Har andra rätt att använda tomten eller marken? Och kan man verkligen veta exakt var tomtgränsen går? Det och andra frågor i detta avsnitt.
Att tänka på
Oavsett om du ska köpa nytt eller ändra någonting med fastigheten eller marken du redan äger, så är det bra att ha koll på kommunens detalj- och områdesplaner. De reglerar bland annat hur och var du får bygga och hur stor tomten får vara. Ibland innehåller de även detaljerad information som färgen på husens fasader.
Tänk på att nya fastigheter behöver tillgång till anslutande väg, vatten och avlopp. De vanligaste lösningarna är anslutning till kommunala nät, enskilt inom tomten eller delaktighet i en gemensamhetsanläggning för ett antal tomter. Prata med mäklaren eller säljaren om vad som gäller. Beställ utdrag från aktuell kommun för att kontrollera att avloppet är godkänt. Du kan också få information genom ett kostnadsfritt utdrag ur fastighetsregistret.
När du köper en fastighet är det också bra att veta att du har en omfattande undersökningsplikt som gäller både huset och tomten eller marken. Förutom att låta besiktiga huset kontrollera till exempel också var tomtgränsen går eller om andra har rätt att använda fastigheten.
Tillbaka till Guide – köpa, äga och ändra fastigheter
Frågor och svar
I de allra flesta fall finns det en karta hos Lantmäteriet. Vid köp kan du be säljare eller mäklare att visa markeringar, det kan hända att en del av det som hävdas som tomt i själva verket är en del av annan tomt.
Karta med koordinater och knivskarpa linjer uppfattas ofta som exakt och som ett bevis på var gränserna går. Detta är dock en missuppfattning men ibland kan du själv hitta gränsmarkeringar. Här förklarar vi hur det ligger till.
Om du köper eller redan har en tomt där det råder osäkerhet kring var tomtgränserna går, kan du få hjälp att reda ut dem genom att ansöka om det som kallas lantmäteriförrättning. En lantmäteriförrättning kostar och här kan du ta del av ett kostnadsexempel.
Det kan vara så att någon annan har rätt att använda den aktuella tomten/marken på olika sätt, till exempel gå över din tomt, dela din brunn eller brygga. Prata därför med mäklaren och säljaren om det finns några så kallade servitut eller rättigheter som följer med fastigheten.
Skulle du behöva utreda vad som gäller kan du ansöka om det som kallas lantmäteriförrättning. Då kan du få reda på om ett servitut eller en ledningsrätt överhuvudtaget gäller och i vilken omfattning. Men innan du ansöker – ta reda på hur det går till och vad det kostar.
Servitut:
Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg, brunn etc. Ett servitut är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller oavsett vem som äger fastigheten och gäller i regel tills vidare, har inget slutdatum.
Nyttjanderätt:
Skillnaden mellan servitut och nyttjanderätt är att den senare är rätten för en person, ett företag eller en kommun, att använda någon annans fastighet på ett bestämt sätt, till skillnad från servitut som är en rätt kopplad till en fastighet.
Ledningsrätter:
El- och vattenledningar, optiska fibrer, fjärrvärmeledningar – samhället är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera. Aktörer som äger ledningsnät behöver dra sina ledningar över någon annans mark. Rätten att göra det kan regleras i en ledningsrätt. En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt.
Ibland är det flera fastigheter som tillsammans äger och tar hand om mark och olika anläggningar som till exempel vägar, grönområden och strandplatser. Andra exempel på gemensamhetsanläggningar är vatten och avloppsanläggningar.
Observera att om fastigheten är med i en gemensamhetsanläggning är du med och delar ansvar och kostnader för samfälligheten. Genom att bilda en samfällighetsförening kan det bli en mer effektivt och rättssäker förvaltning av gemensamhetsanläggningen.
Uppgifter om din samfällighetsförening finns hos Lantmäteriets samfällighetsföreningsregistret. Det är också hit du vänder dig för att registrera och ändra uppgifter om aktuell samfällighetsförening.