Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Lantmäteriet föreslås bli beredskapsmyndighet

25 mars 2021

När Sverige ska återuppbygga det civila försvaret så kan Lantmäteriet få en tydligt utpekad roll i händelse av kriser eller ytterst en krigssituation. I den statliga utredning som nyligen överlämnats till regeringen föreslås Lantmäteriet bli beredskapsmyndighet och ingå i beredskapssektorn för försörjning av grunddata.

Bild på ambulanshelikopter uppe i luften, med skog i bakgrunden.

Det är den särskilda utredaren Barbro Holmberg som har haft i uppdrag att analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Barbro Holmberg har förutom en bakgrund som minister även varit landshövding i Gävleborg och suttit med som ledamot i Lantmäteriets styrelse.

Ett av utredningens förslag är att det inrättas tio beredskapssektorer. Lantmäteriet föreslås bli en beredskapsmyndighet inom beredskapssektorn för försörjning av grunddata. I sektorn ingår förutom Lantmäteriet även Skatteverket, Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Bolagsverket samt Försäkringskassan. Skatteverket föreslås som sektorsansvarig myndighet. 

Lantmäteriet har ansvarsområden som måste upprätthållas

Anledningen till att Lantmäteriet föreslås bli en beredskapsmyndighet är att vi bedöms ha ett ansvar för verksamheter som är viktiga att upprätthålla vid kris, under höjd beredskap och ytterst i krig.

Peter Wengrud, säkerhetsskydds- och säkerhetschef på Lantmäteriet.

- Utredningen har identifierat vår försörjning av geografisk information, fastighetsinformation samt vårt ansvar i den geodetiska infrastrukturen och referensnäten som viktiga verksamheter, säger Peter Wengrud som är säkerhetsskydds- och säkerhetschef på Lantmäteriet.

Med försörjning av grunddata menar utredningen uppgifter inom den offentliga förvaltningen som flera aktörer har behov av och som är viktiga i samhället är tillgängliga, även under höjd beredskap och vid fredstida kriser. Det handlar också om att informationen ska finnas kvar över tid utan att förstöras eller förvanskas samt att informationen ska skyddas mot obehörig insyn. 

Planera, utbilda och öva

Förutom att som beredskapsmyndighet säkerställa en försörjning av grunddata vid kris och höjd beredskap så innebär förslaget att den nya beredskapsmyndigheten ska vidta ett antal förberedelser. Med hjälp av planering, utbildning och övning ska man skapa förutsättningar till ledning, övergång till att inrikta myndighetens verksamhet mot det som har betydelse för totalförsvaret - och om möjligt upprätthålla övrig verksamhet i normal omfattning. Det innebär också ett kontinuerligt arbete med analyser och bedömningar av risker och sårbarheter i vår verksamhet samt åtgärder för att omhänderta dessa. Allt detta föreslås bli reglerat i en ny beredskapsförordning i vilket generella krav ställs på alla myndigheter men också specifika krav på beredskapsmyndigheterna.

Vad händer nu?

Lantmäteriet kommer i närtid börja arbeta med utredningen och vårt remissvar. Senast den 11 juni ska remissvaret skickas in till regeringskansliet.

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för Lantmäteriet.

- Oaktat utgången av det här förslaget så behöver vi som myndighet arbeta med vårt ansvar i totalförsvaret. Det genomförs redan en hel del aktiviteter inom det här området. Ett exempel på det är samarbetet med MSB kring kartor för krisberedskap och blåljus, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för Lantmäteriet.

Ett annat exempel är arbetet med samhällsutmaningen ”Ett säkert och robust samhälle” som bedrivs inom ramen för Geodatarådet och den nationella geodatastrategin. Utöver det måste hela myndighetens förmåga att kunna hantera fredstida krissituationer och höjd beredskap utvecklas - i enlighet med de krav och uppgifter som finns i gällande författningar.

- Här måste vi noggrant överväga vad vi ska göra och när, särskilt då många förändringar är föreslagna, säger Susanne Ås Sivborg.