Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Ledningsrätt

El- och vattenledningar, optiska fibrer, fjärrvärmeledningar – samhället är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera.

Fastighetsägaren har rätt till kompensation

En gemensam nämnare för nästan alla aktörer som äger ledningsnät är att de behöver dra sina ledningar över någon annans mark. Rätten att göra det kan regleras i en ledningsrätt.

En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt. Fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Är parterna inte överens om ersättningsbeloppets storlek värderar vi på Lantmäteriet intrånget och beslutar om ersättningens storlek.

Så skapas en ledningsrätt

Ledningsrätt prövas genom en lantmäteriförrättning och kallas i detta fall ledningsrättsförrättning.

Du ansöker om ledningsrätt genom att fylla i och skicka in blanketten för ansökan om ledningsrätt (pdf, nytt fönster). 

Lantmäterimyndigheten har ett ansvar för att utreda förutsättningarna för ledningsbeslut – men trots det är det viktigt att de parter som berörs själva lämnar information som myndigheten saknar.

Ledningsrätten skapas genom att lantmäterimyndigheten fattar ett beslut. Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. En fullbordad ledningsrättsförrättning förs in i fastighetsregistret där den redovisas i form av text och karta.

Ledningsrätten gäller för all framtid

En ledningsrätt gäller för all framtid. Ändring eller upphävande av ledningsrätt sker genom ny förrättning. En ledningsrätt gäller även mot ny ägare till fastigheten och gäller före upplåtelse i fastigheten som har tillkommit genom avtal.

Inskickade handlingar blir allmänna

Ledningsrätter kan avse samhällsviktiga funktioner som el- och vattenförsörjning och elektronisk kommunikation. Tänk därför på att alla handlingar som skickas in till Lantmäteriet blir allmänna handlingar. Om du anser att en uppgift omfattas av sekretess, vänligen kontakta Lantmäteriet och be att bli kontaktad av en handläggare innan du skickar in en sådan handling.

Befogenhet och begränsning för markägaren

En ledningsrätt innehåller både vissa befogenheter för den som äger ledningarna och begränsningar för den som äger marken.

Befogenheterna kan till exempel vara rätten att uppföra vissa anläggningar på fastigheten, rätten att ta väg över fastigheten, rätten att ha tillträde till ledningen för underhålls- och driftarbeten, rätten att ta ned träd på fastigheten med mera.

Begränsningarna kan till exempel vara förbud mot att uppföra en byggnad, plantera träd, schakta eller spränga nära ledningen.

I normala fall ger ledningsrätten rätt att både anlägga, bibehålla, underhålla och förnya ledningen.

Kan knytas till fastighet eller ledningshavare

Ledningsrätten kan i likhet med servitutet knytas till en fastighet. Men till skillnad från servitutet kan ledningsrätten också knytas direkt till ledningshavaren (den som innehar ledningsrätten) som juridisk person. Oberoende av vilket så innebär ledningsrätten en rättighet för ledningshavaren att på visst särskilt vis nyttja den belastade fastigheten.

Vad omfattar ledningsrätten?

Ledningsrätt kan bara upplåtas för de typer av ledningar som särskilt angivits i ledningsrättslagen. Dessa är i huvudsak:

  • Ledningar som ingår i kommunikationsnät, till exempel optisk fiber eller teleledning
  • Kommunikationsmaster
  • Starkströmsledningar
  • Vatten- och avloppsledningar
  • Fjärrvärmeledningar
  • Gas- och oljeledningar

Dessutom kan ledningsrätten omfatta vissa tillbehör som är nödvändiga för ledningens funktion. Det kan till exempel röra sig om transformatorer, pumpstationer, brunnar, stolpar, stag med mera.

Upplåta ledningsrätt utan överenskommelse

I de flesta fall är parterna, ledningshavaren och markägaren, överens om villkoren för ledningsrättsupplåtelsen. Men ledningsrätt kan under vissa förutsättningar upplåtas även utan en sådan överenskommelse.

För det krävs att vissa särskilda bestämmelser till skydd för fastighetsägaren och eventuella berörda rättighetshavare i fastigheten är uppfyllda. Bland annat ska fördelarna av ledningsrättsupplåtelsen vara större än de olägenheter som den medför. Dessutom ska ledningsrätten upplåtas i den sträckning som vållar minst skada.

Saknas överenskommelse mellan parterna kallar lantmäterimyndigheten till sammanträde. På sammanträdet redogör lantmäterimyndigheten för ärendet och inhämtar synpunkter och information från parterna.

Frågor och svar

I ett ledningsbeslut anges vad ledningshavaren och markägarna har för rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.

I huvudsak behandlas följande frågor:

  • Vilken typ av ledning
  • Vilket utrymme som upplåts inom fastigheterna
  • Tillträde till området vid byggande, tillsyn och drift
  • Hur marken ska återställas efter arbeten med ledningen
  • Andra begränsningar, till exempel förbud mot att uppföra byggnad, plantera träd, schakta eller spränga.

Dessutom beslutas hur stor ersättning den som har rätt att dra ledningen ska betala till markägarna.

Fördelar med ledningsrätt:

  • Kan knytas till en fastighet eller en juridisk person, till exempel ett elbolag
  • Är obegränsad i tiden
  • Redovisas i Fastighetsregistret
  • Inskrivningskostnaden försvinner och kostnaden för dokumentation blir lägre
  • Berörs inte av ändringar i fastighetsindelningen
  • Gäller oberoende av om belastade fastigheter byter ägare
  • Ger ledningshavaren en enhetlig rättighet utefter hela ledningssträckan
  • Kan efter prövning i vissa fall även upplåtas mot en fastighetsägares vilja
  • Underlättar belåning av ledningarna.

I samband med att fastighetsindelningen ändras kan nyttjanderätt eller avtalsservitut för ledningar upphöra att gälla. Bevakning i sådana fall kräver stora insatser både från ledningshavarens och fastighetsägarnas sida. Ledningsrätt innebär att sådan bevakning och kostnader för att inskriva nya avtal undviks.

Ledningsrätt kan upplåtas för:

  • Teleledning
  • Starkströmsledning
  • Vatten- och avloppsledning
  • Fjärrvärmeledning
  • Gasledning
  • Bredbandsledning

Dessutom kan ledningsrätt upplåtas för vissa tillbehör till ledningen, till exempel transformator, pumpstation, nedstigningsbrunn, stolpar och stag.

Det går också att upprätta ledningsrätt för anordningar som ingår i ett elektroniskt kommunikationsnät men som inte är ledningar. Det kan till exempel vara master, telestationer eller antenner.

Ledningsrätt skapas genom en lantmäteriförrättning och i detta fall ledningsrättsförrättning. Det är ledningshavaren som ansöker om ledningsrättsförrättning. Lantmäteriet prövar sedan om det är möjligt att fatta ett beslut som går i linje med önskemålen i ansökan.

Lantmäteriet sköter de kontakter som behövs för att genomföra förrättningen, till exempel med fastighetsägare. Vårt arbete med förrättningen kan ofta anpassas till ledningshavarens önskemål om hur stor den egna arbetsinsatsen ska vara.

Vi förklarar mer om hur ång tid det kan ta på sidan Hur lång tid tar en lantmäteriförrättning?.

Vi förklarar kostnader på sidan Vad kommer det att kosta?.