Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Frågor och svar om HMK

Här samlar vi vanliga frågor om HMK. Svaren formuleras av sakkunniga inom respektive område.

Frågorna är grupperade efter sakområde. Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du istället skicka in den via sidan Tyck till om HMK. Där kan du även lämna synpunkter och önskemål kring HMK, t.ex. om du hittar felaktigheter eller om du saknar information.

Allmänna frågor om HMK

Nej, HMK är ingen föreskrift. Riktlinjerna i HMK är bara bindande om avtalsparter eller huvudmän väljer att tillämpa dem, t.ex. vid upphandling eller i egna regelverk.

Handböckerna är tänkta som ett stöd för yrkesmässig geodatainsamling, geodetisk mätning och kartframställning. De råd som riktas till beställare bygger på erfarenheter och krav som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket har inom sina respektive verksamhetsområden.

Krav i HMK är hänvisningsbara riktlinjer i HMK-handböckerna med rubriken ”Krav”. Användning av krav förutsätter att det finns en överenskommelse mellan en beställare/kravställare och en utförare där det hänvisas till de specifika kraven i HMK. Det finns som beställare alltid möjlighet att frångå eller komplettera de krav som finns i HMK. Kraven redovisas i ljusröda rutor i början av numrerade avsnitt i handböcker fr.o.m. version 2020.”

HMK innehåller inga riktlinjer för bedömning av behörigheter med koppling till föreskrifter eller liknande. Däremot har Lantmäteriet i samråd med högskolor och andra intressenter formulerat en rekommendation om Grundläggande mätningsteknisk färdighet. Detta bör i första hand användas som ett riktmärke för meriter som kan ses som rimliga för självständigt arbete/ansvar. Grundläggande mätningsteknisk färdighet ersätter alltså inte en formell behörighetbedömning, men kan ingå i den.

Se även avsnitt 3.1 i HMK – Introduktion 2017 (pdf).

Flera av HMK-handböckerna innehåller riktlinjer för utformning och användning av en teknisk specifikation, dvs. ett gränssnitt mellan beställare och utförare där produktionskraven finns samlade. I dessa handböcker finns även mallar och exempel som baseras på riktlinjerna.

Referensdokumentet HMK – Introduktion 2017 (pdf) tar upp formella aspekter av upphandling, t.ex. juridik.

HMK-dokumenten uppdateras vid behov. Minst en gång per år sker översyn av de senaste handboksversionerna. I anslutning till översynen kan mindre uppdateringar göras, vilket redovisas i HMK-loggen. Synpunkter från användare kan normalt hanteras på samma sätt.

Större uppdateringar som föranleder nya versioner planeras och förankras i HMK Referensgrupp, vilket inkluderar en remissprocess. Observera att även äldre versioner av handböckerna finns tillgängliga för nedladdning. Anledningen till detta är att handböckerna kan ingå som underlag – och därför vara ”gällande” – i en pågående upphandling, även om det därefter har publicerats nya handboksversioner.

Behovet av nya handböcker kartläggs ofta med hjälp av HMK:s referensgrupp, som är ett viktigt forum för branschdialog och input till HMK. Utöver detta försöker vi fånga upp synpunkter och önskemål på konferenser, seminarier och informationsträffar. Inkomna förslag prioriteras utifrån behov/nytta och resurser. När ett nytt handboksprojekt inleds sker det normalt i en arbetsgrupp, där intressenter bidrar med ämneskompetens.

Det finns både pedagogiska och språkliga skäl att föredra begreppet ”mätosäkerhet”. För det första stämmer det bättre överens med den mätvetenskapliga principen att alla mätningar bör betraktas som mer eller mindre osäkra, t.ex. de koordinatbestämningar som sker i samband med geodatainsamling. Det existerar inget felfritt att jämföra med, vilket begreppet ”noggrannhet” kan antyda. För det andra finns det en språklig logik i att kvalitetsmåttet blir större när vi säger att mätosäkerheten ökar. För ”noggrannhet” förhåller det sig tvärtom.

Läs mer: GUM, att uttrycka mätosäkerhet

Alla tidigare versioner av handböckerna finns tillgängliga via HMK-webben:  Äldre versioner av HMK-dokument

Dessa ska fortfarande betraktas som giltiga enligt det aktuella upphandlingsunderlaget, även om de skulle innehålla en annan uppsättning av krav och rekommendationer än senare versioner. Det är därför viktigt att alla hänvisningar till HMK-handböcker innehåller det fullständiga dokumentnamnet, inklusive versionsangivelse (dvs. årtalsbeteckning). Observera att vissa mindre uppdateringar (länkar, stavfel m.m.) utförs i befintliga handboksversioner om de inte är av avgörande betydelse för kravställning. Sådana uppdateringar redovisas i HMK-loggen (pdf, nytt fönster).


Frågor om specifika handböcker eller teknikområden

Digital grundkarta

Frågor och svar om HMK – Digital grundkarta

GNSS och geodesi

Inom geodetisk mätning har vi bedömt att det är svårare att kravställa en strömlinjeformad produktionsprocess, bl.a. för att många mät- och beräkningsmetoder kan väljas och kombineras för att lösa olika uppgifter. Däremot finns konceptet ”grundutförande” i geodesihandböckerna, vilket förutsätts motsvara fackmannamässigt utförande. Detta kan användas vid kravställning.

Precis som med all annan mätning så kan positionerna via GNSS (Global Navigation Satellite Systems, t.ex. GPS) vara mer eller mindre osäkra, bl.a. beroende på att satellitsignalerna påverkas av olika felkällor längs vägen till mottagaren. Att ”utgångspunkterna” befinner sig 2000 mil bort och i rörelse gör det också svårt att bedöma hur tillförlitlig din egentligen position är.

Med god mätmetodik och markbaserade stödsystem/tjänster, t.ex. SWEPOS i Sverige, minskar risken för stora felaktigheter i position. GNSS kan då möjliggöra positionsbestämning på centimeternivå direkt i nationella eller globala referenssystem.

Läs mer om mätmetodik:

HMK – GNSS-baserad detaljmätning 2020 (pdf)

HMK – Stommätning 2020 (pdf)

Läs mer om SWEPOS, det nationella nätet av fasta referensstationer för GNSS (nytt fönster)

Övriga områden

HMK – Bygg & Anläggning, HMK-BA, ingår inte i dagens HMK. HMK-BA togs fram på 1990-talet som ett branschspecifikt komplement till äldre HMK (Handbok till mätningskungörelsen). Idag ägs HMK-BA av forskningsrådet Formas. Serien har dock inte reviderats, utan ges fortfarande ut i sin ursprungliga form.

En mer detaljerad statusbeskrivning av HMK-BA finns i rapporten HMK-TR 2018:2 (pdf).

Drönare finns inte som eget handbokstema/insamlingsmetod. Däremot tas drönare upp i andra handböcker under beteckningen UAS (Unmanned Aerial Systems), t.ex. i HMK – Flygfotografering 2017 (pdf) och i HMK – Fotogrammetrisk detaljmätning 2017 (pdf).

HMK – Flygfotografering 2017 (pdf) behandlar orienterade flygbilder i lod; hur dessa tas fram, kontrolleras och dokumenteras. Utgångspunkten är flygburen insamling av bilder i lod med GNSS/INS-stödd digital flygbildskamera, men även flygbilder i lod med UAS hanteras.