Om du vill förändra din fastighet behöver du skicka en ansökan till Lantmäteriet. Vår metod för att förändra en fastighet är vanligtvis genom en lantmäteriförrättning. Det innebär ofta en del arbete och kostnader för att vi säkert ska kunna trygga ägandet och säkra vem som äger vad. Det är regering och riksdag som har bestämt att det är du eller ni som fastighetsägare som står för kostnaden.
Exempel – Anders vill utöka sin bostadsfastighet
Anders ansöker om att fastighetsreglera 500 kvm åker, för att utöka sin bostadsfastighet på landet. När ansökan kommer in till Lantmäteriet ser de att den nya fastighetsgränsen kommer skära igenom en fornlämning. Lantmäteriet samråder med Länsstyrelsen som säger nej till att dra ny fastighetsgräns enligt förslaget, då ny gräns inte får dela en fornlämning. Anders omförhandlar med säljaren och lämnar in ett nytt önskemål om var gränsen ska gå, där den hamnar utanför fornlämningen.
Lantmätaren förklarar
När Lantmäteriet tagit emot Anders ansökan börjar vi som vanligt med att undersöka om Anders har rätt att söka. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar från Anders, om inte begär vi in kompletteringar.
Då det, inom det berörda området, finns en fornlämning behöver vi se till att en ny gräns inte skadar eller påverkar fornlämningen negativt. Vi samråder därför med Länsstyrelsen som är de som ansvarar för att fornlämningarna skyddas. Länsstyrelsens meddelar att ny gräns inte får dras genom fornlämningen.
Vi informerar Anders att vi inte kan genomföra fastighetsregleringen så som han ansökt. Han behöver nu antingen ta tillbaka sin ansökan eller ändra sitt önskemål om var gränsen ska gå. Anders pratar med säljaren om att de kanske kan ändra området lite så att fornlämningen hamnar utanför det området som han vill köpa.
När Anders skickat in nytt önskemål gör vi därefter en bedömning om det går att genomföra förrättningen. Det gör vi genom att kontrollera mot olika lagrum. Vi kontrollerar också om det finns några rättigheter att ta hänsyn till.
Anders och säljaren har inte skrivit någon köpehandling. Lantmätaren hjälper till att skriva en överenskommelse om fastighetsreglering när mätningen och markeringen av området är gjort. När Anders och säljaren skrivit under skickar de in överenskommelsen i original till Lantmäteriet.
Vi behöver sedan utreda om ansökan gäller en äldre fastighet eftersom det då kan vara oklart var gränserna går.
I nästa steg åker vi ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser. Vid det här besöket får Anders gärna vara med.
Avslutningsvis tar Lantmäteriet beslut och skickar alla relevanta beslutshandlingar till Anders samt andra berörda parter.
Det finns alltid en möjlighet att överklaga beslutet om någon part skulle vara missnöjd med beslutet. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickar vi det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.
Exempel – Karin vill bygga hus
Karin vill bygga ett nytt hus i en glänta på sina föräldrars skogsfastighet. Hon ansöker om avstyckning hos Lantmäteriet men får reda på att det saknas handlingar. Lantmäteriet vill att hon kompletterar med ett beviljat förhandsbesked från kommunen som medger att hon får bygga på platsen. Myndigheten vill också veta var hon tänkt anlägga väg och vatten/avlopp då det kan behöva bildas servitut.
Vatten och avlopp löser Karin inom den tänkta avstyckningen medan den framtida vägen kommer behöva gå på föräldrarnas fastighet samt grannens, innan den ansluter till en gemensamhetsanläggning för väg. Karin behöver därför komplettera sin ansökan med ett yrkande, alltså en önskan om, fastighetsreglering för att bilda ett vägservitut, samt en överenskommelse om att ansluta den nya fastigheten till gemensamhetsanläggningen.
Lantmätaren förklarar
När Lantmäteriet tar emot ansökan undersöker vi först att de som söker har rätt att söka. Till exempel att de är ägare till den aktuella fastigheten alternativt att det finns ett köpeavtal eller en gåvohandling. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar, om inte begär vi in kompletteringar.
I Karins fall behöver vi sedan utreda om någon mer fastighet blir berörd av ansökan. Vi gör också en bedömning om det går att genomföra avstyckningen enligt Karins önskemål utifrån olika lagrum till exempel om det finns planbestämmelser att ta hänsyn till, eller andra allmänna intressen som påverkas. Vi kontrollerar också att inte området är belastat av någon rättighet.
Beviljat förhandsbesked från kommunen behövs
För att Lantmäteriet ska kunna stycka av tomten för bostadsändamål behöver Karin skicka ett beviljat förhandsbesked från kommunen till Lantmäteriet. Karin (eller Karins föräldrar) behöver själv ansöka om förhandsbeskedet.
Lantmäteriet behöver bilda ett servitut för en framtida väg
En framtida väg kommer behöva byggas på delvis grannens fastighet för att Karin ska kunna ta sig till och från sin fastighet. Lantmäteriet behöver då även bilda ett servitut som ger Karin rätt att åka på vägen. Lantmäteriet hjälper till att göra en överenskommelse mellan fastighetsägarna om vad som ska gälla för vägen och vad eventuell ersättning till markägarna blir. För att lantmätaren ska kunna göra det behöver Karin komplettera sin ansökan med ett önskemål om fastighetsreglering för att bilda servitut.
Utöver det behöver Karin komma överens med gemensamgetsanläggningen om att hon ska få åka på föreningens väg. Kan de inte komma överens, hjälper Lantmäteriet till.
Vi återskapar den gamla gränsdragningen
Det visar sig också under vår utredning att Karins ansökan berör en äldre fastighet och det är oklart var gränserna går. Vi behöver gå tillbaka i tiden och titta på när gränserna kom till och återskapa dragningen utefter befintliga gränsmarkeringar och de äldre kartorna. Det här arbetet tar tid.
När vi är klara med det är nästa steg att en mät- och kartingenjör åker ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser för Karins tomt samt för hennes föräldrars. Vid besöket får Karin och hennes föräldrar möjlighet att delta.
Då vatten och avlopp kan lösas inom den blivande tomten behöver inget mer göras för att lösa det.
Beslut tas
Det sista Lantmäteriet nu behöver göra är att ta beslut och skicka alla relevanta beslutshandlingar till Karin och hennes föräldrar samt andra berörda parter.
Det finns nu möjlighet att överklaga beslutet och någon part skulle vara missnöjd. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickas det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.
Exempel – Elsa och Lars vill lägga till en bit mark
Elsa och Lars har köpt en fastighet med jordvärme. Tomten gränsar till en åker som ägs av den närliggande kyrkan. Det finns en överenskommelse, ett servitut, om att ledningarna får gå över kyrkans åkermark. Tyvärr körde bonden som arrenderar marken, av ledningarna. Elsa och Lars hörde då sig för med kyrkoherden som gav dem löfte om att köpa loss de 15 m2 mark som berörs. Smidigt tänkte dom – det här löser vårt problem.
Men riktigt så enkelt var det inte. Det visade sig att även kommunen har ett servitut och ledningar som går över åkermarken. Marken är dessutom i kommunens detaljplan reserverad för att användas som gravplats om behov uppstår. Kyrkan som är från 1100-talet öppnar också upp för möjligheten att fornlämningar kan finnas. Vad innebär det här för Elsa och Lars ansökan till Lantmäteriet om en lantmäteriförrättning?
Lantmätaren förklarar
När Lantmäteriet tar emot en ansökan undersöker vi först att de som söker har rätt att söka, till exempel att de är ägare till den aktuella fastigheten. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar, om inte begär vi in kompletteringar.
I fallet med Elsa och Lars behöver Lantmäteriet sedan bland annat utreda om kyrkoherden har rätt att sälja delar av marken. Därefter gör vi en bedömning av om det är möjligt att genomföra förrättningen enligt de önskemål som finns. Det gör vi genom att kontrollera mot olika lagrum, till exempel om det finns planbestämmelser att ta hänsyn till, eller andra allmänna intressen som påverkas.
Vi har dialog med länsstyrelse, avtalsrättsinnehavare och kommun
Marken som Elsa och Lars fått löfte om att köpa är omfattad av detaljplan där marken i fråga är planerad för kyrkogårdsanvändning, men där kyrkan aldrig anlagt någon kyrkogård. Det krävs då samråd med kommunens byggnadsnämnd, eftersom den ansökta åtgärden kan strida mot detaljplanen trots att markbiten är så pass liten i förhållande till övriga kyrkogårdsområdet.
Vid samrådet lyfter man frågan om åtgärden bedöms medföra endast en mindre avvikelse från syftet med planen och då kan tillåtas bli genomförd, eller om den anses vara helt planstridig. I det här fallet gör kommunens byggnadsnämnd bedömningen att åtgärden kan genomföras och det krävs ingen planändring.
När mark byter ägare på det här viset behöver Lantmäteriet också ha en dialog med avtalsrättighetsinnehavaren, i det här fallet med bonden som har rätt att nyttja marken. Avtalet upphör nämligen att gälla vid markutbyte. Bonden kan begära att avtalet ska fortsätta gälla. Om markägaren och bonden inte kan komma överens, hjälper Lantmäteriet till och beslutar om bondens rätt att nyttja marken ska vara kvar eller inte. Bonden kan i vissa fall ha rätt till ersättning, något som vi också utreder och beslutar om.
Lantmäteriet har, i det här fallet, även en dialog med kommunen som också har ledningar i marken. Ofta går det att komma överens om förhållanden som ska gälla vidare. Kan man inte komma överens tar lantmätaren ett beslut om vad som ska gälla.
Oklarheter kring var gränserna går kan finnas
Om det visar sig att vår utredning berör en äldre fastighet, kan det finnas oklarheter kring vart gränserna egentligen går. Vi kan då behöva gå tillbaka i tiden och titta på när gränserna kom till och återskapa dragningen utefter befintliga gränsmarkeringar och de äldre kartorna. Detta kan ta tid.
I nästa steg åker Lantmäteriet ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser. Vid fältbesöket ges du som fastighetsägare möjlighet att delta.
Ibland kallar vi alla berörda till ett möte
I vissa fall behöver vi ha ett förrättningssammanträde, ett slags möte. På sammanträdet har alla berörda parter möjlighet att framföra sina synpunkter och önskemål. Under sammanträdet berättar vi också den bedömning vi hittills gjort och vad som återstår. När man får kallelse till sammanträdet är det viktigt att man svarar på delgivningen så att vi vet att ni blivit underrättade.
Beslut tas
Det sista Lantmäteriet gör är att ta beslut och skicka alla relevanta beslutshandlingar till berörda parter.
Det finns alltid en möjlighet att överklaga beslutet. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickar vi det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.