Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk

Lägenhetsregistrets innehåll

Lägenhetsregistret innehåller grundläggande uppgifter såsom bostadsarea, antal rum och kökstyp om landets bostäder. Även bostäder i småhus, som villor och radhus, ingår i registret.

Detta gäller oavsett om de används för permanent boende eller fritidsboende. Längre ned på denna sida finns närmare information om registerinnehållet.

Lägenhetsnummer

I de fall där det finns fler än en bostad med samma adress, exempelvis i flerbostadshus, har varje bostad fått ett eget nummer enligt en standard som anges i förordningen om lägenhetsregister och i Lantmäterieets föreskrifter om lägenhetsregister. Numret anger var i byggnaden lägenheten finns.

Inga uppgifter om boende eller ägare

Det finns ingen uppgift i lägenhetsregistret om vem som äger, hyr eller bor i en lägenhet . Registret innehåller i huvudsak endast information om själva bostaden och byggnaden samt om bostadens adress.

För varje entré, det vill säga ingång till en byggnad där det finns en bostad, finns det i registret en belägenhetsadress. En fullständig belägenhetsadress ska vara unik och bestå av:

  • kommunnamnet
  • kommundelsnamnet - om sådant finns
  • adressområdet - gatan, vägen, byn eller gården
  • adressplatsen - numret med eventuell bokstav

Ett exempel på en belägenhetsadress är Sveavägen 47A, Gävle, som anger adressområdet, adressplatsen och kommunnamnet

Om det finns flera likalydande adressnamn i kommunen anges också kommundelen, till exempel Valbo Byvägen 1, Gävle.

Belägenhetsadresser beslutas av kommunen. För belägenhetsadresser finns en fastställd svensk standard som kommunerna normalt tillämpar, SS 63 70 03:2015. Standarden finns att beställa hos SIS.

Utöver adressen finns det också uppgifter i lägenhetsregistret om postnummer och postort. Dessa uppgifter beslutas av Post Nord AB.

Lägenhetsregistret innehåller, för varje byggnad med bostäder, uppgifter om:

  • byggnadsnummer
  • byggnadsändamål
  • bostadsändamål
  • nybyggnadsår
  • ombyggnads- eller tillbyggnadsår

Uppgifterna kommer från Fastighetsregistrets Byggnadsregister och har samma betydelse som i Fastighetsregistret.

Byggnadsnummer är det nummer som byggnaden har i fastighetsregistret. Numreringen sker för varje byggnad på fastigheten med 1, 2 etc.

Byggnadsändamål anger byggnadens ändamål, till exempel bostad, verksamhet, samhällsfunktion, industri etc.

Bostadsändamål är en kategorisering av bostadsändamålet bostad i friliggande småhus, kedjehus, radhus, småhus med flera lägenheter eller flerfamiljshus.

Lägenhetskategorin anger om lägenheten är en vanlig bostad eller en specialbostad.

Kategorin specialbostad delas upp i specialbostad för äldre eller funktionshindrade, studentbostad och övrig specialbostad.

Specialbostad för äldre eller funktionshindrade är en bostad som är varaktigt förbehållen äldre personer eller personer med funktionshinder och där boendet alltid är förenat med service, stöd och personlig omvårdnad. Dessa bostäder eller rum är vanligtvis grupperade kring gemensamhetsutrymmen såsom kök, matsal eller sällskapsrum. Enstaka lägenheter i vanliga flerbostadshus räknas inte som specialbostäder. Detsamma gäller vanliga bostäder som handikappanpassats. Som specialbostäder räknas inte heller seniorbostäder eller så kallade 55+ boenden.

Studentbostad är en bostad som är varaktigt förbehållen studerande vid universitet eller högskola. Det kan vara ett studentrum i korridor eller liknande, eller en fullständigt utrustad bostad. Elevhem, internat och andra typer av specialbostäder för studerande vid gymnasiala utbildningar, folkhögskolor eller andra liknande utbildningar räknas inte som studentbostäder.

Övrig specialbostad är en annan specialbostad än för äldre eller funktionshindrade eller en studentbostad och som är varaktigt förbehållen vissa väl avgränsade grupper. En sådan bostad är avsedd för temporärt boende och hyrs ut med reducerat besittningsskydd. Exempel är samlade bestånd av utslussningsbostäder för personer som nyss frigivits från kriminalvårdsanstalt samt elevhem och internat som inte räknas in i gruppen studentbostäder.

Om det finns fler än en bostad med samma adress ska varje bostad ha ett lägenhetsnummer enligt den standard som anges i förordningen om lägenhetsregister och i Lantmäteriverkets föreskrifter om lägenhetsregister.

Numret bildar tillsammans med adressen en unik identitet för varje bostad.

Lägenhetsnumret består av fyra siffror

Lägenhetsnumret är fyrsiffrigt. De två första siffrorna anger vilket våningsplan bostaden ligger på. Entréplanet sätts till 10. Även om ett våningsplan skulle ligga en halvtrappa upp från entrén, räknas det som entréplan.
Våningsplan ovanför entréplanet numreras 11, 12 etc. och nedanför 09, 08 etc. De två sista siffrorna anger bostadens placering inom våningsplanet. När man kommer upp till ett våningsplan, till exempel 11, börjar numreringen med 1101 vid den bostad som ligger till vänster om trappan och fortsätter medsols. Vill du veta mer om numreringen, se Lantmäteriets exempel på numrering (pdf).

Andra beteckningar

Numren i det nationella lägenhetsregistret ersätter inte utan vidare andra lägenhetsbeteckningar som fastighetsägarna använder. I bostadsrättsföreningar används t.ex. lägenhetsbeteckningarna i föreningens lägenhetsförteckning för pantsättning, upplåtelser och liknande.

Det kan alltså finnas två parallella beteckningssystem för bostäderna. Du kan läsa mer om detta i detta reviderade brev till landets bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar (pdf) som första gången skickades ut våren 2010.

För bostäder i småhus, såsom villor, radhus och kedjehus, finns uppgift i registret om varje bostads area. För övriga bostäder finns det även uppgifter om antal rum, kökstyp och lägenhetskategori.

Bostadsarea

Bostadsarean anges för varje bostad och uttrycks i kvadratmeter. Vanligtvis har ingen nymätning skett av arean när registret upprättades. De uppgifter som funnits i upplåtelse- eller överlåtelsehandlingar, eller har kunnat hämtas från fastighetstaxeringen, har använts. Det innebär att uppgiften om bostadsarea i registret inte behöver stämma överens med aktuell svensk mätstandard (SS 21054:2009), som kan beställas från SIS.

För en specialbostad - se under lägenhetskategori - avser arean endast den enskilda bostaden. Gemensamma utrymmen som matsal, sällskapsrum och liknande räknas inte in i bostadsarean.

Antal rum

Med ett rum avses ett utrymme som har en golvyta på minst sju kvadratmeter och som har direkt dagsljus. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller hygienutrymme. Som rum räknas inte heller matrum i anslutning till kokvrå om matrummet tillsammans med kokvrån anges som kök. Utrymmen som är mindre än sju kvadratmeter redovisas inte som rum.

Kökstyp

Kök

Kök innebär ett för matlagning avsett utrymme som har en golvyta av minst sju kvadratmeter - bänkar, skåp och liknande inräknat - och direkt eller indirekt dagsljus.

Som kök räknas även kokvrå med matrum om utrymmena tillsammans har en golvyta av minst sju kvadratmeter och direkt eller indirekt dagsljus.

Kokvrå

Kokvrå innebär ett för matlagning avsett utrymme som har en golvyta som är mindre än sju kvadratmeter - bänkar, skåp och liknande inräknat - men så stort att en person kan vistas där.

Även om utrymmet för matlagning har en golvyta av minst sju kvadratmeter räknas det som kokvrå, om det saknar direkt eller indirekt dagsljus.

Kök och kokvrå med öppet rumssamband

Om kök och kokvrå förekommer med öppet rumssamband med till exempel vardagsrum, anges både köksutrymmet och rummet i registret.

Om den sammanlagda köksbänkslängden är två meter eller mer exklusive spis anges köksutrymmet som kök. Om den är mindre än två meter anges utrymmet som kokvrå.

Kokskåp

Kokskåp avser inredning för matlagning med tillgång till vatten, avlopp och kylskåp. Så kallad trinett är ett exempel på kokskåp.

Eventuellt gemensamt kök anges endast för specialbostäder.