Använd våra tjänster
Ämnesområde: Geografi
Grundskolan: Årskurs 1-3
Uppgift
Ge eleverna kunskap om kartor samt att lära känna sin omgivning med hjälp av en karta.
Uppgiftens olika delar
Berätta om kartor, visa olika kartor och interagera med eleverna. Lektionen bygger på de fyra frågeställningarna nedan. För varje fråga finns ett avsnitt med en beskrivning och fakta. Samspela med eleverna genom att först ställa frågan och sedan följa beskrivningen.
- Vad är en karta?
- Vad har man en karta till?
- Vad kan man ha på en karta?
- Hur gör man en karta?
Vad är en karta?
Berätta att en karta är en bild av verkligheten sett uppifrån. Här kan man ge en målande och förklarande beskrivning ”Som att ta en helikopter rakt upp och sedan ta en bild rakt ner”. Visa därefter flygbilden över er skolgård, bild 1 i powerpoint-bildspelet. Berätta att det är er skolgård. Låt bilden vara framme.
Låt eleverna interagera genom att även ställa följande frågor: Vilka olika typer av kartor finns det? Vilka kartor har ni stött på? I spel? I mobilen? Navigeringssystem/GPS? Papperskarta? Kartbok? Jordglob? Orientering?
Vad har man en karta till?
Här får eleverna först spåna fritt.
Berätta sedan att en karta tas fram utifrån vad den ska användas till. Till exempel hur man ska åka från en plats till en annan (vägkarta), eller hitta vägen till en plats (adress) eller för att planera någonting man ska bygga (bostadshus).
Vad kan man ha på en karta?
Här får eleverna först spåna fritt.
Berätta sedan att eftersom en karta tas fram utifrån vad den ska användas till, så förutom de vanligaste sakerna som hus och vägar, kanske någon vill ha en karta som bara visar restauranger eller alla badplatser och cykelvägar. Eller en skatt, då blir det en skattkarta!
För att illustrera vad man kan ha på kartorna visa bild 3–6 i powerpoint-bildspelet. Ur bilderna 4–6 blir det en kort berättelse om hur man kan planera en utflykt utifrån kartor (kolla vädret, tågförbindelser, hitta till älgarna). Här kan man även visa en papperskarta med valfritt innehåll.
Hur gör man en karta?
Berätta att ofta utgår man från en flygbild. En bild tagen från ett flygplan. Som den vi ser här, visa flygbilden över skolgården, bild 1. Sedan ritar man en bild av det man ser. Som den här, visa kartan över skolgården, bild 2. Vissa saker ritar man och andra skriver man med bokstäver på kartan. Några saker kanske man känner igen från vägskyltar, till exempel ritar man en cykel för cykelbana.
Berätta att för att veta hur man ska hålla i kartan för att gå åt rätt håll använder man väderstrecken. Uppåt på en karta är alltid norr och det kan man visa med att rita en pil som pekar uppåt, en norrpil. Men hur vet man åt vilket håll som är norr när man står ute i naturen med sin karta? Man kan använda en kompass. Visa kompassen. Här finns utrymme för att vara lite teatralisk och hålla papperskartan och snurra runt med den - annars kanske man börjar gå åt fel håll!
Berätta att nu ska ni rita en egen karta över skolgården. Interagera med eleverna genom att fråga:
Vad kan en karta över skolgården användas till? Vägar, cykel/gång-bana, grindar, gungor, fotbollsplan, matsalen, rektor, papperskorg, gräsmatta, träd mm? Vad kan ritas och vad kan skrivas?
Berätta vilka saker som eleverna ska ha på sin karta, inklusive en pil som visar väderstrecket norr. Eleverna ritar nu de utvalda sakerna fritt efter sitt eget huvud ovanpå den flygbild över skolgården som delas ut. Här kan man vara flexibel och anpassa saker att rita utifrån elevernas resonemang.
Ute på skolgården gör vi några enkla uppgifter med kartorna. Detta kan anpassas efter hur mycket tid man har genom att ta bort någon övning eller lägga till egna.
Berätta att vi nu ska ta med oss kartorna ut på skolgården. Eleverna tar också med sig en röd penna. Samlas på skolgården och dela ut den första uppgiften och fortsätt sen med de andra.
Uppgifter ute:
- Var ligger norr när man står på skolgården. Samlas runt läraren som frågar och visar norr med kompassen. Eleverna vänder sina kartor rätt.
- Gör en Skattkarta, varje elev låtsas att man ska gömma en liten skatt på skolgården. Eleven går till ett eget valt gömställe på skolgården och ritar ett rött kryss på den platsen på kartan.
- Hitta till matsalen, gympahallen, träd eller annat genom att använda kartan.
- Jämför hur saker ser ut på kartan och i verkligheten exempelvis matsalen, gympahallen, träd eller annat.
Bilden visar exempel på vad man skulle kunna ha på en karta över skolgården, ritade på en flygbild från Geoskolans kartapplikation.
Lärarhandledning
Lektionsförslaget är uppdelat i tre delmoment, som kan utföras i den omfattning som du som lärare bedömer som lämpligt för klassen. Varje delmoment kan till exempel kortas ner eller kompletteras eller delas upp över flera tillfällen. Här följer en kort beskrivning av varje del:
- Lektion om kartor - läraren berättar om kartor, visar olika kartor och interagerar med eleverna.
- Rita en karta över skolgården - eleverna gör, efter sitt eget huvud, varsin egen karta över sin skolgård ovanpå en flygbild som hämtats från Geoskolans kartapplikation.
- Ute på skolgården - eleverna följer sin egen karta och gör några enkla uppgifter ute på skolgården.
Läs igenom och ta de fram den rekvisita som behövs:
- Jordglob
- En papperskarta med valfritt innehåll
- Använd Geoskolans kartapplikation och zooma in till er skola, så att man tydligt ser hela skolgården med hus, vägar mm. Spara ner två skärmbilder, en med kartan och en med flygbild - genom att välja kartlagret Ortofoto-färg i dropdown-menyn till vänster. Klistra in flygbilden och kartan i powerpoint-bildspel (bild 1 och 2).
- Skriv ut ett exemplar av flygbilden från powerpoint-bildspelet till varje elev.
- Bestäm vilka saker eleverna ska rita på sin karta i del två, ex 4 saker kanske räcker i åk 1.
- Färgpennor, kritor, tuschpennor till eleverna
- Kompass
Tidsåtgång
Förberedelser ca 30 minuter. Alla moment i lektionen ca 45 minuter.
Tips! Komplettera gärna med övningarna Kartsymbolsbingo eller Hitta kartsymbolerna.
Överkurs! Bygg tillsammans en modell över skolgården. Placera ut små hus, träd, bilar, rita vägar, fotbollsplan m.m.
Utdrag ur Skolverkets kursplan, Geografi Åk 1–3
Att undersöka verkligheten
Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.