Bilda en samfällighetsförening

• Det är enkelt att få lån från banken eftersom banker får en mycket god säkerhet för lån till en samfällighetsförening.
• Föreningen har förmånsrätt vid fordran på belopp som uttaxerats (avgifter till föreningen) på ägare av delägarfastighet.
• Delägarna kan med god rättssäkerhet gemensamt fatta beslut om drifts- och underhållskostnader.

En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med godkända stadgar där varje delägare har rätt att påverka. Verksamheten styrs av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (nytt fönster). Fattade beslut gäller även om inte alla är överens. Besluten kan överklagas till mark- och miljödomstolen. 

Om en ansökan om att förordna annan som sammanträdesledare för bildandet av samfällighetsförening inkommer ska lantmäterimyndigheten pröva om personen kan anses lämplig. Om personen bedöms som lämplig så ska underrättelse skickas till delägarna. Lantmäteriet måste då utreda vilka som ska ha del i samfällighetsföreningen för att kunna underrätta de berörda. Delägarna får därefter viss tid på sig att yttra sig över om det är lämpligt att förordna personen. Därefter fattar Lantmäteriet ett beslut om att förordna personen. Beslutet delges och det finns möjlighet att överklaga beslutet inom tre veckor från den dag som klaganden fick del av beslutet. Om ingen överklagar så vinner beslutet laga kraft och den förordnade personen kan sedan starta uppdraget med att utreda delägare och kalla till sammanträde. Tiden för hanteringen tar Lantmäteriet betalt för.

Registrering av samfällighetsföreningen måste ske av samfällighetsföreningsregistret som hanteras av Lantmäteriet. Ansökningsavgiften för registrering måste betalas i förskott.

Betalning av den förordnade sammanträdesledaren sker enligt överenskommelse mellan sökanden och den förordnade och sker alltså inte genom Lantmäteriet.

En samfällighetsförening kan bildas vid ett sammanträde som delägarna håller på egen hand om det handlar om en övergång från vissa äldre förvaltningsformer.

Om sammanträdet för bildande av samfällighetsförening sker i Lantmäteriets lokaler innebär det en lägre kostnad för uppdraget. Lantmäteriet tar betalt för resa till det ställe där sammanträdet ska hållas. (Kan i och för sig innebära kostnad för delägarna att ta sig till Lantmäteriet så fundera över vilket ni tror är bäst).

Om Lantmäteriet har en lagom stor lokal tillgänglig så kan sammanträdet hållas där utan extra kostnad. Om det däremot inte finns någon sådan och hyra av lokal måste ske så måste Lantmäteriet ta betalt för hyreskostnaden. Kanske har ni förslag på lokal där det är lämpligt att hålla sammanträdet?

Sammanträde som därefter ska hållas löpande av samfällighetsföreningen kan fritt beslutas av föreningen. Det går att kalla till det ställe som passar och det behöver inte anges i stadgarna utan bara i kallelse till möte.

Det finns så kallade normalstadgar att utgå ifrån.

1. föreningens företagsnamn,
2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen,
3. den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
4. hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutsförhet,
5. hur revision av styrelsens förvaltning ska ske,
6. föreningens räkenskapsperiod,
7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,
8. hur ofta ordinarie föreningsstämma ska hållas och
9. det sätt på som kallelse till föreningsstämma ska ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom även som den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast ska vidtagas.

Det finns bra förklaringar i kommentarerna som finns till normalstadgarna. Där kan du få hjälp med hur du ska fylla i blanketten: 

Normalstadgar för samfällighetsföreningar (docx) Worddokument för utskrift (utan stödtexter): Normalstadgar för samfällighetsföreningar (docx) Normalstadgar för samfällighetsföreningar (pdf)

Kommentaren och stadgarna ger dock ingen fullständig bild av hur föreningsarbetet ska bedrivas. Lantmäteriet kan svara på allmänna frågor om innehållet i normalstadgarna men inte på frågor om hur dessa ska tillämpas i enskilda fall.  

För att hålla nere arbetskostnaden så finns det en del saker som ni kan förbereda:

• Om det är en stor förening som ska bildas kan det vara bra att utse en arbetsgrupp som för dialogen med lantmäterimyndigheten.
• Ni kan ta fram förslag på vilka som ska vara med i styrelsen.
• Ni kan gå igenom normalstadgarna för att se om ni redan i samband med ansökan kan ange hur ni önskar att stadgarna ska se ut.
• Ni kan ta fram kontaktuppgifter och gärna mejladresser som kan användas för att använda som kommunikationskanal.
• När det är dags för kallelser med delgivning som ska skickas ut så kan ni hjälpa till att påminna om att de ska skicka in eller meddela lantmäterimyndigheten att de är delgivna. Detta för att delgivningen ska lyckas och vi kan veta att alla kallats till sammanträdet i rätt ordning så att vi slipper att skicka ut nya kallelser.

Den som är:

• Myndig
• Inte har förvaltare enligt 11 kap 7 § föräldrabalken
• Förklarar sig villig att åta sig uppdraget

Du måste inte vara medlem i föreningen för att bli vald till funktionär.

Den som ska väljas in i styrelsen ska kunna uppvisa ett förvaltarfrihetsbevis. Det går att få via respektive kommuns hemsida under rubriken Överförmyndare. Det kostar inget.

Överförmyndaren för förteckning  i ett register över de som har förmyndare och de kan också ta fram intyg om att du inte har förvaltare.

Om någon särskilt ber om det eller om någon inte lämnat in förvaltarfrihetsbevis inom viss bestämd tid från sammanträdet, tar Lantmäteriet betalt för arbetet med att inhämta de förvaltarfrihetsbevis som krävs.

• Om du är missnöjd med själva bildandet av föreningen så ska du väcka klandertalan mot övriga delägare i ett tvistemål, se lag om förvaltning av samfälligheter (öppnas i nytt fönster) 15 §. Det görs till Mark- och miljödomstolen direkt.
• Om du är missnöjd med styrelsearbetet så ska du väcka klandertalan mot övriga delägare i ett tvistemål, se lag om förvaltning av samfälligheter 15 §. Det görs till Mark- och miljödomstolen direkt.
• Om du är missnöjd med beslutet att förordna särskild sammanträdesledare så ska det överklagas till Förvaltningsrätten inom 3 veckor från den dag du fick del av beslutet. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten men skickas till Lantmäteriet för prövning om överklagande skett i rätt tid.
• Om du är missnöjd med kostnaden för bildandet så ska du väcka talan mot Lantmäteriet i ett tvistemål genom summarisk process hos Kronofogden eller direkt till allmän domstol i tvistemål.

Vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheten ska som samfällighet anses

• samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), kallas även för marksamfällighet, dvs. mark som hör till flera fastigheter gemensamt
• annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken. Härmed förstås sådan mark som förvaltas av mantalskommun men inte formellt införlivats med samfällighet
• servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt. Lagen är tillämplig på gemensamma rättigheter och servitut oavsett om de tillkommit enligt fastighetsbildningslagstiftningen eller genom civilrättsliga avtal
• samfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149), kallas även för gemensamhetsanläggning.Med gemensamhetsanläggning avses en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Som exempel på gemensamhetsanläggning kan nämnas parkeringsanläggning, förbindelseled, gårdsutrymme och lekplats; anläggning för vattenförsörjning eller avlopp, ledning, värmeanläggning och tvättstuga: anläggningar för fritidsändamål såsom brygga, småbåtshamn och friluftsbad; centralantenn, soprum, staket, elektrisk motorvärmare osv.
• samfällighet enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Sedan 1 juli 2020 ska personnummer anges för styrelseledamöter och suppleanter. Systemet känner av om en person har skyddad identitet eller inte.