Projekt: Mot en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess.
Det aktuella forskningsprojektet behandlar digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen med följande inriktning: Studera och analysera hur fastighetsrätten kan utvecklas för att stötta en digital samhällsbyggnadsprocess och underlätta för samordningen mellan olika prövningsprocesser.
För att bebyggelse med tillhörande anläggningar och infrastruktur ska kunna uppföras krävs i regel någon form av markanvändningsplanering samt tillstånd och lov enligt olika författningar. För att genomföra sådana projekt fordras dessutom ofta fastighetsbildning samt överlåtelse av mark och upplåtelse av rättigheter. Samordningen mellan dessa olika prövningar och processer är ofta otydlig, och det förekommer att en viss verksamhet eller åtgärd får tillstånd inom ramen för en viss process men förbjuds i en annan. Bristande samordning mellan lagar, processer och myndigheter kan i detta avseende medföra att onödiga resurser läggs ner under prövningsfasen, vilket drabbar såväl myndigheter som exploatörer och enskilda.
Tidigare studier har särskilt uppmärksammat denna samordningsproblematik mellan planerings- och tillståndsprocesser där markanvändningsfrågor prövas, respektive efterföljande genomförandeskede med fastighetsbildning och upplåtelse av rättigheter. Samordningsbrister mellan markanvändningsprövningar och fastighetsbildning/rättighetsupplåtelser föreligger både inom projekt som syftar till att förändra markanvändningen/exploatera och projekt där målsättningen istället är den motsatta, att skydda och bevara värdefulla natur- eller kulturområden.
Som en del av forskningsprojektet är det önskvärt att det genomförs en internationell jämförelse, för att undersöka hur andra länder arbetar med digitalisering och samordning inom samhällsbyggnadssektorn. Detta moment bör innefatta en övergripande studie av motsvarande samhällsbyggnadsprocess i några utvalda länder, inklusive den rättsliga kopplingen mellan markanvändningsreglering och fastighetsbildning. Hur påverkas och styrs utvecklingen i ett digitaliseringsperspektiv? Eftersom Norden ofta anses ligga i framkant när det gäller digitalisering av den offentliga sektorn, och dessutom har stora likheter i övrigt vad avser politiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer, bör dessa länder ingå. Det kan även vara lämpligt att inkludera andra länder, där urvalet kan avgöras efter en mindre förstudie.
För att möjliggöra synkronisering mellan olika projekt och myndighetsuppdrag som pågår i syfte att åstadkomma en smartare samhällsbyggnadsprocess, krävs det att doktoranden aktivt skaffar sig kunskap om det arbete som bedrivs. Det kan exempelvis gälla frågan om etablering av en digital infrastruktur för informationsutbyte mellan myndigheter eller arbete för att åstadkomma ett nationellt ramverk för grunddata inom offentlig förvaltning.