Så stärker Lantmäteriet kvinnors rätt att äga land

I Sverige är kvinnors rätt att äga land en självklarhet. Men så ser det inte ut i alla delar av världen. I Liberia stöttar Lantmäteriet arbetet med att öka kvinnors kunskap om landrättigheter på flera olika sätt. Bland annat så sprids budskapet genom gröna små ”talande böcker”.

I Liberia sprids budskapet via ”talande böcker”

Med anledning av internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammar vi satsningen på ”talande böcker”.

Det är bara ett exempel på hur Lantmäteriet genom sitt Sida-finansierade projekt ILAMP (Capacity Building for Inclusive Land Administration and Management) i Liberia jobbar för att öka medvetenheten hos kvinnor om deras rätt att äga mark.

Och det är en effektiv metod. I ett land där en stor del av befolkningen varken kan läsa eller skriva så är det en utmaning att nå ut med information.

I Liberia är dessutom en stor del av ägandet byggt på sedvanerätt – så kallat ”customary land” – utan ett formellt registrerat ägande.

Det här jobbar Liberias landmyndighet, Liberia Land Authority (LLA), med att förändra och då blir det ännu viktigare att sprida kunskapen om kvinnornas rättigheter.

Ralph B Quiah på Landesa visar hur de ”talande böckerna” fungerar för en kvinna ute i ett av Liberias bysamhällen. I bakgrunden Christopher Byren, projektledare på Lantmäteriet.

Budskap på det egna språket

Vi besöker en avlägsen by i Margibi County i Liberia där en äldre kvinna för första gången fått en grön liten box i sin hand. När hon trycker på en av knapparna börjar den tala.

Kvinnan börjar le och nickar. På hennes eget språk, Bassa, får hon information hämtad från Liberias Land Rights Act, lagen om landägande.

Budskapen i de ”talande böckerna” är särskilt inriktade på att informera om kvinnors rätt i landägandefrågor.

Den lilla gröna boxen kommer att rotera bland invånarna i byn under ett par veckor. Projektets samarbetspartner, organisationen Landesa, ser sedan till att boxarna går vidare till andra byar.

Fördelen är att det varken krävs uppkoppling eller ström eftersom boxarna drivs med hjälp av batterier.

– Vi kan redan se positiva effekter. Vi har bland annat exempel på hur man i byar har kunnat lösa konflikter med varandra kring landfrågor efter att ha fått information om vad lagen säger, berättar Ralph B Quiah på Landesa.

Christopher Byren, projektledare på Lantmäteriet, med Ralph B Quiah på Landesa.

Effektiv lösning där många inte kan läsa eller skriva

Initiativet till att sprida de ”talande böckerna” kommer från Lantmäteriets projektledare Christopher Byren som under pandemitiden sökte aktiviteter som ändå kunde genomföras – trots att han själv befann sig i Sverige på grund av restriktionerna.

Efter en pilot så köptes omkring 700 ”talande böcker” in som nu roterar bland olika bysamhällen.

– Behovet av informationsspridning och förhöjd kunskap gällande Liberias omstruktureringsprocess inom landsektorn är enormt. Vårt initiativ med Talking Books har visats sig vara en effektiv digital lösning som dessutom riktar sig särskilt till den höga graden av analfabetism i Liberia där drygt 50% av befolkningen överhuvudtaget inte kan läsa och skriva. För kvinnor är siffran nästan 70%, säger Christopher Byren.

– Initiativet har även väckt intresse hos andra internationella organisationer såsom USAID och Världsbanken som undersöker implementeringsmöjligheter.

Olivia David, chef för Gender Unit på LLA, och Emmanuel Chedeh Davis, chef för Communication and Outreach Division på LLA. De arbetar för att öka medvetenheten om män och kvinnors lika rätt att äga land.

Projektet stöttar kunskapshöjande kampanj

Att öka kunskapen i landägandefrågor – och därmed förhindra dispyter kopplade till landägande – är en prioriterad fråga för ILAMP-projektet och för LLA.

En satsning som precis står i startgroparna är en kunskapshöjande kampanj i utvalda byar där jämställdhetsperspektivet är i fokus.

En enkät som LLA genomförde i december bland 1032 kvinnor i 20 communities, bysamhällen, visar att behovet är stort:

  • Enbart 23 procent av kvinnorna svarar att de känner till att kvinnor kan äga mark genom köp.
  • 12 procent av kvinnorna svarar att de har samma rätt att äga land som män. 67 procent svarar nej och resten ”vet ej”.
  • 57 procent av kvinnorna svarar ”nej” på frågan om de har rätt att ärva mark från sina föräldrar.

Det är bara ett axplock från enkäten som kommer att följas upp efter kampanjen för att se om kunskapen ökat.

Olivia David, chef för Gender Unit på LLA, förklarar varför kampanjen är viktig:

– Upplysningskampanjen är viktig eftersom den kommer att öka kunskapen bland kvinnor om markägande i samhällen där marken ägs genom sedvanerätt. Då kommer kvinnor att kunna delta i beslutsfattandet i markförvaltningen.

– Vi hoppas att kvinnor får full kontroll och tillträde över land.

”Kvinnor inte till för att enbart producera barn”

Emmanuel Chedeh Davis, chef för Communication and Outreach Division på LLA, har samma förhoppningar.

Även om den nyligen antagna Land Rights Act (LRA) från 2018 har raderat Liberias långvariga obalans mellan könen vad gäller markinnehav, styrelseformer och säkerhet, möter kvinnor på landsbygden, som bidrar med 80 % av Liberias jordbruksarbetskraft, ett hårt motstånd från män till att äga, använda, förvalta och ha äganderätt till mark.

– Jag hoppas att kvinnorna i de utvalda samhällena och distrikten där vi genomför kampanjen, inte längre kommer att se sig själva som kärl som Gud placerat på jorden för att producera barn. Jag hoppas att de istället kommer att se sig själva som kvinnor med möjligheter och välstånd, alltså inte längre som fastigheter, säger Emmanuel Chedeh Davis.