Lantmäteriet har beslutat om en ny strategi för geodesiverksamheten för perioden 2026–2035. Strategin beskriver hur myndigheten utifrån sitt uppdrag ska kunna tillgodose samhällets behov av geodetisk infrastruktur under de kommande tio åren.
Många känner till att geodata är viktiga i ett modernt samhälle, bland annat inom samhällsplanering, byggande, transporter, mobilapplikationer, jord- och skogsbruk, klimatforskning och totalförsvar. Däremot är det färre som känner till att samhället är beroende av geodesi för att kunna ta fram och använda geodata på ett bra och enkelt sätt.
Geodetiska referenssystem gör det möjligt att noggrant beskriva läget på jordytan med hjälp av koordinater och höjd över havet. Dessutom behövs geodetiska referensnät, med fysiska markeringar och tjänster, för att referenssystemen ska vara lättillgängliga för olika aktörer i samhället.
Lantmäteriets uppdrag
Lantmäteriet har det nationella ansvaret för att tillhandahålla, förvalta och utveckla den nationella geodetiska infrastrukturen och för att göra den mer användarvänlig, effektiv och hållbar över tid.
– Utgångspunkten i den nya strategin är att den nuvarande geodetiska infrastrukturen i stort uppfyller dagens behov. Med den nya strategin pekar vi ut riktningen för hur vi på Lantmäteriet ska förvalta och utveckla verksamheten för att möta framtidens behov. Det förändrade omvärldsläget och den snabba utvecklingen av ny teknik, till exempel att gränsen mellan geodetisk mätning och insamling av geodata suddas ut allt mer, det är sådant som har betydelse för vad vi måste prioritera framåt, säger Martin Lidberg, enhetschef för geodetiskt infrastruktur på Lantmäteriet.
Strategiska ställningstaganden för geodesiverksamheten
Geodesistrategin beskriver geodesins roll och nytta i samhället idag men lyfter också fram de trender och utmaningar som finns och vilka vägval och prioriteringar som behöver göras framåt. Den innehåller fem övergripande ställningstaganden som ska vägleda Lantmäteriets geodesiverksamhet fram till 2035:
1. Swepos positioneringstjänster
Lantmäteriet ska fortsätta att driva och utveckla Swepos. Målet är att även år 2035 kunna erbjuda en nationell GNSS-infrastruktur med robust leverans av positioneringstjänster och rådata till användare och andra aktörer.
2. Nationella referenssystem
De nationella referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 behålls under hela strategiperioden.
3. Geoidbestämning och tyngdkraftsmätning
Ambitionsnivån för geoidbestämning och relativ tyngdkraftsmätning höjs för att förbättra både höjdbestämning med GNSS och det gravimetriska underlaget för framtidens höjdsystem.
4. Robust geodetisk infrastruktur
Lantmäteriet ska verka för ökad robusthet i den nationella geodetiska infrastrukturen. Tillsammans med kommuner och andra myndigheter behöver vi skapa förutsättningar för att referenssystemen ska vara tillgängliga även i kritiska situationer.
5. Den globala geodetiska försörjningskedjan
Vi är beroende av den globala geodetiska försörjningskedjan. Utan en pålitlig försörjningskedja med ständiga uppdateringar av data och produkter skulle noggrann positionering och tidssynkronisering med GNSS-teknik eller kartläggning från satellitdata försämras eller sluta att fungera. Under strategiperioden kommer Lantmäteriet bidra aktivt till arbetet med att stärka den globala geodetiska försörjningskedjan.
Strategi för Lantmäteriets geodesiverksamhet 2026–2035 (pdf, nytt fönster)
Förändrat omvärldsläge och ny teknik påverkar
Utöver de strategiska ställningstagandena belyser strategin även andra områden där arbetet kommer att förändras jämfört med idag. Ett exempel är den snabba utvecklingen inom AI, där användningen förväntas öka kraftigt under strategiperioden.
Strategin lyfter också fram betydelsen av robusthet och beredskap med tanke på det förändrade omvärldsläget. Forskning, rådgivning och samverkan och internationella samarbeten lyfts också som särskilt viktiga områden att jobba med under perioden.