Exempel – Karin vill bygga hus

Bakgrund till Karins ansökan

Karin vill bygga ett nytt hus i en glänta på sina föräldrars skogsfastighet. Hon ansöker om avstyckning hos Lantmäteriet men får reda på att det saknas handlingar. Lantmäteriet vill att hon kompletterar med ett beviljat förhandsbesked från kommunen som medger att hon får bygga på platsen. Myndigheten vill också veta var hon tänkt anlägga väg och vatten/avlopp då det kan behöva bildas servitut.

Vatten och avlopp löser Karin inom den tänkta avstyckningen medan den framtida vägen kommer behöva gå på föräldrarnas fastighet samt grannens, innan den ansluter till en gemensamhetsanläggning för väg. Karin behöver därför komplettera sin ansökan med ett yrkande, alltså en önskan om, fastighetsreglering för att bilda ett vägservitut, samt en överenskommelse om att ansluta den nya fastigheten till gemensamhetsanläggningen.

Lantmätaren förklarar

När Lantmäteriet tar emot ansökan undersöker vi först att de som söker har rätt att söka. Till exempel att de är ägare till den aktuella fastigheten alternativt att det finns ett köpeavtal eller en gåvohandling. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar, om inte begär vi in kompletteringar.

I Karins fall behöver vi sedan utreda om någon mer fastighet blir berörd av ansökan. Vi gör också en bedömning om det går att genomföra avstyckningen enligt Karins önskemål utifrån olika lagrum till exempel om det finns planbestämmelser att ta hänsyn till, eller andra allmänna intressen som påverkas. Vi kontrollerar också att inte området är belastat av någon rättighet.

Beviljat förhandsbesked från kommunen behövs

För att Lantmäteriet ska kunna stycka av tomten för bostadsändamål behöver Karin skicka ett beviljat förhandsbesked från kommunen till Lantmäteriet. Karin (eller Karins föräldrar) behöver själv ansöka om förhandsbeskedet.

Lantmäteriet behöver bilda ett servitut för en framtida väg

En framtida väg kommer behöva byggas på delvis grannens fastighet för att Karin ska kunna ta sig till och från sin fastighet. Lantmäteriet behöver då även bilda ett servitut som ger Karin rätt att åka på vägen. Lantmäteriet hjälper till att göra en överenskommelse mellan fastighetsägarna om vad som ska gälla för vägen och vad eventuell ersättning till markägarna blir. För att lantmätaren ska kunna göra det behöver Karin komplettera sin ansökan med ett önskemål om fastighetsreglering för att bilda servitut.

Utöver det behöver Karin komma överens med gemensamgetsanläggningen om att hon ska få åka på föreningens väg. Kan de inte komma överens, hjälper Lantmäteriet till.

Vi återskapar den gamla gränsdragningen

Det visar sig också under vår utredning att Karins ansökan berör en äldre fastighet och det är oklart var gränserna går. Vi behöver gå tillbaka i tiden och titta på när gränserna kom till och återskapa dragningen utefter befintliga gränsmarkeringar och de äldre kartorna. Det här arbetet tar tid.

När vi är klara med det är nästa steg att en mät- och kartingenjör åker ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser för Karins tomt samt för hennes föräldrars. Vid besöket får Karin och hennes föräldrar möjlighet att delta.

Då vatten och avlopp kan lösas inom den blivande tomten behöver inget mer göras för att lösa det.

Beslut tas

Det sista Lantmäteriet nu behöver göra är att ta beslut och skicka alla relevanta beslutshandlingar till Karin och hennes föräldrar samt andra berörda parter.

Det finns nu möjlighet att överklaga beslutet och någon part skulle vara missnöjd. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickas det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.

Fler exempel på lantmäteriförrättningar

I följande exempel förklarar lantmätaren hur det gick till när: