Lyssna

Marksamfälligheter

En marksamfällighet är ett markområde som ägs gemensamt av flera fastigheter. Vi hjälper dig med hur du förvaltar, ändrar eller tar bort en befintlig marksamfällighet.

Olika typer av marksamfälligheter

Marksamfälligheter kan vara till exempel:

  • mark som har lämnats oskiftad
  • gemensam ägovidd
  • häradsallmänningar
  • allmänningsskogar 
  • besparingsskogar
  • gemensamhetsskog
  • sockenallmänningar
  • samfälld mark
  • fristående samfällda fiske- och vattenområden

En annan typ av gemensamt ägande är gemensamhetsanläggningar.

Marksamfälligheten gäller även om den inte finns i fastighetsregistret

De flesta marksamfälligheter som finns idag bildades för länge sen, då det inte fanns krav att redovisa samfälligheter i fastighetsregistret. Det innebär att informationen rörande en marksamfällighet kan vara bristfällig eller saknas helt i fastighetsregistret, men en bildad marksamfällighet gäller ändå.

De marksamfälligheter som finns i fastighetsregistret redovisas med s:x (t.ex. s:1) efter marksamfällighetens beteckning. Ibland anges även de fastigheter som äger andelar i marksamfälligheten. 

Så förvaltar ni marksamfälligheten

En marksamfällighet kan ni förvalta antingen genom delägarförvaltning eller i en samfällighetsförening.

Förvaltning med samfällighetsförening kan vara mer effektivt och rättssäkert då det finns många delägare. Det räcker då med att en majoritet av medlemmarna i föreningen är överens när de fattar beslut. Läs mer om att bilda en samfällighetsförening.

Delägarförvaltning är bra om det är få fastigheter inblandade, och kostnaderna för drift och underhåll är låga. Vid delägarförvaltning måste alla delägare vara överens när de fattar beslut.

Om delägarna inte kan enas kan Lantmäteriet hålla ett delägarsammanträde. Avgiften för ett sådant framgår av Lantmäteriets föreskrifter om avgifter för uppdrag (pdf, nytt fönster). 

Tänk på att det krävs tid för oss att förbereda sammanträdet och att det också går åt tid efter sammanträdet, bland annat till att skriva ett protokoll.

Frågor och svar

Ta bort, upphäva, en marksamfällighet:

För att ta bort en marksamfällighet behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning. Den kan göras på tre sätt:

  • Den samfällda marken förs över till en enskild fastighet.
  • De delägande fastigheternas andelar i samfälligheten förs över till endast en fastighet. Då upphör samfälligheten automatiskt eftersom definitionen för en samfällighet inte längre är uppfylld.
  • Delägande fastigheterna förs ihop till endast en fastighet. Då upphör samfälligheten automatiskt eftersom definitionen för en samfällighet inte längre är uppfylld.

Ändra en marksamfällighet:

För att ändra en marksamfällighet behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning. Det kan vara frågan om:

  • Att mark från en annan fastighet överlåts till marksamfälligheten, eller om mark från marksamfälligheten ska överlåtas till en annan fastighet.
  • Om en fastighets andelar i marksamfälligheten ska överlåtas till en annan fastighet krävs också en lantmäteriförrättning eftersom andelarna är knutna till fastigheten och måste avskiljas från den för att kunna överlåtas.

Dela upp befintlig marksamfällighet i flera mindre samfälligheter:

Om det finns tydliga skäl kan en befintlig marksamfällighet delas upp i flera mindre samfälligheter. En marksamfällighet kan omfatta mark som inte längre bör behållas som en enhet. En uppdelning av det gemensamma markområdet i olika samfälligheter kan i ett sådant fall vara lämpligt.

För att genomföra uppdelning behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning.

Ansök om lantmäteriförrättning.

En fastighet ägs av antingen fysiska eller juridiska personer. En marksamfällighet ägs av de fastigheter som är delägare i marksamfälligheten.

En fastighet kan alltså, förutom att bestå av mark, ha andel i en eller flera marksamfälligheter. En fastighet kan också helt sakna enskild mark och enbart bestå av andel i en eller flera marksamfälligheter. Den kallas då andelsfastighet.

En så kallad gemensam ägovidd, eller andel i oregistrerad samfällighet, utgör också en samfällighet.

Ett exempel på hur en gemensam ägovidd kan ha uppkommit är genom att en bonde vid laga skifte var ägare till två fastigheter. Han hade förvärvat den ena fastigheten genom arv och den andra fastigheten genom köp. Dessa fastigheter lades därefter ut vid laga skiftet som en ägolott men behöll två fastighetsbeteckningar.

I registerkartan redovisas de idag som samfällighet (S:1) alternativt genom att båda fastigheternas fastighetsbeteckningar redovisas för markområdet. Karakteristiskt för de gemensamma ägovidderna är att de delägande fastigheterna nästan alltid har samma ägare.

I fastighetsregistret beskrivs dessa på något av följande sätt

  • rubriken Läge, karta och Områdesinformation "andel i oregistrerad samfällighet"
  • rubriken Ändamål som "Gemensam ägovidd".

För att upplösa den gemensamma ägovidden behöver en lantmäteriförrättning göras. Du kan läsa mer om det under frågan "Hur gör man för att få bort en marksamfällighet?" som du också hittar på den här sidan.

Ja, om det finns tydliga skäl till det. En marksamfällighet kan omfatta mark som inte längre bör behållas som en enhet. En uppdelning av det gemensamma markområdet i olika samfälligheter kan i ett sådant fall vara lämpligt.

För att genomföra uppdelning så behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning, och välja åtgärden "fastighetsreglering".

Lantmäteriet kan utifrån registrerade uppgifter i fastighetsregistret erbjuda utdrag ur fastighetsregistret på respektive delägande fastighet och ägare som har andelar i en marksamfällighet. Uppgifterna på delägande fastigheter och andelstal kan vara ofullständiga, till exempel om marksamfälligheten bildades för länge sen då det inte fanns krav att redovisa samfälligheter i fastighetsregistret.

För att få en förteckning så behöver du skicka in formuläret för att ta del av allmän handling.

Marksamfälligheten ska vara av väsentlig och stadigvarande betydelse för de delägande fastigheterna. I praktiken innebär det att de boende ska ha behov av samfälligheten, både när den bildas och på längre sikt. Det får inte heller vara fråga om ett mer tillfälligt behov eller behov som är mer relaterat till en viss fastighetsägares personliga behov än till fastigheten som sådan, eller ett behov som kommer att uppstå längre fram i tiden.

Det gäller också att det ändamål som ska tillgodoses inte bättre kan åstadkommas på något annat sätt, till exempel genom servitut eller liknande.

I vissa fall kan en marksamfällighet inrättas även för fastigheter där ägarna motsätter sig ett inrättande. Det gäller i de fallen som det bedöms vara av väsentlig betydelse för fastigheterna att ha del i marksamfälligheten.

Häradsallmänningar och allmänningsskogar är skogsområden/landområden, ofta av större storlek, som har avsatts eller lämnats gemensamt för flera skifteslag.

Olika typer av dessa allmänningar är häradsallmänning, allmänningsskog och besparingsskog i Norrland och Dalarna, samt vissa sockenallmänningar.

Intresseorganisationer:

Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildats för att förbättra markavvattning och vattenavledning.

I Lantmäteriets digitala tjänst Historiska kartor kan du söka i våra öppna arkiv efter akter gällande dikningsföretag.

Arkivet/Akterna är fördelat på flera myndigheter: