Genom att bilda en samfällighetsförening kan det ni äger tillsammans, till exempel mark eller en gemensamhetsanläggning, tas hand om på ett effektiv och rättssäkert sätt. Vi kan hjälpa er med detta.
En samfällighetsförening bildas för att förvalta en samfällighet. En samfällighet kan vara till exempel något av objekten gemensamhetsanläggning eller marksamfällighet.
Samfällighetsföreningen är en förutsättning för en effektiv och rättssäker skötsel av gemensamma anläggningar som till exempel vägar, vatten- och avloppsanläggningar, grönytor och lekplatser, garage och parkeringsplatser, energianläggningar, båtbryggor och badplatser, trapphus och hissar.
Så här bildar ni en samfällighetsförening
Ansök först om att bilda ett objekt att förvalta
Om ni vill bilda en samfällighetsförening behöver ni först ett objekt att förvalta, till exempel en gemensamhetsanläggning. Om ni inte har ett sådant objekt sedan tidigare behöver ni ansöka om lantmäteriförrättning för att objektet ska kunna bildas. I ansökan kan ni även kryssa i att en samfällighetsförening samtidigt ska bildas.
I många fall finns det redan ett färdigt objekt. Är du osäker? Kontakta vårt kundcenter så hjälper vi dig.
Läs mer här om hur en lantmäteriförrättning går till.
Ansök sedan om att bilda en samfällighetsförening
När det finns ett objekt att förvalta så har varje delägare rätt att när som helst begära att en samfällighetsförening ska bildas. Det görs genom att ansöka om bildande av samfällighetsförening (pdf). När en sådan begäran framställs till Lantmäteriet ska en förening alltid bildas.
Om ni idag förvaltar objektet via delägarförvaltning kan ni ansöka om att istället förvalta genom en samfällighetsförening.
Bildandet av en samfällighetsförening sker vid ett sammanträde. Till mötet kallas alla ägare av de fastigheter som har andelar i marksamfälligheten eller gemensamhetsanläggningen.
Lantmäteriet är sammanträdesledare. Det betyder att Lantmäteriet utreder vilka som ska ha del i samfällighetsföreningen och kallar till sammanträde. På mötet för Lantmäteriet protokoll och medlemmarna väljer styrelse och antar stadgar. Efter sammanträdet ansöker Lantmäteriet om registrering av föreningen i samfällighetsföreningsregistret.
Lantmäteriet har i vissa fall skyldighet att bilda samfällighetsförening även utan ansökan från delägare vilket då sker i samband med skapandet av förvaltningsobjektet.
Läs mer om hur ni gör för att driva en samfällighetsförening
Vilka kan bilda en samfällighetsförening?
Den som äger en fastighet som har en andel i marksamfälligheten eller gemensamhetsanläggningen är medlem i samfällighetsföreningen. Fastighetsägaren är automatiskt medlem i den samfällighetsförening som sköter samfälligheten. Vilka fastigheter som har andel i en samfällighet framgår av Fastighetsregistret.
Vad kostar det, och vem ska betala?
Kostnaden består av tre delar:
- en kostnad per timme för den tid vi lägger på att hjälpa er bilda samfällighetsföreningen, 1100 kronor i timmen.
- 5200 kronor för att registrera föreningen i samfällighetsföreningsregistret.
- eventuella kostnader för lokal och den tiden som resan tar.
Ni betalar ingen moms.
När uppdraget är klart skickar Lantmäteriet räkningen direkt till den sökande. När föreningen är bildad är det föreningen som ska betala kostnaderna till den sökande som lagt ut pengar. Föreningen ska då uttaxera beloppet från medlemmarna.
Skulle den sökande däremot dra tillbaka ansökan så är det den sökande som får stå för de kostnader som hittills uppkommit. Läs mer om lag om förvaltning av samfälligheter (nytt fönster) och vad den säger om betalningsskyldigheten för den sökande samt föreningen.
Frågor och svar
- Det är enkelt att få lån från banken eftersom banker får en mycket god säkerhet för lån till en samfällighetsförening.
- Föreningen har förmånsrätt vid fordran på belopp som uttaxerats (avgifter till föreningen) på ägare av delägarfastighet.
- Delägarna kan med god rättssäkerhet gemensamt fatta beslut om drifts- och underhållskostnader.
En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med godkända stadgar där varje delägare har rätt att påverka. Verksamheten styrs av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (nytt fönster). Fattade beslut gäller även om inte alla är överens. Besluten kan överklagas till mark- och miljödomstolen.
Om en ansökan om att förordna annan som sammanträdesledare för bildandet av samfällighetsförening inkommer ska lantmäterimyndigheten pröva om personen kan anses lämplig. Om personen bedöms som lämplig så ska underrättelse skickas till delägarna. Lantmäteriet måste då utreda vilka som ska ha del i samfällighetsföreningen för att kunna underrätta de berörda. Delägarna får därefter viss tid på sig att yttra sig över om det är lämpligt att förordna personen. Därefter fattar Lantmäteriet ett beslut om att förordna personen. Beslutet delges och det finns möjlighet att överklaga beslutet inom tre veckor från den dag som klaganden fick del av beslutet. Om ingen överklagar så vinner beslutet laga kraft och den förordnade personen kan sedan starta uppdraget med att utreda delägare och kalla till sammanträde. Tiden för hanteringen tar Lantmäteriet betalt för.
Registrering av samfällighetsföreningen måste ske av samfällighetsföreningsregistret som hanteras av Lantmäteriet. Ansökningsavgiften för registrering måste betalas i förskott.
Betalning av den förordnade sammanträdesledaren sker enligt överenskommelse mellan sökanden och den förordnade och sker alltså inte genom Lantmäteriet.
En samfällighetsförening kan bildas vid ett sammanträde som delägarna håller på egen hand om det handlar om en övergång från vissa äldre förvaltningsformer.
Om sammanträdet för bildande av samfällighetsförening sker i Lantmäteriets lokaler innebär det en lägre kostnad för uppdraget. Lantmäteriet tar betalt för resa till det ställe där sammanträdet ska hållas. (Kan i och för sig innebära kostnad för delägarna att ta sig till Lantmäteriet så fundera över vilket ni tror är bäst).
Om Lantmäteriet har en lagom stor lokal tillgänglig så kan sammanträdet hållas där utan extra kostnad. Om det däremot inte finns någon sådan och hyra av lokal måste ske så måste Lantmäteriet ta betalt för hyreskostnaden. Kanske har ni förslag på lokal där det är lämpligt att hålla sammanträdet?
Sammanträde som därefter ska hållas löpande av samfällighetsföreningen kan fritt beslutas av föreningen. Det går att kalla till det ställe som passar och det behöver inte anges i stadgarna utan bara i kallelse till möte.
Det finns så kallade normalstadgar att utgå ifrån.
- föreningens företagsnamn,
- samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen,
- den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
- hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutsförhet,
- hur revision av styrelsens förvaltning ska ske,
- föreningens räkenskapsperiod,
- grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,
- hur ofta ordinarie föreningsstämma ska hållas och
- det sätt på som kallelse till föreningsstämma ska ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom även som den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast ska vidtagas.
Det finns bra förklaringar i kommentarerna som finns till normalstadgarna. Där kan du få hjälp med hur du ska fylla i blanketten:
Normalstadgar för samfällighetsföreningar (docx) Worddokument för utskrift (utan stödtexter): Normalstadgar för samfällighetsföreningar (docx) Normalstadgar för samfällighetsföreningar (pdf)
Kommentaren och stadgarna ger dock ingen fullständig bild av hur föreningsarbetet ska bedrivas. Lantmäteriet kan svara på allmänna frågor om innehållet i normalstadgarna men inte på frågor om hur dessa ska tillämpas i enskilda fall.
För att hålla nere arbetskostnaden så finns det en del saker som ni kan förbereda:
- Om det är en stor förening som ska bildas kan det vara bra att utse en arbetsgrupp som för dialogen med lantmäterimyndigheten.
- Ni kan ta fram förslag på vilka som ska vara med i styrelsen.
- Ni kan gå igenom normalstadgarna för att se om ni redan i samband med ansökan kan ange hur ni önskar att stadgarna ska se ut.
- Ni kan ta fram kontaktuppgifter och gärna mejladresser som kan användas för att använda som kommunikationskanal.
- När det är dags för kallelser med delgivning som ska skickas ut så kan ni hjälpa till att påminna om att de ska skicka in eller meddela lantmäterimyndigheten att de är delgivna. Detta för att delgivningen ska lyckas och vi kan veta att alla kallats till sammanträdet i rätt ordning så att vi slipper att skicka ut nya kallelser.
Den som är:
- Myndig
- Inte har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken
- Förklarar sig villig att åta sig uppdraget
Du måste inte vara medlem i föreningen för att bli vald till funktionär.
Den som ska väljas in i styrelsen ska kunna uppvisa ett förvaltarfrihetsbevis. Det går att få via respektive kommuns hemsida under rubriken Överförmyndare. Det kostar inget.
Överförmyndaren för förteckning i ett register över de som har förmyndare och de kan också ta fram intyg om att du inte har förvaltare.
Om någon särskilt ber om det eller om någon inte lämnat in förvaltarfrihetsbevis inom viss bestämd tid från sammanträdet, tar Lantmäteriet betalt för arbetet med att inhämta de förvaltarfrihetsbevis som krävs.
- Om du är missnöjd med själva bildandet av föreningen så ska du väcka klandertalan mot övriga delägare i ett tvistemål, se lag om förvaltning av samfälligheter (öppnas i nytt fönster) 15 §. Det görs till Mark- och miljödomstolen direkt.
- Om du är missnöjd med styrelsearbetet så ska du väcka klandertalan mot övriga delägare i ett tvistemål, se lag om förvaltning av samfälligheter 15 §. Det görs till Mark- och miljödomstolen direkt.
- Om du är missnöjd med beslutet att förordna särskild sammanträdesledare så ska det överklagas till Förvaltningsrätten inom 3 veckor från den dag du fick del av beslutet. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten men skickas till Lantmäteriet för prövning om överklagande skett i rätt tid.
- Om du är missnöjd med kostnaden för bildandet så ska du väcka talan mot Lantmäteriet i ett tvistemål genom summarisk process hos Kronofogden eller direkt till allmän domstol i tvistemål.
Vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheten ska som samfällighet anses
- samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), kallas även för marksamfällighet, dvs. mark som hör till flera fastigheter gemensamt
- annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken. Härmed förstås sådan mark som förvaltas av mantalskommun men inte formellt införlivats med samfällighet
- servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt. Lagen är tillämplig på gemensamma rättigheter och servitut oavsett om de tillkommit enligt fastighetsbildningslagstiftningen eller genom civilrättsliga avtal
- samfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149), kallas även för gemensamhetsanläggning.Med gemensamhetsanläggning avses en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Som exempel på gemensamhetsanläggning kan nämnas parkeringsanläggning, förbindelseled, gårdsutrymme och lekplats; anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, ledning, värmeanläggning och tvättstuga: anläggningar för fritidsändamål såsom brygga, småbåtshamn och friluftsbad; centralantenn, soprum, staket, elektrisk motorvärmare osv.
- samfällighet enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Sedan 1 juli 2020 ska personnummer anges för styrelseledamöter och suppleanter. Systemet känner av om en person har skyddad identitet eller inte.