Languages Lättläst Teckenspråk

Internationella samarbeten

Internationellt samarbete är en viktig del i Lantmäteriets geodesiverksamhet. Det gäller såväl samverkan med europeiska och internationella organ som deltagande i EU-projekt och i tjänsteexport.

Ofta handlar det om samarbete inom officiella organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet är medlem. Vi deltar också som projektledare eller partner i internationella projekt.

Kontakta geodesienheten om du vill veta mer om något av våra internationella samarbeten inom geodesiområdet.

FN-relaterade samarbeten

För att få en mer stabil grund inom FN för genomförandet av resolutionen bildades under 2017 UN-GGIM Subcommittee on Geodesy. Medlemskapet är begränsat till ett visst antal länder och Sverige är 'associate member'.

För genomförandet av resolutionen har UN-GGIM Subcommittee on Geodesy skapat ett antal fokusgrupper. Sverige leder gruppen Education, Training and Capacity Building genom Mikael Lilje, chef för Lantmäteriets enhet för geodetisk infrastruktur.

Mer information om UN-GGIM Subcommittee on Geodesy (nytt fönster).

Kontaktperson inom Lantmäteriet är Mikael Lilje.

Nordiskt samarbete

NKG, som bildades 1953, är ett samarbete kring geodetiska frågeställningar med deltagare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Syftet är att ge medlemmarna möjlighet till nätverkande och kunskapsutbyte men framförallt att lösa geodetiska frågeställningar där samarbete över nationsgränserna behövs.

Vart fjärde år arrangerar NKG General Assembly. Nästa General Assembly hålls hösten 2018 i Finland. Dessutom - också vart fjärde år - arrangerar NKG en forskarskola, som nästa gång äger rum 2020 i Norge. NKG leds av ett presidium men arbetet sker framförallt i de fyra arbetsgrupperna.

Mer information om NKG (nytt fönster).

International Association of Geodesy och relaterade samarbeten

The International Association of Geodesy, IAG, är en av sju vetenskapliga sammanslutningar som bildar IUGG (International Union of Geodesy and Geophysics).

IAG verkar för forskning och utveckling inom geodesi. Lantmäteriet är engagerat i ett flertal arbetsgrupper och deltar regelbundet vid dess möten. Dessutom ansvarar IAG för ett flertal oerhört viktiga produkter inom geodesin som t.ex. internationella referenssystem. Lantmäteriet deltar aktivt med leveranser av geodetiska observationer.

IAG:s webbplats (nytt fönster) finns mer information.

IGS är en frivilligbaserad internationell organisation under IAG, som sedan 1994 arbetar för att erbjuda fritt tillgängliga GNSS-satellitbanor, -klockor och andra produkter av hög kvalitet.

IGS-produkterna, som även används av Lantmäteriet, ger tillgång till det globala referenssystemet ITRF för såväl vetenskapliga som kommersiella tillämpningar. Lantmäteriet bidrar till IGS med GNSS-data från ett antal Swepos-stationer och deltar också i projektet MGEX, Multi-GNSS Experiment.

Läs mer på IGS webbplats (nytt fönster).

EUREF, the IAG Reference Frame Sub-commission for Europe, anordnar årligen ett symposium i något europeiskt land i syfte att utbyta information och erfarenheter inom geodesi-området samt dra upp riktlinjerna för den gemensamma europeiska geodetiska infrastrukturen.

Denna består bland annat av det tredimensionella referenssystemet ETRS89, höjdsystemet EVRS och det permanenta GNSS-nätet EUREF Permanent Network, EPN. SWEREF 99 och RH 2000 är de svenska realiseringarna av ETRS 89 och EVRS. Lantmäteriet bidrar till EPN med både GNSS-data och GNSS-analyser.

Frågor kring den geodetiska infrastrukturen och organisationen i stort förbereds av EUREF Governing Board som håller tre möten per år varav ett i anslutning till symposiet. Martin Lidberg är invald medlem av EUREF Governing Board.

Lantmäteriet leder också arbetet i EUREF working group on Deformation models.

Läs mer om EUREF (nytt fönster).

Kontaktperson inom Lantmäteriet är Martin Lidberg.

Övriga internationella projekt och samarbeten

Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet Global Positioning System (GPS) är i grunden ett militärt system. För informationsutbytet med civila GPS-användare har CGSIC bildats.

Varje år håller CGSIC ett internationellt möte i USA i september som en integrerad del av det stora årliga symposiet ION GNSS+.

Mer information finns på CGSIC:s webbplats (nytt fönster).

Projektet startade 2005 för att förse medlemmarna i EUMETNET (ett 30-tal europeiska nationella meteorologiska institut) med skattningar av atmosfärens innehåll av vattenånga, i nära realtid, som indata till väderprognoser.

GNSS-signalerna fördröjs av vattenånga i atmosfären, vilket är en felkälla i de GNSS-tillämpningar där syftet är att positionsbestämning. I väder- och klimattillämpningar är atmosfärens innehåll av vattenånga i stället viktig information. E-GVAP-nätet består av mer än 1500 stationer, främst i Europa, men beräkning av globala GNSS-data har nyligen startat. Sedan 2016 gör Lantmäteriet beräkningar av data från närmare 700 stationer; i huvudsak nordiska sådana.

Eftersom vattenånga är en betydande växthusgas, kan observationer av vattenånga i atmosfären på lång sikt – tiotals år – användas för att påvisa klimatförändringar. Det kräver dock observationer av hög kvalitet och rumslig täthet, varför GNSS-teknik har fördelar jämfört med andra metoder, avseende stabilitet och yttäckning.

Läs mer om E-GVAP (nytt fönster).

FAMOS är ett EU-projekt för att öka effektivitet, säkerhet och noggrannhet för navigeringen i Östersjön inklusive Bottniska viken.

Projektet leds av Sjöfartsverket i Sverige och löper under perioden 2014-2020. Lantmäteriet är en av många deltagande organisationer.
Projektet är uppdelat i fyra aktiviteter:

  • Sjömätning
  • Homogent referenssystem för höjd och djup, förbättring av framtidens navigering
  • Utrustning för effektiv mätning
  • Förbättrat dataflöde från mätning till sjökort

Lantmäteriet leder och deltar i aktivitet 2 (homogent referenssystem) och avsätter ungefär en heltidstjänst under perioden 2015-2020. Arbetet kommer bland annat att innefatta

  • Projektledning
  • Sjö- och landgravimetri
  • Datahantering, analys och databaser
  • Geoidmodellering
  • Inmätning av mareografer
  • Realtids-GNSS

Sjömätningarna har tidigare skett med tysk och dansk gravimeter (med personal) men Lantmäteriet investerade under 2017 i en egen maringravimeter inom FAMOS.

FAMOS webbplats (nytt fönster) finns mer information om projektet.

FIG är en global organisation som företräder hela Lantmäteriets verksamhetsområde. Det är en federation av nationella medlemsföreningar men andra medlemsformer finns också.

Från Sverige är föreningen Samhällsbyggarna medlem och har rösträtt men även Lantmäteriet är medlem i FIG.

FIG bidrar till ett internationellt forum för diskussion och utveckling av yrket samt bidrar även till att lyfta vår verksamhet på den globala agendan. Som exempel kan nämnas bidraget till att uppnå FN:s hållbarhetsmål eller att bidra till klimatanpassning.

FIG grundades 1878 i Paris som Fédération Internationale des Géomètres. FIG har engelska som officiellt språk och heter därmed numera International Federation of Surveyors. Det är en FN-erkänd icke-statlig organisation (NGO), som representerar mer än 120 länder världen över. Läs mer på organisationens webbplats (nytt fönster). Mikael Lilje är invald som en av FIG:s vice presidenter för perioden 2017-2020. Lantmäteriet har haft många ledande positioner inom organisationen genom tiderna.

Lantmäteriets kontaktperson är Mikael Lilje.

Mätningarna i Struves meridianbåge (Struve Geodetic Arc) pågick 1816–1855 med syfte att utforska jordens form och 34 av de 265 punkterna ingår sedan 2005 i Unescos världsarvslista.

Struves meridianbåge består av 265 mätpunkter som idag är belägna i tio olika stater (Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldavien och Ukraina). Struve Geodetic Arc Coordinating Committee bildades 2005 av de tio staterna med syfte att bl.a. hantera frågor som rör hela världsarvet samt möta behovet av att utbyta erfarenheter och information mellan staterna. En av uppgifterna är den återkommande periodiska återrapporteringen till Unesco om världsarvets förvaltning.

Möten i kommittén hålls vartannat år med kommitténs officiella medlemmar och andra intressenter. Medlemmarna representerar Kartverket (Norge), Lantmäteriet (Sverige), Lantmäteriverket (Finland), Federal Service for State Registration, Cadastre and Cartography (Ryssland), Estonian Land Board (Estland), Latvian Geospatial Information Agency (Lettland), Jordbruksdepartementet (Litauen), State Land Property Committee (Vitryssland), Agency for Land Relations and Cadastre (Moldavien), State Service of Geodesy, Cartography and Cadastre (Ukraina) och Eurogeographics.

Mer information om kommitténs arbete (nytt fönster).