Lantmäteriet har uppdaterat ”Tonkilometermetoden”, en tillförlitlig metod för att beräkna andelstal och kostnader i samband med enskilda vägar. Tyngre fordon och ändrade trafikmönster bidrog till att rekommendationer och schabloner behövde ses över.
I Sverige har stat och kommuner ansvar för våra allmänna vägar, medan ansvaret för enskilda vägar ligger på de fastigheter som har nytta av dessa vägar. För förvaltningen svarar ofta någon samfällighetsförening eller delägarförvaltning som omfattar berörda fastighetsägare. När man i samband med en lantmäteriförrättning beräknar andelstal, det vill säga hur kostnaden ska fördelas mellan olika fastighetsägare används med fördel den s.k. ”Tonkilometermetoden”.
Effektiviserar och minskar risken för olika bedömningar nationellt
Redan 1963 tog dåvarande Lantmäteristyrelsen fram ett antal rekommendationer kring schabloner vid tillämpning av Tonkilometermetoden. Det vill säga hur man beräknar andelstal vid förrättning enligt lagen om enskilda vägar avseende skogsvägar, vägar för utfart och kombinerad trafik. Sedan dess har rekommendationerna genomgått fyra uppdateringar. Senast 2010. Syftet har varit att minska risken för olika bedömningar nationellt sett, samt att effektivisera handläggningen.
Hög rättssäkerhet och acceptans
Svante Dolff, enhetschef inom Fastighetsbildning på Lantmäteriet, och del av den arbetsgrupp som nu har uppdaterat metoden:
– Vi kan idag konstatera att tonkilometermetoden har fungerat bra. Det är ovanligt att överklaganden resulterar i att Lantmäteriets schabloner eller beräkningar utifrån tonkilometermetoden ifrågasätts eller frångås. Metoden är dessutom etablerad och accepterad av mark- och miljödomstolarna. Den allmänna uppfattningen är att metoden har hög rättssäkerhet och acceptans hos både kunder och förrättningslantmätare.
Tyngre fordon och ändrade trafikmönster
Sedan schablonerna sist uppdaterades har i princip alla fordonstyper blivit tyngre, bland annat till följd av elbilsutvecklingen. Samhällsutvecklingen har också lett till ändrade trafikmönster både hos privatpersoner och företag. Vi kan konstatera att det nu finns flera specialfastigheter med andra transportmönster än det finns schabloner för.
– Med anledning av det fanns ett behov av att se över schablonerna. Dels för att uppdatera de tontal som behöver räknas om, dels för att utreda möjligheten att schablonisera fler typer av fastigheter alternativt skapa uppdaterade beräkningsmodeller för specialfastigheter, fortsätter Svante.
Bland nya begrepp som nu finns med kan nämnas; Järnvägsfastigheter, komplementbostadshus och kombinerade bostadsfastigheter som t ex ”hästgårdar”. Begreppet ”Övrigt på ofri grund” omfattar typiskt tekniska anläggningar som pump- och reglerstationer samt vindkraftverk och på sikt solcellsparker.
Enkel att pröva – enkel att förvalta
I 2025 års uppdaterade schabloner har man vävt in de än idag gällande grunderna ör metoden från 1975. Målet har varit att ”användaren” inte ska behöva läsa de äldre rekommendationerna kring schabloner.
Arbetet med uppdateringen har handlat om att få fram praktiska schabloner som bygger på statistiska uppgifter, jämförelseberäkningar och bedömningar. Syftet med uppdateringen är att metoden ska vara enkel att pröva – och enkel att förvalta.