Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk

Registrets syfte och bakgrund

Med hjälp av lägenhetsregistret kan Statistiska centralbyrån ta fram hushålls- och bostadsstatistik enklare, billigare och med kortare intervaller än tidigare, utan att genomföra de omfattande folk- och bostadsräkningar som tidigare har genomförts vart femte år, senast år 1990.

För att statistiken ska kunna framställas krävs också att Skatteverket kompletterar folkbokföringsregistret med de lägenhetsnummer som finns i lägenhetsregistret. Arbetet med detta genomfördes under åren 2010 och 2011 och innebär att folkbokföringen nu är på bostadslägenhet i stället för enbart på fastighet.

Enklare och billigare

Statistik om hur vi bor behövs för att ge bra underlag till beslut och forskning. Finland, Danmark och Norge tar redan fram sådan statistik med hjälp av register.

Enligt ett riksdagsbeslut från år 1995 ska folk- och bostadsräkningarna i fortsättningen bygga på uppgifter från ett lägenhetsregister. Då slipper hushåll och fastighetsägare fylla i frågeblanketter. Kommunerna slipper också ta emot och hantera blanketterna. Med ett lägenhetsregister blir det dessutom billigare för samhället att ta fram hushålls- och bostadsstatistik.

Tre etapper

Vägen fram till registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik består av flera etapper.

  • Först samlade Lantmäteriet in uppgifter om landets bostäder och upprättade lägenhetsregistret. Detta arbete avslutades under hösten 2010.
  • Sedan folkbokförde Skatteverket befolkningen på bostaden i stället för, som i dag, enbart på fastigheten. Detta arbete avslutade under hösten 2011.
  • Därmed kan Statistiska centralbyrån nu löpande framställa aktuell statistik om hushåll och bostäder.

Regeringsuppdrag och slutredovisning för lägenhetsregistret gällande nya användningsområden för lägenhetsregistret.

EU kräver statistiken

EU har bestämt att alla medlemsstater ska ta fram den här typen av statistik. I en för medlemsländerna bindande förordning är det bestämt att länderna ska ta fram en så kallad census, en folk- och bostadsräkning. I Sverige genomförs den med hjälp av lägenhetsregistret och det på lägenhetsnivå preciserade folkbokföringsregistret.

Bakgrund

Regelbundna folkräkningar har genomförts i Sverige sedan mitten av 1700-talet och bostadsräkningar sedan 1910-talet. Från år 1960 har räkningarna samordnats i så kallade folk- och bostadsräkningar.

Med tiden har fler och fler uppgifter i folk- och bostadsräkningarna kunnat samlas in via olika register i samhället. Av uppgifterna produceras statistik som bland annat utgör ett viktigt faktaunderlag för statlig och kommunal verksamhet inom bostadsbyggande, utvärdering av social välfärdspolitik och forskning.

Det enda område i en traditionell folk- och bostadsräkning som fram till i dag inte har kunnat täckas genom insamling via register är uppgifter om hushåll och bostäder. Sådana uppgifter har samlats in vart femte år dels med hjälp av frågeblanketter till fastighetsägare och personer över 15 år, dels från befintliga administrativa och statistiska register. Senast en sådan folk- och bostadsräkning genomfördes var år 1990.