Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk Min sida

Siljansringen

Siljansringen i Dalarna formades en gång i tiden av ett gigantiskt meteoritnedslag. Här får eleverna undersöka och analysera området i Siljansringen.

Ämnesområde: Geografi, Naturkunskap

Uppgift

Här får eleverna undersöka och analysera området i Siljansringen. Med hjälp av Geoskolans kartverktyg ska eleverna beskriva området och lösa uppgifterna.

För nästan 380 miljoner år sedan slog en meteorit ned och bildade det som idag kallas för Siljansringen. Området utgörs av Siljans och Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs Siljansringen. Berggrunden runt Siljan består, förutom av det prekambriska urberget, av sedimentära bergarter från framför allt ordovicium och silur. Dessa ställdes på kant vid det meteoritnedslag som bildade Siljan och finns därför bevarade idag. Området är typområde för många fossil och därför geologiskt viktigt ur en global synvinkel. Det finns många aktiva och nedlagda stenbrott i området. Ett exempel på ett nedlagt stenbrott som levt upp igen är Dalhalla utanför Rättvik. I kraterstrukturen finns sedimentära bergarter som i vanliga fall är borteroderad i den här delen av Sverige. Berggrundsytan har också skapat förutsättningar för det dräneringsmönster som bildades i samband med att den senaste inlandsisen smälte bort. Det finns bland annat spår av isdämda sjöar, områden med flygsanddyner och dödisgropar. Siljansringen är den största kända nedslagsplatsen efter en meteorit i Europa. Sjön Siljan det tydligaste spåret av meteoriten. Största djupet i Siljan är 134 meter.

    Hos myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) kan du söka och läsa mer om berg, jord och grundvatten i Sverige (öppnas i nytt fönster).

    I Geoskolans kartverktyg kan du bland annat hitta höjd, jordartskarta, vattendrag och sjöar, vegetation. Ta reda på och beskriv följande genom att studera kartlagren i kartverktyget

    Hitta Siljansringen

    • Vilket kartlager visar Siljansringen bäst tycker du? Diskutera och motivera.
    • Vilka större sjöar utgör delar av Siljansringen?

    Gör så här:

    1. Öppna Geoskolans kartverktyg (öppnas i nytt fönster) och sök efter Siljan.
    2. Klicka på ikonen Kartlager i vänstra hörnet.
    3. Klicka på plustecknet (+) vid kategorin Flygfoton och höjddata.
    4. Välj sedan kartlager genom att klicka i Ortofoto – färg, alternativt Ortofoto – infrarött, alternativt Höjdmodell – terrängskuggning.

    Sammanfatta dina svar på uppgifterna och presentera tillsammans med kartbilder.

    Mät och jämför

    • Hur stor är Siljansringens/kraterns diameter?
    • Hur stor del av Stockholm skulle Siljansringens meteoritnedslag täcka?

    Gör så här:

    1. Öppna Geoskolans kartverktyg (öppnas i nytt fönster) och sök efter Siljan.
    2. Klicka på verktyget Rita i menyn till höger i kartfönstret.
    3. Välj Skapa linje.
    4. Mät genom att Sätt en punkt i Siljansringens mitt och placera nästa punkt i ringens utkant.
    5. Läs av avståndet.
    6. Panorera i kartan och zooma in Stockholm.
    7. Ta reda på hur stor del av Stockholmsområdet som skulle täckas av meteoritnedslaget genom att mäta upp samma avstånd, med utgångspunkt i mitten av Stockholm.

    Sammanfatta dina svar på uppgifterna och presentera tillsammans med kartbilder.

    Befolkning

    • Vilka orter i Siljansringen är mest tätbefolkade?
    • Vilken färg används för att visa de mest tätbefolkade områdena?

    Gör så här:

    1. Öppna Geoskolans kartverktyg (öppnas i nytt fönster) och sök efter Siljan. Använd verktygen Zooma och Panorera för att studera området runt Siljan med orterna Leksand, Mora, Orsa, Skattungbyn, Furudal, Boda och Rättvik.
    2. Klicka på ikonen Kartlager i vänstra hörnet.
    3. Klicka på plustecknet (+) vid kategorin Samhälle.
    4. Klicka sedan i rutan vid kartlagret Totalbefolkning.

    Sammanfatta dina svar på uppgifterna och presentera tillsammans med kartbilder.

    Skyddade områden

    På Sollerön i Siljan finns två skyddade områden enligt Natura 2000.

    • Förklara varför dessa områden är skyddade.
    • Det finns flera skyddade områden i Siljansringen. Ta reda på var.

    Gör så här:

    1. Öppna Geoskolans kartverktyg (öppnas i nytt fönster)och sök efter Siljan, zooma in Sollerön.
    2. Klicka på ikonen Kartlager i vänstra hörnet.
    3. Klicka på plustecknet (+) vid kategorin Biologi.
    4. Klicka sedan i rutan vid kartlagret Skyddade områden (Natura 2000)

    Sammanfatta dina svar på uppgifterna och presentera tillsammans med kartbilder.

    Vasaloppet

    Vasaloppet går mellan Sälen och Mora, som ligger vid Siljansringen.

    • Vilken del av loppet tror du är jobbigast?

    Gör så här:

    1. Öppna Geoskolans kartverktyg (öppnas i nytt fönster). Sök efter Mora och Sälen. Panorera och zooma så att du ser båda orterna i kartan.
    2. Klicka på verktyget Rita i menyn till höger i kartfönstret.
    3. Välj Skapa linje. Dra en linje mellan Sälen och Mora.
    4. Jämför höjdkurvorna längs sträckan i kartan.
    5. Klicka på ikonen Kartlager i vänstra hörnet.
    6. Klicka på plustecknet (+) vid kategorin Flygfoton och höjddata.
    7. Klicka sedan i rutan vid kartlagret Höjdmodell – terrängskuggning.
    8. Använd funktionen Ändra transparens för att enklare kunna hitta med hjälp av bakgrundskartan.

    Sammanfatta dina svar på uppgiften och presentera tillsammans med kartbilder.

    Vattennivå

    Vattennivåerna i Siljan kan variera kraftigt, upp till en meter. Analysera och förklara vad det kan bero på med hjälp av olika kartlager i Geoskolans kartverktyg.

    • Vilka geologiska omständigheter finns det som påverkar vattennivån?
      Till exempel berg och tillflöden av vatten.

    Sammanfatta dina svar på uppgiften och presentera tillsammans med kartbilder.

    Ämnesområde: Geografi, Naturvetenskap

    Årskurs: Gymnasiet

    Tidsåtgång: Uppgiften uppskattas ta cirka 80 - 120 minuter.

    Syftet med den här uppgiften är att eleven med hjälp av kartan ska undersöka geologiska och naturvetenskapliga förhållanden kring Siljansringen.

    Uppgiften är indelad i olika delmoment:

    Del 1. Kunskapsinhämtning

    Del 2. Undersök och beskriv

    Del 3. Analysera, förklara och presentera

    Kompletterande lektionsförslag hittar du via SGUs digitala skolsatsning Geologisk (öppnas i nytt fönster) som behandlar samspelet mellan geologi, naturresurser, hållbarhet och samhällsplanering.

    Koppling till Skolverkets kursplan

    Utdrag ur Skolverkets kursplan för Geografi

    • Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
    • Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta.

    Utdrag ur Skolverkets kursplan för Naturkunskap 1b

    • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar, simuleringar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
    • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.