Frågor och svar om EU-kommissionens beslut om Öppna data-direktivet

EU-kommissionen har godkänt det tillägg till Öppna Data-direktivet som innebär att vissa datamängder som är särskilt värdefulla för samhället ska tillhandahållas utan avgift och med så få begränsande villkor som möjligt.

EU:s medlemsländer har 16 månader på sig att implementera beslutet efter att beslutet har trätt i kraft 2023-02-09.

Lantmäteriet är beroende av en förändrad finansiering för att kunna implementera öppna data. Det innebär att Regeringen behöver fatta beslut om ökade anslag till Lantmäteriet. När Lantmäteriet har tillgång till de ökade anslagen behövs en implementeringsperiod för att genomföra nödvändiga omställningar.

Direktivet pekar ut ett antal datamängder som ska tillhandahållas kostnadsfritt och utan begränsande villkor. Dessa är:

• Administrativ indelning
• Ortnamn
• Adress
• Fastighetsindelning
• Byggnad
• Hydrografi
• Marktäcke
• Höjddata
• Ortofoto

Direktivet är ett så kallat minimidirektiv vilket innebär att det är fritt för varje medlemsland att besluta om fler datamängder ska bli fria. Exakt vilka av Lantmäteriets data, utöver de redan utpekade särskilt värdefulla datamängderna, som släpps fria avgörs av den svenska regeringen.

Lantmäteriet är mycket positiva till EU:s beslut om öppna data, och har sedan länge önskat att myndighetens data blir tillgänglig för fler användare.

Med öppna data så ökar användningen av viktig samhällsinformation på många håll, vilket har stor betydelse på många sätt: samhällsprocesserna blir mer transparenta, billigare och mer effektiva när alla användare kommer åt samma information. Att all viktig samhällsinformation blir tillgänglig innebär också att beslutsunderlagen inför planeringen av framtidens samhälle blir bättre. Nyttan av att införa öppna data i Sverige har beräknats till 10-21 miljarder kronor årligen.

Exempel på nyttan med öppna data