Om projektet

”Digital information, som är standardiserad, är grunden till att kunna börja jobba på helt nya sätt i processen”, säger Malin Klintborg.

Varför behöver vi en nationell digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen?

Regeringens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Genom att använda digitaliseringens möjligheter i viktiga samhällsprocesser nås:

En ökad hållbarhet

Beslutsstödet stärks genom att man kan ha tidiga och kontinuerliga simuleringar i digitala stadsmodeller ochfaktabaserade analyser och konsekvensbeskrivningar.

En ökad rättssäkerhet

Den demokratiska processen kan stärkas genom tidiga visuella medborgardialoger. Säkerheten i besluten stärks om man vet att man använder information från rätt källa och att informationen inte finns dubbellagrad. Detta leder till en ökad informationssäkerhet.

Ökad tillgänglighet och demokrati

Genom digitala lösningar och tidiga visuella medborgardialoger, där man tydligt kan visa upp för medborgarna hur planer är tänkt att se ut, får vi en stärkt demokratiprocess och en ökad inkludering. Nationella samverkande och skalbara lösningar förbättrar möjligheter, oavsett storlek på aktör, att kunna erbjuda tillgång på digitala lösningar.

En ökad effektivitet 

Genom att digital information hanteras i förenklade eller automatiska processer med digital kommunikation så ökar effektiviteten. Väl utvecklade och guidande e-tjänster är exempel på digitala lösningar som gör det lätt som medborgare att göra rätt från början.

Minskade kostnader

Bara inom samhällsbyggnadsprocessen finns idag en kostnad på mellan 22-42 miljarder kronor per år för att omskapa, söka eller omforma redan befintlig information. Den här kostnaden kan tas bort om informationsmängderna standardiseras och tillgängliggörs för alla.

Hur ligger vi till och vart ska vi?

Lantmäteriet har i bred samverkan med berörda aktörer, hittills arbetat med informationsmängderna byggnad och detaljplan, men de är bara de första datamängderna. Fler datamängder är på gång.

Läs om befintliga och påbörjade datamängder som är på gång (nytt fönster).

Hittills har 150 datamängder identifierats som behöver anpassas och standardiseras för att möta lokala och nationella behov.

Lantmäteriet föreslås av regeringen att få det formella uppdraget att etablera grunddatadomän fastighetsinformation och geografisk information. Det vill säga att anpassa och implementera ramverket för Nationella grunddata på information om fastigheter och geografisk information.

Läs mer om uppdraget att etablera grunddatadomän fastighetsinformation och geografisk information.

Inlämnad slutrapport och vägen framåt

Lantmäteriet har i samverkan med andra aktörer genomfört regeringsuppdraget - att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen. Slutrapporten för regeringsuppdraget lämnades in den 31 januari 2022.

Slutrapport för regeringsuppdraget att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen (pdf, nytt fönster).

Infrastrukturen är löst genom den Nationella geodataplattformen, där data-mängderna kan tillgängliggöras och konsumeras. Sedan januari 2021 kan datamängden detaljplan tillgängliggöras och byggnad sedan september 2021.

Kommunerna kan tillgängliggöra sina datamängder via Lantmäteriet som datavärd. Under 2022 planeras kommunerna även kunna göra det i egen regi.

Det är beslutat att påbörjade datamängder ska färdigställas:

• byggnad
• planbeskrivning
• översiktsplan och regionsplan.

Hur du kan delta

Om du vill vara aktiv i arbetet med nationella specifikationer, för nämnda datamängder kan du vara med i en referens- eller arbetsgrupp. Kontakta då Lantmäteriet via smartsam@lm.se.

Den Nationella geodataplattformen

Är du intresserad av att ansluta till den Nationella geodataplattformen? Läs mer om hur det fungerar och vad ni behöver göra för att ansluta som konsument eller producent (nytt fönster).