Lagfart - utländsk medborgare eller svensk medborgare som har utvandrat

Vi saknar vissa uppgifter

Det som skiljer är att vi på Lantmäteriet inte har tillgång till personuppgifter för utländska medborgare. För att vi ska kunna kontrollera att du är myndig behöver du i samband med ansökan bifoga uppgift om ditt födelsedatum. 

Vi har inte heller uppgifter om utländska medborgare är gifta eller skilda. Det gäller även för svenska medborgare som utvandrat.

Jag är utländsk medborgare och har köpt eller fått en fastighet eller tomträtt i gåva

Ansökan ska innehålla

• Ansökan om lagfart eller ansökan om inskrivning av tomträttsinnehav.
• Köpehandling eller gåvohandling i original.
• Uppgift om födelsedatum som visar att du är myndig. Födelsedatumet kan framgå av till exempel ansökan om lagfart eller köpebrevet/gåvobrevet.

Krav på köpe- eller gåvohandlingen

• Fastighetens officiella fastighetsbeteckning ska finnas med (till exempel Gävle Torp 1:1).
• Det måste tydligt framgå att säljaren/gåvogivaren överlåter fastigheten och om det är hela fastigheten eller bara en andel av den som överlåts (till exempel ½ om det är hälften).
• Köpeskillingen ska finnas med om det är ett köp.
• Köpe- eller gåvohandlingen ska vara undertecknad av både säljare och köpare, eller gåvogivare och gåvotagare.
• Säljarens/gåvogivarens namnteckning ska vara bevittnad av två personer.

Jag är utländsk medborgare/svensk medborgare som utvandrat och ska sälja eller ge bort min fastighet

När den person som köpt eller fått din fastighet söker lagfart, behöver ansökan även innehålla:

• Uppgift om födelsedatum som visar att du är myndig. Födelsedatumet kan framgå av till exempel ansökan om lagfart eller köpebrevet/gåvobrevet.
• En handling motsvarande svenskt personbevis från hemlandet som visar ditt civilstånd, det vill säga om du är ogift, gift eller skild. Är det svårt att skaffa ett sådant går det också bra att någon som känner dig väl intygar ditt civilstånd vid tidpunkten för överlåtelsen. Tänk på att intyget också ska omfatta hela den period som du ägt fastigheten.
• Ett godkännande från din make eller maka, om du är gift eller har varit gift under tiden du ägt fastigheten. Om du är skild måste en handling skickas med som visar att medgivande inte behövs och att fastigheten är din enskilda egendom (exempelvis en bodelningshandling, gåvobrev, testamente eller annan handling) annars krävs ett godkännande från din före detta make eller maka.

Jag har ärvt en fastighet som ägdes av en utländsk medborgare/svensk medborgare som utvandrat

När en utländsk medborgare (utanför norden) dör har det tidigare funnits krav på att upprätta en svensk bouppteckning som visar aktuella tillgångar i Sverige. Numera behövs ingen svensk bouppteckning om den utländske medborgaren har dött efter den 16 augusti 2015. Då kan man i stället ansöka om ett europeiskt arvsintyg.

Syftet med EU:s nya arvsförordning och utfärdande av arvsintyg är att underlätta för medborgare inom EU i samband med arv. Arvsintyget gäller i alla EU-länder, förutom i Storbritannien, Irland och Danmark. I Sverige är det Skatteverket som utfärdar arvsintyg för dig som behöver visa i ett annat EU-land att du företräder ett dödsbo eller är arvinge. Det gäller även om du är testamentstagare och kanske bara ärvt en särskild tillgång, exempelvis en fastighet.

Ett arvsintyg kan ersätta en förvärvshandling i samband med arv och ansökan om lagfart.

En annan nyhet enligt arvsförordningen är att det nu som huvudregel är den dödes hemvistland, inte medborgarskapet, som avgör vilket lands lag som ska användas i samband med arvet. Om exempelvis en tysk medborgare som är bosatt i Sverige dör, var det tidigare så att tysk lag skulle gälla vid arvsfördelningen. Idag, eftersom det är hemvistlandets lag som gäller, är det nu svensk lag som gäller för att fördela arvet.

Tänk på att om personen dog före den 16 augusti 2015 gäller tidigare lag. Hade personen tillgångar i Sverige, ska du vända dig till Stockholms tingsrätt som utser en boutredningsman som upprättar en svensk bouppteckning.