Bostadsrättsregistret är ett viktigt steg mot att modernisera och effektivisera hanteringen av bostadsrätter i Sverige. Registret förenklar bostadsrättstransaktioner, förbättrar rättssäkerheten och ger både myndigheter och privatpersoner en tydligare bild av ägandeförhållanden på bostadsrättsmarknaden.
Syftet med ett bostadsrättsregister
Ett bostadsrättsregister påverkar flera olika aktörer. En del intressenter kommer att lämna uppgifter, direkt eller indirekt till registret till exempel bostadsrättsföreningar. Andra kommer att använda uppgifterna i registret i sin verksamhet.
För brottsbekämpande myndigheter kommer det att utgöra ett nytt viktigt verktyg för att förebygga och bekämpa brottslighet.
Syftet med ett register är att:
- göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker
- förbättra konsumentskyddet
- stärka bostads- och kreditmarknadens funktion
- förenkla för bostadsrättsföreningarna
- förse samhället med bättre information om bostadsrätter
- underlätta för Kronofogdens tillgångsutredningar
- bidra till ökade möjligheter att förebygga och utreda brott
- bidra till en effektivare tillgångsinriktad brottsbekämpning.
Om arbetet genomförs enligt plan kan registret förenkla bostadsrättstransaktioner, förbättra rättssäkerheten och ge både myndigheter och privatpersoner en tydligare bild av ägandeförhållanden på bostadsrättsmarknaden.
Vad är en bostadsrätt?
En bostadsrätt är enligt bostadsrättslagen (1991:614) en särskild upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning. Endast bostadsrättsföreningar får upplåta sådan nyttjanderätt och upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt får endast ske till den som är medlem i bostadsrättsföreningen.
I dagsläget finns inte något nationellt register för bostadsrätter likt det som finns för fastigheter i fastighetsregistret. Uppgifter om bostadsrätter finns i stället registrerade på olika ställen, främst hos bostadsrättsföreningar och deras förvaltare.
Det finns ca 1,1 miljoner bostadsrätter och ungefär 30 000 bostadsrättsföreningar. De flesta bostadsrättsföreningarna har enbart bostäder, men en del av föreningarna upplåter även lokaler.
Vilka uppgifter ska samlas in?
Insamling av uppgifter kommer att starta våren 2027 och innefattar uppgifter om:
- bostadsrättslägenheten
- bostadsrättsföreningen
- bostadsrättsinnehavaren
- pantsättningar
- anteckningar om exempelvis utmätning eller beslut om tvångsförsäljning
Registrering av uppgifter ska ske vid:
- upplåtelse av bostadsrätt (sker endast en gång)
- övergång (köp, arv, byte etc)
- pantsättning
- upphörande av bostadsrätt
Bostadsregistret kommer att ha kopplingar till lägenhetsregistret och fastighetsregistret men även andra register hos till exempel Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket.
Lantmäteriets förberedande arbete
I slutet av maj 2025 fick Lantmäteriet i uppdrag att förbereda för ett register för alla bostadsrätter. I januari 2026 redovisade Lantmäteriet regeringsuppdraget med att förbereda ett register för alla bostadsrätter.
De lagändringar som gäller uppbyggnaden av registret föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Lagen ger Lantmäteriet stöd för att samla in och behandla information. Det finns även en förordning som reglerar innehåll, detaljer och Lantmäteriets föreskriftsrätt.
- Uppdrag: Att förbereda för ett register för alla bostadsrätter (LI2025/01086) (regeringens webbplats, nytt fönster).
- Rapporten: Att förbereda för ett register för alla bostadsrätter (nytt fönster).
- Ta del av förordningen på svenskforfattningssamling.se (nytt fönster)