
Vem riktar sig projektet till?
Projektet riktar sig till alla 29 kommunerna i regionen, vi vill ha en bra mix och bredd med blandade kompetenser som bidrar på olika sätt.
Alla som arbetar i någon form med geodata-, kris-, beredskapsfrågor, räddningstjänst och självklart beslutsfattare är välkomna att delta.
Presentation av projektet
Förutom kommunerna medverkar även blandade kompetenser från Länsstyrelsen Norrbotten och Västerbotten (Kommunförbundet Norrbotten och Region Västerbotten) i projektet.
Presentation av projektet 2015 (pdf, nytt fönster).
Projektmål
Delmål 1: 2015
En handlingsplan finns framtagen innehållande aktiviteter för att förbättra kommunernas förmåga att hantera och samverka inom geodataområdet, före, under och efter en kris.
Delmål 2: 2016
Samtliga kommuner i Norrbotten och Västerbotten har en grundläggande kompetens och förståelse för den digitala samverkan vid kris, vikten av enhetliga referenssystem och enhetliga geodata.
Delmål 3: 2017
Kommunerna i Norr- och Västerbotten har ökat sin förmåga att sammanställa och delge digitala geodata genom träning.
Delmål 4: 2017
Kommunen har en individuell åtgärdsplan/rekommendationer för fortsatt arbete och utveckling av geodataanvändningen.
Årsvis sammanfattning av material samt webbinarier
Projektet har arbetat länsvis och totalt har fyra workshops genomförts, två i Luleå och två i Lycksele. Sammanfattningsvis har det varit en bra uppslutning, engagemang och en mix av kompetenser.
Den första workshopen innehöll scenarioarbete, presentationer och diskussioner följt av en enkätundersökning som skickades ut till alla 29 kommuner. På den andra workshopen presenterades resultatet av undersökningen, 2015 års arbete samt förslag till handlingsplan för 2016.
Resultat och rekommendationer till fortsatt arbete:
Kommunerna har varit indelade i tre grupper per län med 4 till 6 kommuner per grupp. Projektet har arbetat i kommungrupperna och rest runt i Norrbotten och Västerbotten. Grunden för arbetet i projektet under 2016 har varit genomförandet av 18 (3*6) stycken workshopar och två avslutningsseminarier. Därutöver har kommunerna haft möjlighet delta i fem utbildningstillfällen via webben. För att effektivisera arbetet vid workshoparna har mallar tagits fram; dels för att identifiera informationsbehov och dels för att skapa metadata.
Webbinarierna har varit teoretiska och förberedande inför workshoparna där det varit praktiskt arbete med egna data och förutsättningar, grupparbeten och diskussioner. Sammanfattningsvis har det varit en bra uppslutning, ett stort engagemang och en bra mix av olika kompetenser.
På avslutningsseminarierna presenterade kommungrupperna årets arbete, sina valda scenarier vilka informationsbehov som är kopplat till dessa, samt reflektioner och erfarenheter som arbetet bidragit till. Projektet hade även bjudit in tre externa föredragshållare som har stark koppling till årets arbete; 'Geodata för Blåljus', 'Manér och symbolsättningsprojektet' och 'SGUs jordartskartor'.
Här presenterades även projektets mål, resultat och reflektioner samt förslag till handlingsplanen för 2017.
Genomförda aktiviteter under 2016:
- Januari-februari: Projektplanen för 2016 sammanställdes och beslutades, Styrgruppsmöte
- Mars: Mallar framtagna (Gitter)
- April: Webbsida publicerad, Webbinarium 1
- Maj: Webbinarium 2, Workshop 1 i Västerbotten
- Juni: Workshop 1 i Norrbotten, Styrgruppsmöte
- Augusti: Webbinarium 3
- September: Webbinarium 4, Workshop 2 i Norrbotten och Workshop 3 i Västerbotten
- Oktober: Workshop 3 i Norrbotten och Workshop 3 i Västerbotten
- November: Webbinarium 5, Enkät, Analys och bearbetning av enkätsvar samt projektrapport
- December: Två seminarier i Umeå och Luleå där kommungrupperna presenterade årets arbete och erfarenheter.
Slutsatser från årets arbete:
- Upplägget med webbinarier blandat med workshoptillfällen, där deltagarna fått arbeta med egna data, har varit lyckat. Det resultat deltagarna har fått fram är också möjligt att arbeta vidare med, vilket flera kommuner också gjort. Att arbeta självständigt och med egna data ställer dock högre krav på egna förberedelser, eget engagemang och kompetens än om deltagarna fått arbeta med tillrättalagda övningar.
- Det är svårt att hitta rätt data i de svenska geodataportalerna som myndigheterna tillhandahåller. Samma geodata kan finnas på flera ställen med samma namn men olika innehåll. Att veta när man har hittat rätt, hittat allt och hittat det data som har bäst kvalitet/upplösning är svårt även om man är en van geodataanvändare med god kunskap om svenska geodatamängder. Ett första steg för att underlätta för kommunerna att hitta rätt information skulle kunna vara att en myndighet får ansvar för att klassa vilka svenska geodata som är lämpliga att använda i händelse av kris och att de datamängder som myndigheterna tillhandahåller finns tillgängliga via en lämplig geodataportal.
- En viktig insikt kommunerna fått är att det tar tid att få fram bra kartor och det gäller att ha förberett sig innan något händer. När det väl är kris tar det för lång tid att börja ta fram nya kartor. En annan insikt är behovet att kunna komma åt sina kartor även om det är problem med internet och elförsörjning.
- De kommuner som kommit längst i förberedelserna för att kunna använda kartan i händelse av kris är de som har en bra kommunikation mellan kris-/beredskapssamordnare eller räddningschef och GIS-samordnare/GIS-ingenjör och de som aktivt använder GIS och geodata i övningar.
- De som har längst kvar och mest arbete kvar att göra är de som saknar GIS-samordnare och GIS-kompetens inom sin kommun.
Resultat och rekommendationer till fortsatt arbete
- Rapport över 2016 års arbete och handlingsplan för 2017
- 2016 års arbete, webbbinar och material hittar du i sin helhet här
Handlingsplanen för 2017 kommer att bestå av tre huvudaktiviteter:
- Handlingsplan på kort och lång sikt
- Färdigställande av kartvy för valt krisscenario
- Genomförande av träningstillfälle med fokus på att använda kartan och geodata för kommunikation i händelse av kris.
Slutrapport 2015-2017:
- Tryggt och säkert slutrapport 2015-2017.pdf
- Bilaga 1_1_AC_Dammbrott_Övning.pdf
- Bilaga 1_2_AC_Skogsbrand_Övning.pdf
- Bilaga 1_3_AC_Snöstorm_Övning.pdf
- Bilaga 1_4_BD_Avbrott_Elektroniska kommunikationer_Övning.pdf
- Bilaga 1_5_BD_FöroreningDricksvatten_Övning.pdf
- Bilaga 1_6_ BD_Storm_Övning.pdf
- Bilaga 1_7_Seminarieövningar Tryggt och Säkert 2017_planering.pdf
- Bilaga 1_8_Tryggt & Säkert_Info och upplägg till Träningstillfällen.pdf
- Bilaga 1_9 Ramfakta.pdf
- Bilaga 1_10_Kodlista_riskkällor_och_skyddsvärden.xlsx
Arbetet pågick från januari till december 2017 med ekonomiskt stöd från myndighetens för samhällsskydd och beredskaps så kallade 2:4-medel, avsedda för att förbättra samhällets krishantering.
Under 2017 har projektet arbetat med kommunernas egna handlingsplaner, dels på kort sikt för att gå i mål med arbetet med att ta fram en kartvy för det krisscenario kommunen arbetar med och dels på lite längre sikt för att fortsätta stärka kommunens förmåga att kommunicera med hjälp av geodata i händelse av kris. 1 workshop/kommungrupp, totalt sex stycken samt digitala uppföljningsmöten och avstämningar för att säkra framdrift och hjälpas åt vid uppkomna problem och frågor.
Under hösten genomfördes totalt 6 praktiska träningstillfällen, 1 per kommungrupp tillsammans med respektive Länsstyrelse. Länsstyrelserna deltog på distans och vi hade Skypemöten och mailkonversation under hela övningen, för att efterlikna ett så verkligt tillfälle som möjligt. Huvudfokus låg på hur kartan och geodata kan användas för kommunikation i händelse av kris.
En annan viktig del i arbetet är att fortsätta sprida information om projektet samt att inspirera och delge projektets erfarenheter till andra.
Följande mål ska uppfyllas under 2017:
- Kommunerna i Norr- och Västerbotten har ökat sin förmåga att sammanställa och delge digitala geodata genom träning.
- Kommunen har en individuell handlingsplan för fortsatt arbete och utveckling av geodata användningen i händelse av kris.