Marksamfälligheter

Ta bort, upphäva, en marksamfällighet:

För att ta bort en marksamfällighet behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning. Den kan göras på tre sätt:

• Den samfällda marken förs över till en enskild fastighet.
• De delägande fastigheternas andelar i samfälligheten förs över till endast en fastighet. Då upphör samfälligheten automatiskt eftersom definitionen för en samfällighet inte längre är uppfylld.
• Delägande fastigheterna förs ihop till endast en fastighet. Då upphör samfälligheten automatiskt eftersom definitionen för en samfällighet inte längre är uppfylld.

Ändra en marksamfällighet:

För att ändra en marksamfällighet behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning. Det kan vara frågan om:

• Att mark från en annan fastighet överlåts till marksamfälligheten, eller om mark från marksamfälligheten ska överlåtas till en annan fastighet.
• Om en fastighets andelar i marksamfälligheten ska överlåtas till en annan fastighet krävs också en lantmäteriförrättning eftersom andelarna är knutna till fastigheten och måste avskiljas från den för att kunna överlåtas.

Dela upp befintlig marksamfällighet i flera mindre samfälligheter:

Om det finns tydliga skäl kan en befintlig marksamfällighet delas upp i flera mindre samfälligheter. En marksamfällighet kan omfatta mark som inte längre bör behållas som en enhet. En uppdelning av det gemensamma markområdet i olika samfälligheter kan i ett sådant fall vara lämpligt.

För att genomföra uppdelning behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning.

Ansök om lantmäteriförrättning.

En fastighet ägs av antingen fysiska eller juridiska personer. En marksamfällighet ägs av de fastigheter som är delägare i marksamfälligheten.

En fastighet kan alltså, förutom att bestå av mark, ha andel i en eller flera marksamfälligheter. En fastighet kan också helt sakna enskild mark och enbart bestå av andel i en eller flera marksamfälligheter. Den kallas då andelsfastighet.

En så kallad gemensam ägovidd, eller andel i oregistrerad samfällighet, utgör också en samfällighet.

Ett exempel på hur en gemensam ägovidd kan ha uppkommit är genom att en bonde vid laga skifte var ägare till två fastigheter. Han hade förvärvat den ena fastigheten genom arv och den andra fastigheten genom köp. Dessa fastigheter lades därefter ut vid laga skiftet som en ägolott men behöll två fastighetsbeteckningar.

I registerkartan redovisas de idag som samfällighet (S:1) alternativt genom att båda fastigheternas fastighetsbeteckningar redovisas för markområdet. Karakteristiskt för de gemensamma ägovidderna är att de delägande fastigheterna nästan alltid har samma ägare.

I fastighetsregistret beskrivs dessa på något av följande sätt

• rubriken Läge, karta och Områdesinformation "andel i oregistrerad samfällighet"
• rubriken Ändamål som "Gemensam ägovidd".

För att upplösa den gemensamma ägovidden behöver en lantmäteriförrättning göras. Du kan läsa mer om det under frågan "Hur gör man för att få bort en marksamfällighet?" som du också hittar på den här sidan.

Ja, om det finns tydliga skäl till det. En marksamfällighet kan omfatta mark som inte längre bör behållas som en enhet. En uppdelning av det gemensamma markområdet i olika samfälligheter kan i ett sådant fall vara lämpligt.

För att genomföra uppdelning så behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning, och välja åtgärden "fastighetsreglering".

Lantmäteriet kan utifrån registrerade uppgifter i fastighetsregistret erbjuda utdrag ur fastighetsregistret på respektive delägande fastighet och ägare som har andelar i en marksamfällighet. Uppgifterna på delägande fastigheter och andelstal kan vara ofullständiga, till exempel om marksamfälligheten bildades för länge sen då det inte fanns krav att redovisa samfälligheter i fastighetsregistret.

För att få en förteckning så behöver du skicka in formuläret för att ta del av allmän handling.

Marksamfälligheten ska vara av väsentlig och stadigvarande betydelse för de delägande fastigheterna. I praktiken innebär det att de boende ska ha behov av samfälligheten, både när den bildas och på längre sikt. Det får inte heller vara fråga om ett mer tillfälligt behov eller behov som är mer relaterat till en viss fastighetsägares personliga behov än till fastigheten som sådan, eller ett behov som kommer att uppstå längre fram i tiden.

Det gäller också att det ändamål som ska tillgodoses inte bättre kan åstadkommas på något annat sätt, till exempel genom servitut eller liknande.

I vissa fall kan en marksamfällighet inrättas även för fastigheter där ägarna motsätter sig ett inrättande. Det gäller i de fallen som det bedöms vara av väsentlig betydelse för fastigheterna att ha del i marksamfälligheten.

Häradsallmänningar och allmänningsskogar är skogsområden/landområden, ofta av större storlek, som har avsatts eller lämnats gemensamt för flera skifteslag.

Olika typer av dessa allmänningar är häradsallmänning, allmänningsskog och besparingsskog i Norrland och Dalarna, samt vissa sockenallmänningar.

Intresseorganisationer:

• Sveriges Häradsallmänningsförbund (nytt fönster)

• Sveriges Allmänningsskogars förbund (nytt fönster)

Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildats för att förbättra markavvattning och vattenavledning.

I Lantmäteriets digitala tjänst Historiska kartor kan du söka i våra öppna arkiv efter akter gällande dikningsföretag.

Arkivet/Akterna är fördelat på flera myndigheter:

• Riksarkivet (öppnas i nytt fönster) - Arkivmaterial före år 1879
• Historiska Kartor/ Lantmäteriet - Arkivmaterial år 1879-1918 (1918-1920)
• Länsstyrelsen, Länsstyrelsens vattenarkiv (öppnas i nytt fönster) - Arkivmaterial efter år (1918-1920) 1918 - 2000 
• Länsstyrelsen, Länsstyrelsens vattenarkiv och/eller miljödomstolarna (öppnas i nytt fönster) - Arkivmaterial efter år 1998