Ortnamn på olika språk
Det innebär naturligtvis att här också finns ortnamn på olika språk. En och samma ort kan ha ett meänkieliskt, ett samiskt och ett svenskt ortnamn. Dessa redovisas i grundläggande geografiska data och med olika varieteter på de allmänna kartorna samt i vårt ortnamnsregister, så långt det är möjligt.
Ofta förekommer försvenskningar av det meänkieliska eller samiska namnet så kallade kartortografier.
Meänkieli (tornedalsfinskan) skiljer sig något från den finska som talas i Finland och denna skillnad har man också tagit hänsyn till vid fastställande av ortnamn.
Samiska ortnamn finns huvudsakligen i fjällområdet. Den samiska språkgruppen består av olika varieteter. Av dessa redovisas fyra inom Sverige.
I våra databaser och i våra kartprodukter redovisar vi följande språk:
- Svenska
- Meänkieli (tornedalsfinskan)
- Nordsamiska
- Lulesamiska
- Umesamiska
- Sydsamiska
- Kartortografi
Lagen om minoritetsspråk
Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk infördes 1 januari 2010. Den ersätter lagarna om rätt att använda bl.a. samiska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Ändringar har också gjorts i sametingslagen och socialtjänstlagen. I och med den nya lagen 2010 har minoritetsspråksskyddet förstärkts vilket är en ambition från statsmakterna att stärka de nationella minoriteterna i Sverige och ge deras språk det stöd som behövs, för att de ska hållas levande.
Den befintliga namnredovisningen i Lantmäteriets geodata och på de allmänna kartorna är normgivande för vägvisningen och skyltningen av olika orter.
Förvaltningsområde
Indelningen av Sverige i förvaltningsområden har inte något med namnredovisningen på de allmänna kartorna eller vägvisning att göra. Detta arbete styrs av hänsynspargrafen i 1 kap. 4 § kulturmiljölagen om att iaktta god ortnamnssed vid statlig och kommunal verksamhet (1988:950, ändrad 2013:548).
Kommuner som har ansökt om att få vara förvaltningsområden tar på sig att de nationella minoriteterna ska kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligt och skriftligt. Som förvaltningsmyndighet måste man ha personal som behärskar språket eller språken.
För mer information om förvaltningsområden rekommenderar vi följande länkar:
- Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk (nytt fönster)
- Sveriges nationella minoriteter – Länsstyrelsen (nytt fönster)
Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har ett nationellt uppföljningsansvar för efterlevnaden av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Dessa myndigheter fördelar även statsbidragen till kommuner och landsting.