
I maj 1975 gick Lantmäteriets första flyttlass på väg mot nya lokaler i Gävle. Flytten gav hundratals nya arbetstillfällen men skapade också oro för att det skulle bli konkurrens om bostäder och förskoleplatser.

När Lantmäteriverket flyttade till Gävle 1975 innebar det hundratals nya arbetstillfällen, och man kan säga att stadsdelen Andersberg byggdes mer eller mindre på grund av etableringen. Flera andra bostadsområden byggdes också ut, som Bomhus, Hagaström, Höjersdal och Sätra.
Bakgrunden var regeringens beslut 1971 att utlokalisera 27 myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Med en aktiv regionalpolitik ville regeringen dämpa expansionen av Stockholmsregionen. Några år före flytten kom också beslutet att Kungliga lantmäteristyrelsen, LMS, och Rikets Allmänna Kartverk, RAK, skulle slås ihop till Statens lantmäteriverk.
Det första spadtaget för Lantmäteriets nya byggnad i Gävle togs den 16 augusti 1973 och den 12 maj 1975 gick det första flyttlasset från Stockholm till Gävle. Hela den stora flytten var genomförd den 1 september 1975.
Norra Europas största fotolaboratorium
Vid markletandet i Gävle föll valet på kvarteret Vasen, där den nedlagda porslinsfabriken Bo Fajans låg. Här byggdes specialanpassade lokaler som bland annat rymde ett forskningsarkiv, ett bibliotek och norra Europas största och modernaste fotolaboratorium.
I beslutet om utlokalisering ingick att anlägga ett nytt observatorium på rimligt avstånd från Gävle. Några krav var att det inte fick finnas störande ljus i närheten och att berggrunden skulle vara stabil. Efter utredning placerades observatoriet i Mårtsbo, cirka tolv kilometer söder om Gävle.
Observatoriet används än idag fast för andra ändamål. Det rymmer bland annat en mätstation som levererar data till de europeiska och globala referensnätverken för satelliter och det kan fjärrstyras från Lantmäteriets lokaler i Gävle.
Många yngre följde med
Myndighetens cirka 900 anställda i Stockholm blev bjudna på resor till Gävle för att kunna ta ställning till om en flytt var tänkbar. Många yngre och välutbildade valde att följa med till Gävle och kunde snabbt göra karriär, eftersom andra som var äldre valde att stanna i Stockholm. Flytten innebar ofta att man bytte upp sig från en mindre lägenhet i någon Stockholmsförort till en nybyggd villa relativt centralt i Gävle. I mitten av 1970-talet gick det att köpa ett nybyggt hus på 125 kvadratmeter i Gävle för 115 000 kronor.
Kartritare utbildades på plats
Men det blev ändå ett stort personaltapp, speciellt när det gällde karttekniker och ingenjörer. För att möta kompetensbehovet startade en utbildning för kartritare i Gävle. Utbildningen var dock smal och direkt anpassad för de arbetsuppgifter som då var aktuella. När kartproduktionen blev mer digitaliserad blev många av eleverna övertaliga, medan andra efter vidareutbildning kunde övergå till mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Ett par år senare gav etableringen av Lantmäteriet i Gävle underlag för kvalificerade utbildningar på lantmäteri- och geodataområdet på Högskolan i Gävle, som öppnade 1977.