningar är det viktigt att arbeta med de föreslagna åtgärderna i den Nationella strategiska planen. Genom att stärka geodataområdet bidrar vi till ett mer robust och klimatanpassat samhälle. Ett arbete som kräver både gemensamma ansträngningar och ett långsiktigt perspektiv.