Swepos-stationerna

Swepos-stationerna är fasta referensstationer som är byggda för kontinuerlig GNSS-mätning på en stabil och väldefinierad position.

Klassificering och utrustning

Swepos referensstationer är utrustade med satellitmottagare som tar emot signaler från alla aktuella GNSS-system. Satellitobservationerna skickas därefter vidare via Internet till två geografiskt åtskilda datacenter. Detta pågår oavbrutet varje sekund, året runt.

Swepos-stationerna delas in i två kategorier – klass A och klass B – utifrån vilka krav som finns på koordinatstabilitet och reservkapacitet. I kartstödet (nytt fönster) kan du se var stationerna ligger.

All utrustning vid referensstationerna underhålls och uppgraderas fortlöpande. Nya GNSS-antenner testas alltid innan de installeras på en station.

Klass A-stationer 

Leksand, en klass A-station som har antennen monterad på betongpelare och instrumentbod.
Klass A-stationen Leksand.

Klass A-stationerna har den bästa långsiktiga koordinatstabiliteten eftersom GNSS-antennerna är monterade på isolerade betongpelare eller fackverksmaster med fast förankring i sprickfri berggrund.

Övrig utrustning på stationerna är installerad i någon typ av teknikbod. Det finns god redundans för GNSS-mätning, datakommunikation och strömför­sörjning, vilket innebär att det finns reservkapacitet som aktiveras vid problem.

Till klass A-stationerna hör de 21 så kallade fundamentalstationerna som realiserar vårt nationella referenssystem SWEREF 99. Klass A-stationerna används också för att övervaka koordinat­stabiliteten för klass B-stationerna.

Klass B-stationer

GNSS-antennen på klass B-stationen i Storuman syns ovanför taket på den byggnad där den är monterad.
Storuman, en klass B-station med takmonterad antenn.

Klass B-stationerna förtätar nätet av klass A-stationer i den utbyggnad av Swepos-nätet som görs för att öka kapaciteten för realtidsmätning. Därför är klass B-stationen den vanligaste stationstypen och utgör ca 90 % av Swepos-nätet.

Klass B-stationerna har GNSS-antenner som är takmonterade på byggnader och har inte samma redundans som klass A-stationerna när det gäller utrustning.

Stationernas koordinater kontrolleras genom dagliga beräkningar, t.ex. för att upptäcka eventuella rörelser.