Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Centrala termer och begrepp

Här finns förklaringar till termer och begrepp som ofta efterfrågas samt är viktiga i arbete med geodata. För en fullständig termlista se den nationella termdatabasen för geodata.

Termdatabas och handledning

Nationella termdatabasen för geodata (nytt fönster) 

Kvalitetstermer beskrivs i den webbaserade handledningen (nytt fönster) till standarden Geografisk information - Datakvalitet (ISO 19157:2013).

Aktualitet

Med aktualitet avses den tidpunkt då objektet senast, genom kontroll, konstaterades vara korrekt redovisat.

För att konstatera att ett objekt är aktuellt räcker det inte med att titta på det datum som sätts då objektet är producerat; en byggnad kan vara byggd och inlagd i datamängden för många år sedan, men den är fortfarande korrekt och gällande.

Det som är intressant för användaren är att veta när data senast kontrollerades.

Kvalitetbegrepp

Kvalitet beskrivs som graden av överensstämmelse mellan användarens behov och produktens egenskaper.

Den allmänna termen kvalitet detaljeras för olika områden. Inom geodata används begreppen datakvalitet och geodatakvalitet. I text används de tre termerna ofta synonymt, och det framgår av sammanhanget, vilken typ av kvalitet som avses.

Definition av kvalitet görs i standarden Ledningssystem för kvalitet, ISO 9000. 9000-serien har utvecklats för att hjälpa organisationer av alla typer att införa och hantera ledningssystem för att uppnå kvalitet i sina processer och produkter.

Krav på geodatakvalitet specificeras och utvärderas med hjälp av kategorier av kvalitetsegenskaper, som delas in i de två grupperna tekniska och funktionella. Den tekniska kvaliteten är en beskrivning av egenskaper hos datamängden, medan den funktionella berör hur datamängden passar för att användas för olika tillämpningar.

För beskrivning av en geodatamängds kvalitet används modellen som dokumenteras i metadatastandarden SS-EN-ISO 19115. I den ingår modeller för att redovisa:

  • kvalitetskrav
  • resultat och dokumentation av utvärderingen av kravuppfyllelsen
  • tillkomsthistorik
  • syfte
  • användning
  • användbarhet

Med ledning av informationen kan en användare bedöma användbarheten för sitt behov.

För att redovisa Geodatakvalitet behöver flera egenskaper beskrivas, dessa kallas kategorier av kvalitetsegenskaper. De delas in i två grupper tekniska och funktionella. Beskrivningen av dem ingår i var sin standard, Metadata respektive Datakvalitet. I standarden Specifikation av datamängder SS-EN-ISO 19131 tillämpas de och resultatet redovisas enligt metadatastandarden.

Funktionella kvalitetsegenskaper delas upp i:

  • användning
  • tillkomsthistorik
  • syfte

Dessa beskrivs i Metadatastandarden SS-EN-ISO 19115-1.

Tekniska kvalitetskrav för geodata delas upp i:

  • fullständighet
  • användbarhet
  • lägesnoggrannhet
  • tematisk noggrannhet
  • temporal noggrannhet
  • logisk konsistens.

Modellen för de tekniska kvalitetskraven är definierade i standarden Datakvalitet SS-EN-ISO 19157, i den ingår också modellen för utvärdering av egenskaperna. De tekniska kategorierna av kvalitetsegenskaper har en finare indelning som benämns kvalitetsegenskaper.

Aktualitet används för att beskriva hur insamlat data har åldrats, och ses som viktig en viktig kvalitets aspekt, men finns inte definierad i någon standard. Vanligtvis anges när data senast konstaterades vara korrekt. För datamängder som uppdateras kontinuerligt är beskrivning av ledtiden viktig för bedömningen av aktualiteten.

I den tekniska specifikationen Kvalitetssäkring av dataförsörjning SIS-ISO/TS 19158 används, förutom datakvalitet enligt SS-EN-ISO 19157, även omfattning, tidplan och kostnad som kategorier av kvalitetsegenskaper vid kvalitetssäkring av producenter för geodatainsamling.

Mer om geodatakvalitet finns att läsa i:

Nogrannhet och osäkerhet

Begreppen noggrannhet och osäkerhet förekommer i kvalitetssammanhang. Här belyses skillnaden, och varför båda begreppen behövs.

Noggrannhet

- är överensstämmelsen mellan ett mätt värde och ett sant värde. (Källa: ISO 3534-2 Statistics – Vocabulary and symbols), Lägesnoggrannhet blir då noggrannheten i positionsangivelsen. Begreppet används i alla geodatastandarder inom ISO 19100-serien (Källa: ISO 19157:2013, Geographic information - Data quality).

Osäkerhet

- speglar synen att slutsatser dras ur mätningar som beräknas med statistiska metoder, utan att referera till sant värde. Detta beskrivs även i ISO 19100-serien, samt i standarden Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement (GUM) (JCGM 100:2008).

Slutsatser

  1. Begreppen bottnar i olika grundsyn kring sanna värden resp. osäkerheter. I praktiken finns ingen skillnad.
  2. I ISO 19100 används begreppen så att noggrannhet är en övergripande rubricering för en "typ" av kvalitet. För att vara konsekvent mot andra geodatastandarder rekommenderas att följa denna terminologi. Osäkerhet används här som ett mått.
  3. Det är viktigt att vara tydlig med vilka begrepp man använder och varför.
Fiktiva exempel
Typer av kvalitet Läges-noggrannhet Fullständighet
Undertyp Absolut noggrannhet Brist
Mått Medelvärde för lägesosäkerhet (ett (avståndsmått framräknat enligt statistiska metoder) Andel saknade objekt (i procent)
Ex. på kvalitetskrav "Ingen av noderna i datamängden ska ha en lägesosäkerhet som är större än 1 m" "Datamängden ska ha max. 10 % färre hus än verkligheten"
Ex. på
redovisning av kvalitets-
mätning
"Uppfyller" alternativt
"0,85 m"
"Uppfyller inte" alternativt
"12%"