Under onsdagen den 22 april togs frågan om att inrätta ett register för alla bostadsrätter upp till debatt i riksdagen. Men debatt uteblev då det råder total enighet bland partierna i frågan om bostadsrättsregister och samma dag sa riksdagens ledamöter därför ja till förslaget. Därmed finns det ett beslut om inrättandet av ett bostadsrättsregister som Lantmäteriet ska ansvara för.
I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe. Insamlingsarbetet av dessa uppgifter påbörjas under 2027 och lämnas av bostadsrättsföreningarna till Lantmäteriet.
Det finns idag 1,2 miljoner bostadsrätter vilket innebär att nästan lika många hushåll bor i en bostadsrätt. Det innebär att mer än 20 % av befolkningen berörs av riksdagens beslut om ett bostadsrättsregister.
Den 1 januari 2027 börjar de lagändringar som avser uppbyggnaden av registret att gälla och övriga lagändringar träder i kraft efter att Lantmäteriet meddelat regeringen att registrets är redo att tas i bruk.
Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. Det gör också att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt. Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.
Om beslutet på Riksdagens webbplats (nytt fönster)
Protokoll med beslutet på Riksdagens webbplats (nytt fönster)