Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk

Marksamfälligheter

En samfällighet är mark eller vattenområde som ägs av flera fastigheter ihop. Till marksamfälligheter räknas äldre samfälligheter som har avsatts för gemensamma behov.

Många marksamfälligheter är bristfälligt redovisade i fastighetsregistret eller så är de inte redovisade alls. Även om de finns upptagna i registret så är det vanligt att de inte är ordentligt utredda. Det kan till exempel finnas brister i redovisningen av läget, omfånget och fastigheters delaktighet. Det beror bland annat på att de flesta av de marksamfälligheter som finns idag skapades för länge sen och att det förut inte fanns krav att redovisa samfälligheter i registret. Marksamfälligheterna gäller även om de inte finns i fastighetsregistret.

I dag bildas marksamfällighet främst genom fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen t.ex. parkmark. Dessa redovisas i fastighetsregistret med s:x (t.ex. s:1) efter samfällighetens beteckning, ibland även med delägarfastigheterna angivna.

Vissa äldre samfälligheter förvaltas enligt särskilda lagar, t.ex. häradsallmänningslagen och lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.

Hur förvaltas en marksamfällighet?

En samfällighet, till exempel för en marksamfällighet, kan förvaltas antingen genom delägarförvaltning eller av en samfällighetsförening (s.k. föreningsförvaltning).

Förvaltning med samfällighetsförening kan vara mer effektivt och rättssäkert då det är fler delägare. Då räcker det med att en majoritet av medlemmarna i föreningen är överens när de fattar beslut. Läs mer om att bilda en samfällighetsförening.

Delägarförvaltning kan användas om det är ett fåtal delägare. Då måste alla delägare vara överens när de fattar beslut. Delägarförvaltning innebär att en marksamfällighet förvaltas direkt av delägarna.

Delägarförvaltning är bra om det är få delägande fastigheter och kostnaderna för drift och underhåll är låga. När beslut fattas måste alla vara överens. Om delägarna inte kan enas kan Lantmäteriet hjälpa till genom att hålla ett delägarsammanträde.

Frågor och svar om marksamfälligheter

En fastighet ägs av antingen fysiska eller juridiska personer. En samfällighet ägs av de fastigheter som är delägare i samfälligheten.

En fastighet kan alltså, förutom att bestå av enskild mark, ha andel i en eller flera samfälligheter. En fastighet kan också helt sakna enskild mark och bara bestå av andel i en eller flera samfälligheter. Den utgör då en så kallad andelsfastighet.

Med samfällighet avses i huvudsak

  • mark som har undantagits för fastigheternas gemensamma behov
  • mark som har lämnats oskiftad
  • gemensam ägovidd
  • häradsallmänningar och allmänningsskogar

Genom definitionen av samfällighet utgör även så kallad gemensam ägovidd en samfällighet. En gemensam ägovidd kan ha uppkommit genom att en bonde vid laga skifte var ägare till två fastigheter. Han hade förvärvat den ena fastigheten genom arv och den andra fastigheten genom köp. Dessa fastigheter lades därefter ut vid laga skiftet som en ägolott men behöll två fastighetsbeteckningar.

I registerkartan redovisas de idag som samfällighet (S:1) alternativt genom att båda fastigheternas fastighetsbeteckningar redovisas för markområdet. Karakteristiskt för de gemensamma ägovidderna är att de delägande fastigheterna nästan alltid har samma ägare.

För att upplösa den gemensamma ägovidden behöver en lantmäteriförrättning göras, se vidare under frågan Hur gör man för att få bort/utplåna en samfällighet?

 GEmensam ägovidd - redovisning i fastighetsregistret

Gemensam ägovidd - redovisning i fastighetsregistret

Gemensam ägovidd som ännu inte har registrerats som samfällighet

Gemensam ägovidd som ännu inte har registrerats som samfällighet.

Allmänningsskogar och besparingsskogar i Norrland och Dalarna, häradsallmänningar samt vissa sockenallmänningar betraktas som samfälligheter.

Som en allmän regel gäller att samfällighet får bildas för att tillgodose varje ändamål som är av stadigvarande betydelse för två eller flera fastigheter. Det betyder att samfälligheten alltid måste vara till nytta för fastigheterna som sådana. Detta innebär att en samfällighet inte kan bildas enbart i syfte att tillfredsställa fastighetsägarnas rent personliga behov och önskningar. Det gäller också att det ändamål som ska tillgodoses inte bättre kan åstadkommas på något annat sätt, till exempel genom servitut eller liknande.

I vissa fall kan en samfällighet inrättas även för fastigheter där ägarna motsätter sig ett inrättande. Det gäller i de fallen som det bedöms vara av väsentlig betydelse för fastigheterna att ha del i samfälligheten.

Ja - om det finns tydliga skäl till det. En samfällighet kan omfatta mark som inte längre bör behållas som en enhet. En uppdelning av det gemensamma markområdet i olika samfälligheter kan i ett sådant fall vara lämpligt.

För att utplåna en samfällighet behöver en lantmäteriförrättning göras. Den kan göras på tre sätt:

  • en fastighetsreglering genomförs så att den samfällda marken förs över till en enskild fastighet, eller
  • en fastighetsreglering genomförs så att de delägande fastigheternas andelar i samfälligheten förs över till endast en fastighet. Då upphör samfälligheten automatiskt eftersom definitionen för en samfällighet inte längre är uppfylld.
  • en fastighetsreglering eller sammanläggning genomförs så att de delägande fastigheterna förs ihop till endast en fastighet. Då upphör samfälligheten automatiskt eftersom definitionen för en samfällighet inte längre är uppfylld.