Lantmätaren förklarar

Exempel – Karin vill bygga hus

Karin vill bygga ett nytt hus i en glänta på sina föräldrars skogsfastighet. Hon ansöker om avstyckning hos Lantmäteriet men får reda på att det saknas handlingar. Lantmäteriet vill att hon kompletterar med ett beviljat förhandsbesked från kommunen som medger att hon får bygga på platsen. Myndigheten vill också veta var hon tänkt anlägga väg och vatten/avlopp då det kan behöva bildas servitut. 

Vatten och avlopp löser Karin inom den tänkta avstyckningen medan den framtida vägen kommer behöva gå på föräldrarnas fastighet samt grannens, innan den ansluter till en gemensamhetsanläggning för väg. Karin behöver därför komplettera sin ansökan med ett yrkande, alltså en önskan om, fastighetsreglering för att bilda ett vägservitut, samt en överenskommelse om att ansluta den nya fastigheten till gemensamhetsanläggningen. 

Lantmätaren förklarar

När Lantmäteriet tar emot ansökan undersöker vi först att de som söker har rätt att söka. Till exempel att de är ägare till den aktuella fastigheten alternativt att det finns ett köpeavtal eller en gåvohandling. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar, om inte begär vi in kompletteringar.

I Karins fall behöver vi sedan utreda om någon mer fastighet blir berörd av ansökan. Vi gör också en bedömning om det går att genomföra avstyckningen enligt Karins önskemål utifrån olika lagrum till exempel om det finns planbestämmelser att ta hänsyn till, eller andra allmänna intressen som påverkas. Vi kontrollerar också att inte området är belastat av någon rättighet. 

Beviljat förhandsbesked från kommunen behövs

För att Lantmäteriet ska kunna stycka av tomten för bostadsändamål behöver Karin skicka ett beviljat förhandsbesked från kommunen till Lantmäteriet. Karin (eller Karins föräldrar) behöver själv ansöka om förhandsbeskedet. 

Lantmäteriet behöver bilda ett servitut för en framtida väg

En framtida väg kommer behöva byggas på delvis grannens fastighet för att Karin ska kunna ta sig till och från sin fastighet. Lantmäteriet behöver då även bilda ett servitut som ger Karin rätt att åka på vägen. Lantmäteriet hjälper till att göra en överenskommelse mellan fastighetsägarna om vad som ska gälla för vägen och vad eventuell ersättning till markägarna blir. För att lantmätaren ska kunna göra det behöver Karin komplettera sin ansökan med ett önskemål om fastighetsreglering för att bilda servitut. 

Utöver det behöver Karin komma överens med gemensamgetsanläggningen om att hon ska få åka på föreningens väg. Kan de inte komma överens, hjälper Lantmäteriet till. 

Vi återskapar den gamla gränsdragningen

Det visar sig också under vår utredning att Karins ansökan berör en äldre fastighet och det är oklart var gränserna går. Vi behöver gå tillbaka i tiden och titta på när gränserna kom till och återskapa dragningen utefter befintliga gränsmarkeringar och de äldre kartorna. Det här arbetet tar tid.

När vi är klara med det är nästa steg att en mät- och kartingenjör åker ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser för Karins tomt samt för hennes föräldrars. Vid besöket får Karin och hennes föräldrar möjlighet att delta. 

Då vatten och avlopp kan lösas inom den blivande tomten behöver inget mer göras för att lösa det. 

Beslut tas

Det sista Lantmäteriet nu behöver göra är att ta beslut och skicka alla relevanta beslutshandlingar till Karin och hennes föräldrar samt andra berörda parter. 

Det finns nu möjlighet att överklaga beslutet och någon part skulle vara missnöjd. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickas det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.  

Exempel – Elsa och Lars vill lägga till en bit mark 

Elsa och Lars har köpt en fastighet med jordvärme. Tomten gränsar till en åker som ägs av den närliggande kyrkan. Det finns en överenskommelse, ett servitut, om att ledningarna får gå över kyrkans åkermark. Tyvärr körde bonden som arrenderar marken, av ledningarna. Elsa och Lars hörde då sig för med kyrkoherden som gav dem löfte om att köpa loss de 15 m2 mark som berörs. Smidigt tänkte dom – det här löser vårt problem. 

Men riktigt så enkelt var det inte. Det visade sig att även kommunen har ett servitut och ledningar som går över åkermarken. Marken är dessutom i kommunens detaljplan reserverad för att användas som gravplats om behov uppstår. Kyrkan som är från 1100-talet öppnar också upp för möjligheten att fornlämningar kan finnas. Vad innebär det här för Elsa och Lars ansökan till Lantmäteriet om en lantmäteriförrättning?

Lantmätaren förklarar

När Lantmäteriet tar emot en ansökan undersöker vi först att de som söker har rätt att söka, till exempel att de är ägare till den aktuella fastigheten. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar, om inte begär vi in kompletteringar.

I fallet med Elsa och Lars behöver Lantmäteriet sedan bland annat utreda om kyrkoherden har rätt att sälja delar av marken. Därefter gör vi en bedömning av om det är möjligt att genomföra förrättningen enligt de önskemål som finns. Det gör vi genom att kontrollera mot olika lagrum, till exempel om det finns planbestämmelser att ta hänsyn till, eller andra allmänna intressen som påverkas. 

Vi har dialog med länsstyrelse, avtalsrättsinnehavare och kommun

Marken som Elsa och Lars fått löfte om att köpa är omfattad av detaljplan där marken i fråga är planerad för kyrkogårdsanvändning, men där kyrkan aldrig anlagt någon kyrkogård. Det krävs då samråd med kommunens byggnadsnämnd, eftersom den ansökta åtgärden kan strida mot detaljplanen trots att markbiten är så pass liten i förhållande till övriga kyrkogårdsområdet.

Vid samrådet lyfter man frågan om åtgärden bedöms medföra endast en mindre avvikelse från syftet med planen och då kan tillåtas bli genomförd, eller om den anses vara helt planstridig. I det här fallet gör kommunens byggnadsnämnd bedömningen att åtgärden kan genomföras och det krävs ingen planändring.

När mark byter ägare på det här viset behöver Lantmäteriet också ha en dialog med avtalsrättighetsinnehavaren, i det här fallet med bonden som har rätt att nyttja marken. Avtalet upphör nämligen att gälla vid markutbyte. Bonden kan begära att avtalet ska fortsätta gälla. Om markägaren och bonden inte kan komma överens, hjälper Lantmäteriet till och beslutar om bondens rätt att nyttja marken ska vara kvar eller inte. Bonden kan i vissa fall ha rätt till ersättning, något som vi också utreder och beslutar om.

Lantmäteriet har, i det här fallet, även en dialog med kommunen som också har ledningar i marken. Ofta går det att komma överens om förhållanden som ska gälla vidare. Kan man inte komma överens tar lantmätaren ett beslut om vad som ska gälla. 

Oklarheter kring var gränserna går kan finnas

Om det visar sig att vår utredning berör en äldre fastighet, kan det finnas oklarheter kring vart gränserna egentligen går. Vi kan då behöva gå tillbaka i tiden och titta på när gränserna kom till och återskapa dragningen utefter befintliga gränsmarkeringar och de äldre kartorna. Detta kan ta tid.

I nästa steg åker Lantmäteriet ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser. Vid fältbesöket ges du som fastighetsägare möjlighet att delta.

Ibland kallar vi alla berörda till ett möte

I vissa fall behöver vi ha ett förrättningssammanträde, ett slags möte. På sammanträdet har alla berörda parter möjlighet att framföra sina synpunkter och önskemål. Under sammanträdet berättar vi också den bedömning vi hittills gjort och vad som återstår. När man får kallelse till sammanträdet är det viktigt att man svarar på delgivningen så att vi vet att ni blivit underrättade.

Beslut tas

Det sista Lantmäteriet gör är att ta beslut och skicka alla relevanta beslutshandlingar till berörda parter. 

Det finns alltid en möjlighet att överklaga beslutet. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickar vi det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.