Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Miljömässigt ansvar

Då de svenska miljömålen är riktmärken för Sveriges miljöarbete och visar vägen mot den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 så bidrar Lantmäteriet både till Agenda 2030 och våra nationella miljömål genom våra produkter och tjänster.

Delmål med stor påverkan

Delmål 6.5 - Integrerad förvaltning av vattenresurser

Vattenförvalting kommer i ett förändrat klimat bli allt viktigare. Lantmäteriet bidrar till den svenska vattenförvaltningen genom både förrättningar och hydrografi i nätverk.

Vattenområden

Genom förrättning kan Lantmäteriet utreda ägandet och omfattningen av vattenområden och gränsdragningen däremellan samt avgöra om vattenområdet är allmänt, privat eller samfällt. Lantmäteriet kan därmed fastställa hur stor del olika fastigheter har i aktuella vatten - vilket kan vara avgörande för hur man får bruka vattnet för t.ex. fiske och turism.
I en lantmäteriförrättning finns också möjlighet att säkerställa rätt till vatten i enskilda eller gemensamma vattenbrunnar. Lantmäteriet bildar också vid behov ledningsrätt som säkrar rätten att nedgrävda överföringsledningar för vatten förblir orörda.

Hydrografi i nätverk

Med hjälp av laserdata, flygbilder och höjddata ajourhåller Lantmäteriet tillsammans med SMHI en nationell databas. Databasen bidrar till förvaltningen av vatten, med bättre underlag för miljöinsatser, risk- och sårbarhetsåtgärder, utsläppsanalyser och katastrofplanering vid översvämningar.

Delmål 13.1 - Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer

Lantmäteriets geodata är en väsentlig del i samhällets planering av förebyggande åtgärder för klimatförändring.

Inom den nationella geodatastrategin är klimatanpassning ett av fyra samhällsutmaningar där geodata kan bidra till samhällets utveckling. Genom att flera myndigheter tillsammans arbetar för att identifiera, förbättra och tillgängliggöra geodata bidrar detta till en mer effektiv klimatanpassning av samhället. Läs mer om geodatastrategin.

Lantmäteriets geodata är viktiga underlag för att visa effekterna av klimatförändringar. Användningsexempel:

  • Nationella höjdmodellen, baserad på flygburen laserskanning, används till översvämningskarteringar men även för att identifiera områden där risk för ras- och skred kan förekomma.
  • Hydrografiska nätverket ger möjlighet att följa vattnets väg genom landskapet och t.ex. analysera hur föroreningar från översvämmade områden sprider sig i vattendrag.
  • Flygfoton från olika tidsperioder ger en bra möjlighet att följa förändringar i landskapet över tid.
  • Laserskanning och ytmodell från flygbilder, kan användas för att beräkna skogstillväxt och andra skogliga grunddata samt höjdsätta data till 3D.

Eftersom de flesta effekter av klimatförändringar har en geografisk koppling är tillgång till enhetliga och lättillgängliga geodata av central betydelse för analyser, konsekvensbeskrivningar och planering av olika klimatanpassningsåtgärder.

Delmål 13.2 - Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering

Lantmäteriets produkter och tjänster kan på olika sätt bidra till att andra samhällsaktörer och företag för att analysera, planera för at minska påverkan på vårt klimat. Exempelvis:

  • SWEPOS – satellitpositionering som kan användas till guidning av entreprenadmaskiner men även till klimatforskning. Mer om SWEPOS.
  • GNSS-mätning av vattenånga - I väder- och klimattillämpningar är atmosfärens innehåll av vattenånga viktig information. Sedan 2016 gör Lantmäteriet beräkningar av data från närmare 700 stationer; i huvudsak nordiska sådana. Läs mer här: E-GVAP, the EUMETNET GNSS Water Vapour Programme
  • Prepare Ships - positioneringslösning för att öka säkerheten och effektiviteten för sjötransporter. Läs mer här: Prepare Ships
  • Omarrondering – möjliggör ett effektivare skogsbruk genom minskade transporter.

Delmål 15.1 - Bevara, restaurera och säkerställ hållbart nyttjande av ekosystem på land och i sötvatten

Lantmäteriets ytmodell, som bygger på ajourhållen laserdata kommer att göra stor nytta i samhället, inte minst där man vill kunna analysera och visualisera förändringar i landskapet.

Den pågående glaciärminskningen syns tydligt i Lantmäteriets laserdata över fjällvärlden. Lantmäteriets tillhandahållande av satellitdata – Saccess – bidrar också till att studera förändringar i det svenska landskapet. Även Lantmäteriets bildinformation från flera tidsepoker används för uppföljning av förändringar i vegetation och bebyggelse.

Lantmäteriets laserdata bidrar stort till nationella skogliga grunddata och ligger till grund för en ny nationell skogskarta som är ett viktigt verktyg för utvecklad skogsplanering och en effektivare skogsskötsel.

I vissa delar av Sverige återfinns en väldigt splittrad ägostruktur till följd av en tradition där mark delats lika mellan arvingarna, både manliga och kvinnliga. Det har lett till många små ägoskiften och ett invecklat ägande.
Genom omarrondering förs många små och spridda skiften samman till större enheter med syfte att skapa förutsättningar för ett effektivare skogs- och jordbruk. Omarrondering handlar också om att bättre ta till vara kultur- och naturvärden. Omarrondering skapar även förutsättningar för att bilda olika typer skyddade områden, te x naturreservat eller natura 2000.