När används geodatastandarder?

Det finns en uppsättning regler och riktlinjer för geodata och geodatatjänster som är gemensamt för alla typer av geodata. De bygger på standarder och INSPIRE-krav och ger geodata en struktur: hur ska egenskaper och kvalitet beskrivas på ett enhetligt sätt, hur ska identifiering ske för att hålla ordning och hur ska användare få tillgång till geodata.

Förutom regler och riktlinjer finns även kompletterande styrmedel i form av avtal, myndighetsföreskrifter eller andra lagar som pekar på ramverk och standarder.

Nationella geodatastrategin

I sin roll som nationell samordnare inom geodataområdet leder Lantmäteriet arbetet med framtagandet av den nationella geodatastrategin i samråd med de organisationer som ingår i Geodatarådet. Nuvarande strategi gäller 2021 – 2025 och utgår från fyra samhällsutmaningar: hållbar samhällsutveckling, smart landsbygd, klimatanpassning samt ett säkert och robust samhälle. Exempel på hur dessa samhällsutmaningar ska lösas är genom att använda gemensamma standarder och begreppsmodeller samt att geodata ska vara en naturlig del av den offentliga sektorns gemensamma infrastruktur. Data i register och databaser ska ha en känd kvalitet och informationen ska tillhandahållas via öppna tjänster.

Läs mer om den Nationella geodatastrategin.

INSPIRE direktivet

INSPIRE (Infrastructure for Spatial Information in Europe) (nytt fönster) är ett EU-direktiv från 2007 som är bindande för alla medlemsländer. INSPIREs syfte är att ge bättre tillgång till offentliga geodata för tillämpning på framför allt miljöfrågor, via en spatial datainfrastruktur (SDI) inom EU. INSPIRE pekar ut 34 geografiska datateman som ska tillgängliggöras. Medlemsländerna ska identifiera vilka datamängder som är relevanta och beskriva metadata för dessa. Därefter ska sök-, visnings- och nedladdningstjänster utvecklas och data ska harmonisera så att de går att kombinera. INSPIRE hänvisar till ett antal ISO-standarder som ska användas vid denna utveckling.

SIS och SIS/TK 323 Geodata

SIS (Svenska institutet för standarder) (nytt fönster) är den svenska standardiseringsorganisation som ansvarar för geodataområdet. SIS representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och i den globala organisationen ISO. SIS är en ideell förening och öppen för alla organisationer.

Det praktiska standardiseringsarbetet bedrivs inom tekniska kommittéer (TK) som består av representanter från olika organisationer. Önskan är att få ett brett deltagande från branschen, både från offentliga och privata sektorn. Inom geodataområdet innebär det både data- och tjänsteleverantörer samt systemleverantörer.

SIS/TK 323 Geodata (nytt fönster) håller samman SIS kommittéer med geodataanknytning, samordnar behov av standardisering på geodataområdet, samt tar fram tekniska rapporter som stödjer utvecklingen av en nationell infrastruktur för geodata. Kommittén är även ingången till ISO/TC 211, både för att vara med och rösta samt för att påverka utvecklingen av ISO 19100-standarderna.

ISO/TC 211 Geographic information/Geomatics

ISO/TC 211 Geographic information/Geomatics (nytt fönster) är den tekniska kommitté inom ISO (International Organization for Standardization) som ansvarar för standardiseringen av geografisk information och för utvecklingen av ISO 19100-serien som omfattar cirka 80 geodatastandarder. Dessa standarder specificerar bland annat metoder, verktyg och tjänster för hantering av geografisk information, samt för bearbetning, analys, åtkomst, presentation och överföring av sådan data i digitalt format mellan olika användare och system. Det finns även ett fåtal är domänstandarder, t.ex. de olika delarna av ISO 19152 (LADM) som behandlar markanvändning och markägande

Open Geospatial Consortium (OGC)

OGC (Open Geospatial Consortium) (nytt fönster) är ett internationellt konsortium som består av cirka 500 företag, myndigheter, forskningsorganisationer och universitet. Syftet är att skapa öppna och allmänt tillgängliga geospatiala standarder via medlemsdrivna processer som bygger på konsensus. Standarderna ska göra geospatial information och tjänster FAIR - sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). OGC-standarder är ofta IT-nära och finns inom många domäner, bland annat spatial datainfrastruktur (SDI), samhällsbyggnad och 3D.

UN-GGIM

UN-GGIM (United Nations Committee of Experts on Global Geospatial Information Management) (nytt fönster) är en expertgrupp inom FN som drivs av medlemsländerna. Lantmäteriet representerar Sverige, i tätt samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). UN-GGIM har en ledande roll i att fastställa agendan för en global geospatial informationsutveckling samt främja användandet av geospatial information både nationellt och globalt. Huvudfokus är sedan ett par år tillbaka kopplat till Integrated Geospatial Information Framework (IGIF), ett ramverk som bygger på ett antal standarder och som utgör en grund och guide för att utveckla, integrera och stärka geospatial informationshantering och dess relaterade resurser. UN-GGIM har även tillsammans med ISO/TC 211, OGC och IHO (International Hydrographic Organization) tagit fram Standards Guide (nytt fönster) till hjälp för länder som vill implementera IGIF.

DGIWG

DGIWG (Defence Geospatial Information Working Group) (nytt fönster) är en multinationell standardiserings-organisation som bygger på frivilligt tekniskt arbete och utan central finansiering. De verkar för att koordinera försvarsorganisationernas intressen avseende standardisering av geodata i de 22 medlemsländerna. DGIWG ger strategisk vägledning och rekommendationer till sina medlemmar angående standardisering av geodata, produkter och tjänster. DGIWG använder befintliga internationella standarder från ISO/TC 211 och OGC där det är möjligt. De skapar profiler och utökar dessa standarder för att de ska överensstämma med försvarsmakternas krav.

RTCM

RTCM (Radio Technical Commission for Maritime Services) (nytt fönster) är en internationell ideell organisation som bland annat utvecklar internationella standarder för satellitpositionering och navigeringssystem som till exempel formatstandarden RTCM SC-104 för GPS. Den underlättar bland annat för olika typer av transport, inmätning, geodesi, precisionsjordbruk och autonoma fordon, samt för andra funktioner som kräver centimeternoggrannhet.

IHO

IHO (International Hydrographic Organization) (nytt fönster) är ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att alla världens hav, oceaner och farbara vatten ska kartläggas. De samordnar verksamheten vid nationella hydrografiska organisationer och har ett 80-tal medlemmar från hela världen. IHO sammanställer bland annat standarder för upprättande av sjökort. De ger även riktlinjer om hur hydrografiska undersökningsdata kan användas på bästa sätt i medlemsstaterna. Exempel på när hydrografisk information kan användas är vid navigering, skydd av den marina miljön, utvinning av mineraler, olja och gas samt vid fiske.