Om du vill förändra din fastighet behöver du skicka en ansökan till Lantmäteriet. Vår metod för att förändra en fastighet är vanligtvis genom en lantmäteriförrättning. Det innebär ofta en del arbete och kostnader för att vi säkert ska kunna trygga ägandet och säkra vem som äger vad. Det är regering och riksdag som har bestämt att det är du eller ni som fastighetsägare som står för kostnaden.
Exempel – Elsa och Lars vill lägga till en bit mark
Elsa och Lars har köpt en fastighet med jordvärme. Tomten gränsar till en åker som ägs av den närliggande kyrkan. Det finns en överenskommelse, ett servitut, om att ledningarna får gå över kyrkans åkermark. Tyvärr körde bonden som arrenderar marken, av ledningarna. Elsa och Lars hörde då sig för med kyrkoherden som gav dem löfte om att köpa loss de 15 m2 mark som berörs. Smidigt tänkte dom – det här löser vårt problem.
Men riktigt så enkelt var det inte. Det visade sig att även kommunen har ett servitut och ledningar som går över åkermarken. Marken är dessutom i kommunens detaljplan reserverad för att användas som gravplats om behov uppstår. Kyrkan som är från 1100-talet öppnar också upp för möjligheten att fornlämningar kan finnas. Vad innebär det här för Elsa och Lars ansökan till Lantmäteriet om en lantmäteriförrättning?
Lantmätaren förklarar
När Lantmäteriet tar emot en ansökan undersöker vi först att de som söker har rätt att söka, till exempel att de är ägare till den aktuella fastigheten. Vi säkerställer också att vi fått in alla nödvändiga handlingar, om inte begär vi in kompletteringar.
I fallet med Elsa och Lars behöver Lantmäteriet sedan bland annat utreda om kyrkoherden har rätt att sälja delar av marken. Därefter gör vi en bedömning av om det är möjligt att genomföra förrättningen enligt de önskemål som finns. Det gör vi genom att kontrollera mot olika lagrum, till exempel om det finns planbestämmelser att ta hänsyn till, eller andra allmänna intressen som påverkas.
Vi har dialog med länsstyrelse, avtalsrättsinnehavare och kommun
Marken som Elsa och Lars fått löfte om att köpa är omfattad av detaljplan där det finns planer på framtida kyrkogård. Det kan också finnas ett skydd för jordbruksnäringen, alltså att jordbruksmarken anses skyddsvärd. Därför kommer vi behöva samråda med bland annat länsstyrelsen.
När mark byter ägare på det här viset behöver Lantmäteriet också ha en dialog med avtalsrättighetsinnehavaren, i det här fallet med bonden som har rätt att nyttja marken. Avtalet upphör nämligen att gälla vid markutbyte. Bonden kan begära att avtalet ska fortsätta gälla. Om markägaren och bonden inte kan komma överens, hjälper Lantmäteriet till och beslutar om bondens rätt att nyttja marken ska vara kvar eller inte. Bonden kan i vissa fall ha rätt till ersättning, något som vi också utreder och beslutar om.
Lantmäteriet har, i det här fallet, även en dialog med kommunen som också har ledningar i marken. Ofta går det att komma överens om förhållanden som ska gälla vidare. Kan man inte komma överens tar lantmätaren ett beslut om vad som ska gälla.
Oklarheter kring var gränserna går kan finnas
Om det visar sig att vår utredning berör en äldre fastighet, kan det finnas oklarheter kring vart gränserna egentligen går. Vi kan då behöva gå tillbaka i tiden och titta på när gränserna kom till och återskapa dragningen utefter befintliga gränsmarkeringar och de äldre kartorna. Detta kan ta tid.
I nästa steg åker Lantmäteriet ut till platsen och slår ner nya gränsmarkeringar samt gör en ny karta med aktuella gränser. Vid fältbesöket ges du som fastighetsägare möjlighet att delta.
Ibland kallar vi alla berörda till ett möte
I vissa fall behöver vi ha ett förrättningssammanträde, ett slags möte. På sammanträdet har alla berörda parter möjlighet att framföra sina synpunkter och önskemål. Under sammanträdet berättar vi också den bedömning vi hittills gjort och vad som återstår. När man får kallelse till sammanträdet är det viktigt att man svarar på delgivningen så att vi vet att ni blivit underrättade.
Beslut tas
Det sista Lantmäteriet gör är att ta beslut och skicka alla relevanta beslutshandlingar till berörda parter.
Det finns alltid en möjlighet att överklaga beslutet. Det ska ske inom fyra veckor från beslutsdatumet. Om beslutet överklagas skickar vi det vidare till mark- och miljödomstolen som avgör om beslutet ska ändras.