RT 90

Nationell kartprojektion

De allmänna svenska kartorna görs i Gauss-Krügers projektion som är vinkelriktig (konform) och avbildar medelmeridianen längdriktigt. Parametrarna som använts för RT 90 beskrivs nedan. Det rätvinkliga plana koordinatsystemet eller rutnätet har ibland kallats Rikets nät, men den fullständiga beteckningen är RT 90 2,5 gon V 0:-15.

Koordinaterna som fås vid projektionen anges i ett system där x-koordinaterna räknas positiva norrut från ekvatorn och y-koordinaterna positiva österut med början från medelmeridianen i projektionen. För att undvika negativa y-koordinater så har man gjort ett tillägg på 1500 km.

Medelmeridianen definierades ursprungligen som 2,5 gon väst om Stockholms gamla observatorium, men definieras nu relativt nollmeridianen i Greenwich. (1 gon = 0,9 grader.)

Samma projektionssystem användes också för det äldre systemet RT 38. Även för regionsystemen (RT R) har projektionen använts, då med en lämplig lokal medelmeridian.

Projektionszoner

Avbildningen av hela Sverige i en enda projektion innebär att projektionsfelen kan uppgå till 2 m/km vilket inte är acceptabelt vid storskaliga tillämpningar (kartskala > 1:10000). Sverige har därför delats in i sex projektionszoner med varsin medelmeridian.

Medelmeridianerna är indelade i intervall om 2°15' (2,5 gon). Övriga parametrar för projektionerna är samma som för 2,5 gon V. I vissa fall används dock ett lokalt origo; se nedan. Avgränsningarna för projektionszonerna (streckade linjer) har valts för att sammanfalla med administrativa gränser där det är möjligt.

Lokala origon

Det har även funnits en konvention för att ange ett lokalt origo, d.v.s. koordinatavdrag i x och y, baserat på 100‑kilometersrutor. Avdragen anges i slutet av koordinatsystemets beteckning.

Anledningen till att använda lokala origon var att förenkla hanteringen av koordinatvärden som då gjordes manuellt med penna och papper. Idag kan transformation av geografiska data försvåras av dessa lokala origon, eftersom det är vanligt att uppgifterna om koordinatavdragen har försvunnit.

Några exempel

• "0:-15" innebär standardfallet med x₀ = 0 och y₀ = 1 500 000 m
• "61:-1" innebär x₀ = -6 100 000 och y₀ = 100 000 m
  ("61:-1" kan också skrivas som "61:14-15")

Några exempel på koordinatangivelser

Koordinatsystemet RT 90 5 gon V 61:-1 (RT 90 5 gon V 61:14-15) har projektionsparametrarna

• medelmeridian = 13°33'29,8"E
• x₀ = -6 100 000 m
• y₀ = 100 000 m

Andra RT-system

För RT 38 och regionsystemen anges koordinatsystem på motsvarande sätt, till exempel RT 38 2,5 gon V 0:-15 eller RT R11 0 gon 69:16-15 (RT R11 0 gon 69:1).

Mätningar i tredje rikstrianguleringen

Den tredje rikstrianguleringen påbörjades 1967 i Skåne och utfördes som en heltäckande triangulering med ett förstaklass-nät med sidlängder på cirka 3 mil. Detta förtätades sedan med ett andraklass-nät med sidlängder på cirka 1 mil.

Mätningarna utfördes till en början med längdmätningsinstrumentet tellurometer men ersattes senare med den modernare geodimetern.

När mätningarna avslutades 1982 hade man mätt cirka 15 800 längder, varav cirka 85 % var mätta med olika typer av Geodimeter. Totalt kom mätningarna att omfatta cirka 3 800 triangelpunkter med en relativ avståndsnoggrannhet på 1‑2 ppm (mm/km).

Beräkning av mätningarna

För att snabbt ge användarna möjligheter att få tillgång till koordinater, så indelades Sverige i tolv regioner. Efter hand som trianguleringen fortskred från söder till norr beräknades koordinater i motsvarande regionsystem, RT R01 – RT R12. Varje sådant system tilldelades en fast punkt med koordinater i RT 38 (eller i något av de närliggande regionsystemen).

Beräkningarna har gjorts på Bessels ellipsoid 1841 med geoidhöjder i RAK 70. Plana koordinater finns i Gauss-Krügers projektion med lokala medelmeridianer.

Sedan tredje rikstrianguleringen avslutats utfördes en beräkning av nätet i dess helhet i ett rikstäckande, definitivt system, RT 90. I denna beräkning ingår även vinkelmätningar från andra rikstrianguleringen.