Bostadsrättsregistret - Nyhetsbrev 2026:3
Ny förordning om bostadsrättsregistret från 1 januari 2027
Den 28 maj tog regeringen beslut om förordning (2026:898) om bostadsrättsregister. Lantmäteriet är registreringsmyndighet för bostadsrättsregistret och ansvarar för drift och förvaltning. Mer än 20 % av befolkningen bor idag i en bostadsrätt och berörs därmed av regeringens beslut.
Förordningen börjar gälla den 1 januari 2027 och innehåller praktiska och detaljerade bestämmelser för hur lagen ska tillämpas. Den anger exempelvis vilka uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar som ska ingå i registret. Det finns även bestämmelser om olika meddelanden som syftar till att informera berörda om ärenden samt hur utlämnande av uppgifter ska ske.
Ett av flera syften med ett nationellt bostadsrättsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. Det gör också att köpare, panthavare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt. Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.
Checklista för förberedande åtgärder
Lantmäteriet planerar att lägga ut en checklista med förslag på förberedande åtgärder som en förening kan vidta för att underlätta uppgiftsinsamlingen. En sådan checklista kommer att publiceras i samband med att nyhetsbrev nummer 4 skickas ut.
Samverkan och dialog med berörda aktörer
Under våren har Lantmäteriet genomfört ett flertal samverkansmöten med bland annat förvaltare, Bankföreningen, intresseorganisationer och andra myndigheter. Syftet har varit att inhämta synpunkter samt föra dialog kring behov, förväntningar och förutsättningar inför den kommande insamlingen, i syfte att skapa en så ändamålsenlig och effektiv process som möjligt för samtliga berörda parter.
Under hösten planeras ytterligare samverkans- och dialogmöten med berörda specialistfunktioner för att möjliggöra fortsatt gemensam utveckling och förankring av arbetet.