Rullstensåsar

Uppgift

Syftet med den här uppgiften är att du ska med källmaterial och kartapplikationens hjälp ta reda på och förstå hur rullstensåsar bildats samt resonerar kring vilken betydelse åsarna har för människor och samhället. Uppgiften är indelad i fyra delmoment.

Kartapplikationen har bakgrundskarta och kartlager med information från olika myndigheter. Här kan du välja kartlager, zooma, panorera, mäta och rita. Med hjälp av kartapplikationen är det möjligt att analysera, visualisera och utforska samhälle, miljö och natur.

I kartapplikationen kan du hitta höjdkurvor, jordartskarta, vattendrag och sjöar, vegetationskarta, markanvändning, bebyggelse, byggnader, vägnät, fornlämningar, ortofoto, brunnar och täkter.

I varje deluppgift finns länkade hänvisningar till källmaterial som tillsammans med kartapplikationen hjälper dig att lösa uppgiften. Komplettera gärna uppgiften med att besöka en närbelägen rullstensås om det är möjligt.

Fakta! 
Ortofoto är en skalriktig flygbild. Infrarött ortofoto är ett ortofoto där infraröd teknik använts vid flygfotograferingen. Det som syns som rött i flygbilden är klorofyll i växtlighet som reflekteras. I områden som reflekteras i rött finns därför vegetation.

Lärarhandledning

Ämnesområde: Geografi

Årskurs: Åk 7–9

Uppgift

Syftet med den här uppgiften är att eleven ska med kartapplikationens hjälp ta reda på och förstå varför rullstensåsar är viktiga för samhället. Utgå gärna från er geografiskt närmaste rullstensås. Om det inte finns någon rullstensås i er närhet kan ni till exempel välja att titta på Badelundaåsen utanför Västerås. Badelundaåsen är ett tydligt inslag i landskapet och löper i nordsydlig riktning från Nyköpingstrakten i söder till Siljan i Norr. I anslutning till åsen finns många fornminnen, särskilt i trakten kring Badelunda socken i Västerås. Området kring Badelundaåsen är ett odlingslandskap, typiskt för Mälardalsregionen, tydligt präglat av milt klimat.

Uppgiften är indelad i fyra delmoment. I uppgifterna finns länkar till källmaterial.

Tips! Komplettera gärna uppgiften med att besöka en närbelägen rullstensås om det är möjligt. Eller ge exempel på hur eleverna kan se rullstensåsar i sin lokalmiljö, exempelvis i bussen till och från skolan, på tåget till staden eller på annat sätt.

Del 1. Kunskapsinhämtning

Här ska eleven lära sig vad en rullstensås är, hur den bildats och vad den är uppbyggd av enligt frågorna i uppgiften.

Del 2. Undersök och beskriv

Här ska eleven beskriva landskapet på och omkring rullstensåsen.

I kartapplikationen kan eleven använda sig av kartlagren för att undersöka terrängen, jordarter, vattendrag/sjöar, vegetation, odling, bebyggelse, vägar, järnvägar och andra transportleder samt fornlämningar.

Tips! Eleven kan redovisa sina resultat genom att använda rit- och textverktyget i kartapplikationen. Resultatet kan sparas som en pdf-fil. Läs mer om hur du använder Kartapplikationen genom att klicka på Hjälp-knappen i Kartapplikationen.

Del 3. Analysera och förklara

Här ska eleven analysera och förklara varför terrängen ser ut som den gör och varför odlingslandskap är vanliga intill rullstensåsar.

Del 4. Analys och diskussion

Här ska eleven använda sina kunskaper för att analysera och resonera kring rullstensåsars värde för samhället ur olika perspektiv som ekologiska, ekonomiska och sociala.

Tips! Här kan du utöka uppgiften genom att be eleven undersöka en viss verksamhet på eller i närheten av rullstensåsen – och hur denna verksamhet påverkar samhället.

Tidsåtgång

Uppgiften uppskattas omfatta cirka 45 minuter.

Utdrag ur Skolverkets kursplan, Geografi Åk 7-9:

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Centralt ur Skolverkets kursplan för Geografi:

• Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
• Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling.
• En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt. Vattenresurser och utvecklingsfrågor.