Om ramverk för geodata

Detta avsnitt ger en bakgrund och fördjupning till standardisering. En introduktion till ISO, SIS och tekniska kommittéer, samt lite om nyttan och användning av standarder.

Ett ramverk som bygger på standarder

Ett ramverk för geodata är en uppsättning regler och riktlinjer för geodata och geodatatjänster. Ramverket är gemensamt för alla typer av geodata. Ramverket för geodata bygger på standarder och INSPIRE-krav (på samma sätt som att miljöarbete, projektstyrning och mycket annat i verksamheter bygger på standarder och lagstiftning.)

Ramverket ger geodata en struktur: hur ska egenskaper och kvalitet beskrivas på ett enhetligt sätt, hur ska identifiering ske för att hålla ordning och hur ska användare få tillgång till geodata.

Ramverket visar därmed vad som krävs för ett datautbyte mellan aktörer för att uppnå interoperabilitet: hur ska geodata dokumenteras och identifieras på ett systematiskt och enhetligt sätt, och vilken funktionalitet ska finnas hos geodatatjänster för åtkomst av data. Ramverket kan också ge rekommendationer för hantering av geodata allmänt, t.ex. principer för geometri och datastruktur.

Även om ramverket och standarder krävs för vissa ändamål, så behövs kompletterande styrmedel i form av avtal, myndighetsföreskrifter eller andra lagar som pekar på ramverk och standarder.

Koppling till den nationella geodatastrategin

I sin roll som nationell samordnare inom geodataområdet, har Lantmäteriet lett arbetet med framtagandet av den nationella geodatastrategin för 2016-2020, i samråd med de organisationer som ingår i Geodatarådet.

Lantmäteriet leder även den nationella samordningen av standardisering och ramverksarbetet. Standardisering är en viktig faktor i att lyckas med genomförandet av strategin.

Läs mer om den Nationella geodatastrategin.

Begreppet standarder och ansvaret

Standarder är överenskommelser om normer för att lösa gemensamma och återkommande problem. Detta för att:

  • Prata samma språk
  • Saker och ting ska ”passa ihop”
  • Kunna utbyta information med varandra

Ett sätt att dela in standarder är:

  • Formella standarder och andra dokument (tekniska specifikationer TS, tekniska rapporter TR m.m. rapporter) från Svenska institutet för standarder, SIS, och ISO (International Organization for Standardization), framtagna genom bred intressentmedverkan, konsensus och påverkan i öppen process. Hänvisning i lagar kan göras till formella standarder. Standarder är ett bra komplement till lagstiftning.
  • Övriga: dels informella standarder t.ex. från Open Geospatial Consortium OGC, dels mer specifika standarder som tas fram i en snävare krets av intressenter.

Specifikationer är kravdokument. Om specifikationer överenskoms om att användas är de också förstås standarder.

Det går att standardisera allt: termer, information, processer, kriterier etc. För geodata är det nästan uteslutande termer och information som standardiseras. Genom olika nationella initiativ aktualiseras nu frågan om att standardisera även processer, t.ex. inom samhällsbyggnadssektorn.

Nytta och arbete med en nationell samordning av standardisering

Lantmäteriet leder den nationella samordningen av standardisering och ramverksarbetet.

Nyttan är att stödja aktörer genom att utveckla, och främja användningen av, standarder för geodata. Detta underlättar datautbyte och samverkan mellan aktörer. Samhället får en effektivare hantering av geodata, och ytterst gagnas medborgarna.

Arbetet innebär att genom ordförandeskap och deltagande i tekniska kommittén SIS/TK 323 Geodata:

  • fånga kraven på ett ramverk för geodata
  • påverka internationell standardisering
  • hålla ett ramverk - som är förankrat och möjligt att införa -
  • genom att påverka nationell standardisering och framtagande av svenska handledningar
  • främja användningen av ramverket genom att
  • tillgängliggöra, förenkla, utbilda och stödja på annat sätt

samt:

  • säkerställa medverkan från geodataaktörer
  • vara kontaktyta mot SIS
  • vara kontaktyta mot Försvarsmakten avseende standardisering

Ta del av mer information på www.sis.se (nytt fönster)

Samband med internationella och nationella initiativ 

Ett exempel är Svensk Geoprocess.

Den nationella standardiseringen inom ramen för SIS behöver ses i sitt sammanhang.

  • SIS/TK 323 Geodata är kanalen mot ISO/TC 211 Geographic information/Geomatics, som svarar för den internationella formella standardiseringen inom geodata. Sedan 2017 innehar Sverige ordförandeskapet för ISO/TC 211 genom SIS och Lantmäteriet.
  • SIS temastandarder tar hänsyn till ramverksstandarder i sina specifika tillämpningar
  • Andra standarder och specifikationer:
    - OGC (Open Geospatial Consortium) och W3C (Www Consortium) utvecklar standarder relevanta för webbtjänster, och samarbetar med ISO
    - Svensk geoprocess specifikationer (samarbete mellan Sveriges kommuner, SKR och Lantmäteriet) är besläktade med temastandarder och beaktar ramverket.
  • Nära och utanför geodataområdet är exempelvis området BIM (Building Information Modeling) aktuellt vad gäller att förstå utbytet mellan GIS-domänen å ena sidan och bygg- och anläggningsdomänen å andra sidan.
  • EU:s Inspire direktiv är en lagstiftning som påverkar geodataområdet. Vad gäller ramverket hänvisar lagstiftningen Inspire till ISO-standarder, och vad gäller teman är det i stället så att svenska initiativ behövt anpassa sig till Inspire.

SIS och ISO:s tekniska kommittéer är öppna för alla

Svenska institutet för standarder, SIS, är en av tre svenska standardiseringsorganisationer inom Sveriges standardiseringsförbund och den som ansvarar för geodataområdet.

SIS representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO. SIS är en ideell förening och öppen för alla organisationer.

Det praktiska standardiseringsarbetet bedrivs inom tekniska kommittéer (TK) som består av representanter från deltagarnas organisationer. En strävan är att få så brett deltagande från branschen som möjligt både från offentlig och privat sektor, och inom geodataområdet innebär det både data- och tjänsteleverantörer samt systemleverantörer.

Ordförande för kommittéerna inom geodataområdet väljs i flera fall från den organisation som har ett utpekat ansvar i sitt myndighetsuppdrag, t.ex. ett samordnings- eller informationsansvar.

Länkar till några av geodatakommittéerna

EU-direktivet INSPIRE och den röda tråden

Oavsett vad syftet är vid utveckling av lagstiftning, standarder eller liknande arbeten, beaktas det redan existerande. Saker och ting utvecklas i olika takt, och vissa motstridigheter mellan befintligt och nytt är oundvikligt (och ibland avsiktligt).

INSPIRE, svenska standarder resp. Svensk geoprocess fyller olika syften och kan sägas vara en gradvis förädling av europeiska behov mot olika nationella behov. Mellan INSPIRE-teman, temastandarder och teman i Svensk geoprocess är många samband kartlagda, hänsyn tagna och det finns en röd tråd. Anpassningar till nytt kan ändå innebära omfattande arbete för till synes små förändringar.

Användning av standarder

SIS/TK 323 Geodata kommer återkommande följa upp användningen av standarder. Under 2017 riktades en enkät mot data- och tjänsteleverantörer och systemleverantörer för att fånga användningen av dessa standarder som är betydelsefulla vid datautbyte:

  • ISO 19157:2013 Geografisk information - Datakvalitet
  • ISO 19115-1:2014 Geografisk information - Metadata – Del 1: Grunder
  • ISO 19131:2008 Geografisk information - Specifikation av datamängder
  • ISO 19128:2008 Geografisk information - Gränssnitt mot kartserver (WMS)
  • ISO 19142:2011 Geografisk information - Tjänstegränssnitt för geografiska objekt (WFS)
  • OGC Web Coverage Service (WCS)

Det inte alltid är känt att standarder används eftersom dessa oftast byggs in i verksamhetens IT-verktyg. Resultatet har ändå gett värdefull information, som kommer användas i insatser för att främja användningen. Allmänt behöver användningen av dessa prioriterade standarder (se annat avsnitt) öka för att leva upp till geodatastrategins mål.