Geodata och informationsförsörjning

Behovet av Geodata för civil beredskap – vilka Geodata är kritiska för ett robust samhälle?

Bakgrund

Vid höjd beredskap, såsom vid krig eller allvarliga samhällskriser, blir tillgången till korrekt och aktuell geografisk information avgörande för både civila och militära aktörer.
Geodata används bland annat för planering av transporter, ledning av räddningsinsatser, evakuering, logistik, kommunikationsinfrastruktur och skydd av samhällsviktig verksamhet.

Samtidigt kan särskilda utmaningar uppstå:

• Vilken information är tillgänglig, och för vem?
• Hur skyddas känsliga data?
• Hur kan Geodata delas effektivt mellan aktörer med olika sekretessnivåer?
• Vilka luckor finns i dagens geodatainfrastruktur vid höjd beredskap?

Det finns därmed ett behov av att kartlägga och analysera hur geodata kan bidra till ett mer robust och samordnat försvar av samhället.

Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet och användningen av geodata vid höjd beredskap, samt att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter för att stärka Sveriges geodatainfrastruktur i kris- och krigssituationer.

Exempel på frågeställningar:

1. Vilka typer av geodata är mest kritiska vid höjd beredskap?
2. Hur ser dagens tillgång och tillgänglighet till geodata ut för olika aktörer (myndigheter, kommuner, privata aktörer)?
3. Vilka hinder finns för att dela och använda geodata i kris- eller krigssituationer (tekniska, juridiska, organisatoriska, kompetens)?
4. Hur skulle geodatahantering kunna utvecklas för att bättre stödja totalförsvaret?
5. Finns det lärdomar från andra länder, nationellt eller historiska exempel att dra nytta av?

Metod

• Litteraturstudie: Genomgång av forskning, myndighetsrapporter (t.ex. MSB, Lantmäteriet, Försvarsmakten) och nationella strategier.
• Intervjuer: Med representanter från myndigheter, kommuner och privata aktörer som arbetar med geodata och beredskap.
• Fallstudie/scenarioanalys: Exempel på hur geodata används i en viss typ av kris (t.ex. elavbrott, översvämning, cyberangrepp eller militär konflikt).
• Analys: Identifiering av gap, behov och möjliga förbättringar i samverkan och infrastruktur.

Förväntat resultat

• En kartläggning av vilka geodata som är mest kritiska i olika beredskapssituationer.
• En analys av hinder och möjligheter för datadelning och samverkan.
• Rekommendationer för hur geodatahanteringen kan göras mer robust.

Förutsättningar

För att kunna genomföra detta bör du helst ha en bakgrund inom:

• Geografisk informationsteknik (GIT/GIS) med intresse för civil beredskap
• Samhällsplanering, geografi eller miljövetenskap
• Systemvetenskap eller informationssäkerhet med intresse för Geodata
• Civilingenjörsutbildning med inriktning mot geodata, miljöteknik eller samhällsbyggnad

Omfattning

Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng (heltidsarbete i 20 veckor) på civilingenjörs- eller masterprogramnivå.
Arbetet kan anpassas till 15 hp på kandidatnivå genom att fokusera på en av delarna (t.ex. datamodellering eller visualisering).

Projektet genomförs som ett självständigt arbete. Lantmäteriet kan erbjuda handledningsstöd i vissa praktiska frågeställningar.

Är du intresserad av detta arbete? Skicka en intresseanmälan med din utbildningsbakgrund och en kort beskrivning på hur du tänker kring detta ämne till Anders Rydén (anders.o.ryden@lm.se) senast den 20 februari så återkommer vi.