Utgångsläget i samhällsbyggnadsprocessen 2018

Kommunerna ansvarar för större delen av de myndighetsprocesser som ingår i samhällsbyggnadsprocessen, och därför fokuserar detta kapitel på hur långt Sveriges 290 kommuner har kommit i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen. Andra viktiga aktörer som också måste medverka i digitaliseringen är t ex statliga myndigheter, Länsstyrelsen, byggaktörer, fastighetsägare, medborgare som alla måste engagera sig i kommunernas digitalisering men också i sin egen.

Ingen kommun är den andra lik. Några kommuner har kommit långt medan andra knappt har börjat. Ingenstans finns en sammanhängande digital process. Inom en kommun har man ofta kommit olika långt inom de olika delarna i processen. Bygglovsprocessen kan t ex ligga före i utvecklingen och blir då begränsad av att detaljplaneprocessen, som skapar det viktiga underlaget, inte är lika långt framme.

Bilden beskriver schematiskt hur långt kommunerna kommit på vägen mot en digital obruten process i januari 2018.

Kommuner_bild
Färgen signalerar hur många kommuner som har ett digitalt arbetssätt i respektive perspektiv och fas Gul = flertalet Orange= ett fåtal Röd = inga

Om vi summerar situationen utifrån de steg som omnämns i Färdplanen så kan vi konstatera att kommunerna inte har kommit lika långt med de senare stegen som med de första. Detta är naturligt eftersom man måste jobba med grundförutsättningar som digital information, digitala arbetsflöden och digital dialog innan man kan börja automatisera processer.

Digital information är det steg som kommunerna kommit längst med. Här finns ett påbörjat arbete i alla delar och på vissa håll har man kommit långt. Det finns fortfarande brister i form av standardisering och avsaknad av viss digital information, t ex planbestämmelser.

Digitalt arbetsflöde är mest utvecklat inom geodatahantering, fastighetsbildning och bygglov, och sämst inom detaljplanering och förvaltning. Det största hindret är avsaknaden av digital planbestämmelseinformation som hindar utvecklingen inom framför allt fastighetsbildning och bygglov.

Digital dialog förekommer framförallt inom bygglov och byggfas, och till viss del inom översiktsplan. Digital dialog skulle kunna användas i större utsträckning men bromsas av juridiska hinder och avsaknad av nationella lösningar.

Automatisering förekommer hos några få kommuner inom bygglovhantering och skulle kunna utvecklas ytterligare om processen i de första faserna var digital i högre utsträckning.

Här kan du läsa mer om de olika delprocesserna.

Här kan du läsa mer om de olika delprocesserna

Workshop för framtiden