Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Gemensamhetsanläggningar

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs och tas hand om av flera fastigheter ihop, till exempel vägar, bryggor eller lekplatser. Vi hjälper dig med hur en gemensamhetsanläggning kan bildas, förvaltas, ändras eller tas bort.

Exempel på ändamål för gemensamhetsanläggningar

Gemensamhetsanläggningar kan till exempel bildas för följande gemensamma ändamål:

  • Enskilda vägar. Läs mer om enskilda vägar.
  • Parkeringsplatser eller garage
  • Vatten- och avloppsanläggningar
  • Grönytor
  • Lekplatser
  • Bryggor
  • Badplatser
  • Bredband för data och TV
  • Trapphus och hissar

En gemensamhetsanläggning redovisas i fastighetsregistret och har en egen registerbeteckning, till exempel Oskarshamn Berga ga:1. En gemensamhetsanläggning inrättas, ändras eller upphävs i en lantmäteriförrättning. I fastighetsregistret redovisas förrättningen som anläggningsåtgärd.

Gemensamhetsanläggningen måste först bildas

En gemensamhetsanläggning måste bildas genom en lantmäteriförrättning. Lantmäteriförrättningar kostar och hur mycket kostnaden blir beror på hur mycket tid vi behöver arbeta med ärendet.

Läs mer om att bilda gemensamhetsanläggningar.

Så tar ni hand om er gemensamhetsanläggning

Ni som delägare har gemensamt ansvar för att ta hand om gemensamhets­anläggningen. Ni tillsammans utgör en särskild anläggningssamfällighet.

Läs om olika sätt att ta om hand om gemensamhetsansläggningen.

Om något behöver ändras

En befintlig gemensamhetsanläggning kan ibland behöva ändras. Vanligast är att man ändrar andelstal, men man kan också behöva ompröva, ta bort eller göra andra ändringar.

Vad kommer det att kosta?

Lantmäteriförrättningar kostar och hur mycket kostnaden blir beror på hur mycket tid vi behöver arbeta med ärendet.

Ta del av några exempel på kostnader för gemensamhetsanläggningar

Frågor och svar om gemensamhetsanläggningar

Nya fastighetsägare blir automatiskt delägare i gemensamhetsanläggningen.

Gemensamhetsanläggningen, och den mark som är upplåten för den, är gemensam egendom för de fastigheter som är anslutna till gemensamhetsanläggningen. Delaktigheten i gemensamhetsanläggningen är kopplad till äganderätten för varje fastighet.

När en fastighet som har del i en gemensamhetsanläggning säljs så blir den nya ägaren därför automatiskt delägare i gemensamhetsanläggningen. Den nya fastighetsägaren binder sig då också till de beslut som meddelades när gemensamhetsanläggningen en gång bildades.

Det framgår av anläggningsbeslutet vilka som deltar i gemensamhetsanläggningen och vilka andelstal deltagarna har.

Det kan ha skett ändringar i de fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen, genom till exempel en avstyckning eller ändringar av andelstal genom ändrad användning av fastigheter, efter anläggningsbeslutet. Därför behöver du utöver anläggningsbeslutet också ett utdrag ur fastighetsregistret. 

Beställ registerutdrag via vår blankett (pdf, nytt fönster) och skicka via e-post till kundcenter@lm.se. Eller kontakta vårt Kundcenter och be att få en kopia av anläggningsbeslutet, ett utdrag ur fastighetsregistret för gemensamhetsanläggningen, och eventuella utdrag ur de förrättningsakter som finns registrerade på gemensamhetsanläggningen efter anläggningsbeslutet.

Om du är ägare av en fastighet som ingår i en gemensamhetsanläggning så kan du själv se vilka övriga fastigheter som ingår i samma gemensamhetsanläggning via e-tjänsten Min fastighet. Tjänsten kräver e-legitimation. Vill du veta vem som äger respektive fastighet finns vår e-tjänst Vem äger fastigheten.

Hos Kundcenter får du också information om eventuella kostnader för informationen. För att vi ska kunna hjälpa dig behöver du kunna ge oss information om:

  • fastighetsbeteckningen för minst en fastighet som har andel i gemensamhetsanläggningen eller
  • gemensamhetsanläggningens registerbeteckning (kommun och traktnamn GA:XX) eller
  • samfällighetsföreningens namn och det län där föreningen finns.

Om åtgärder har skett efter anläggningsbeslutet så behöver man i respektive förrättningsakt kontrollera vilka förändringar som skett i deltagarkretsen. För vissa äldre vägföreningar finns det brister i Fastighetsregistret som gör att ytterligare utredning behövs.

I vissa fall framgår de fastigheter som deltar i en gemensamhetsanläggning direkt i ett utdrag ur Fastighetsregistret. Detta gäller främst när en anläggningsförrättning skett under senare tid.

Andelstalen bestämmer vad varje fastighet ska betala för byggande och skötsel (drift och underhåll) av anläggningen. Andelstalen beslutas vid lantmäteriförrättningen.

Andelstalen för byggandet beror på hur stor nytta varje fastighet har av att vara delägare i gemensamhetsanläggningen.

Andelstalen för drift och underhåll beror främst på hur mycket fastigheten beräknas använda anläggningen.

Om det är lämpligt kan andelstalen för drift och underhåll kompletteras med ett avgiftssystem, till exempel för vattenförbrukning, för att i första hand täcka dessa kostnader. För att det ska vara giltigt krävs att grunderna för avgiftssystemet beslutas i förrättningen.

Ja. Vid uppdelning av fastigheter i höjd- och djupled, så kallad tredimensionell fastighetsbildning, är det särskilt viktigt att ta ställning till vilka anläggningar som ska skötas gemensamt, såsom trapphus, hissar och ledningar.