Languages Lättläst Teckenspråk

Bilda och driva en samfällighetsförening

Att bilda en samfällighetsförening är ett bra sätt att organisera skötseln av mark eller anläggningar som ägs tillsammans.

Med en samfällighetsförening kan ni effektivt och rättssäkert sköta till exempel vägar, energianläggningar och vatten- och avloppsanläggningar tillsammans. Eller båtbryggor, badplatser, och trapphus.

För att hjälpa dig att bilda en samfällighetsförening genomför vi en lantmäteriförrättning.

Lantmäteriförrättning - processen

Klicka på bilden för att se mer information om hur en lantmäteriförrättning går till.

Adressuppgifter till ditt närmaste lantmäterikontor

I samband med att vi på Lantmäteriet genomför en lantmäteriförrättning för att skapa en samfällighet så bildas också normalt en samfällighetsförening. Det sker vid ett sammanträde. Till mötet kallas alla ägare av de fastigheter som har andelar i samfälligheten.

Föreningen bildas genom att stadgar antas och styrelse utses. Detta sker enligt lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150). I allmänhet används Lantmäteriets normalstadgar.

En samfällighetsförening kan också bildas för att sköta (förvalta) en samfällighet som redan finns och som sköts direkt av delägarna. Varje delägare i en samfällighet har rätt att när som helst begära att en samfällighetsförening ska bildas. Och när en sådan begäran framställs till Lantmäteriet ska en förening alltid bildas. En begäran om att bilda en samfällighetsförening går alltså före den redan existerande förvaltningen som delägarna gör direkt. På juristspråk talar man om att föreningsförvaltning alltid kan bryta delägarförvaltning.

En samfällighetsförening kan inte bildas vid ett sammanträde som delägarna håller på egen hand om det inte handlar om en övergång från vissa äldre förvaltningsformer.

För mer information, kontakta vårt Kundcenter

En samfällighetsförening är en förutsättning för en effektiv och rättssäker skötsel av gemensamma anläggningar som till exempel vägar, vatten- och avloppsanläggningar, grönytor och lekplatser, garage och parkeringsplatser, energianläggningar, båtbryggor och badplatser, trapphus och hissar.

En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med godkända stadgar där varje delägare har rätt att påverka. Verksamheten styrs av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Fattade beslut gäller även om inte alla är överens. Besluten kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Delägarna kan därför med god rättssäkerhet gemensamt fatta beslut om drifts- och underhållskostnader.

Exempel på lagbestämmelser som underlättar förvaltningen:

  • Det är enkelt att få lån från banken eftersom banker får en mycket god säkerhet för lån till en samfällighetsförening.
  • Föreningen har förmånsrätt vid fordran på belopp som uttaxerats (avgifter till föreningen) på ägare av delägarfastighet.
  • Föreningen ska i vissa fall bygga upp fonder för framtida behov.

Vad stadgarna ska innehålla finns angivet i 28 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Det smidigaste är dock att utgå från Lantmäteriets normalstadgar för samfällighetsföreningar.

Stadgar för samfällighetsförening ska ange:

  1. föreningens firma,
  2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen,
  3. den ort där styrelsen ska ha sitt säte,
  4. hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutförhet,
  5. hur revision av styrelsens förvaltning ska ske,
  6. föreningens räkenskapsperiod,
  7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,
  8. hur ofta ordinarie föreningsstämma ska hållas och
  9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma ska ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom även som den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast ska vidtagas.

Det finns två olika förvaltningsformer, delägarförvaltning eller föreningsförvaltning:

  • Delägarförvaltning innebär att en samfällighet sköts (förvaltas) direkt av delägarna i en samfällighet. Delägarförvaltning är bra om det är få delägande fastigheter och kostnaderna för drift och underhåll är låga. Alla måste vara överens när beslut fattas.
  • Föreningsförvaltning innebär att en samfällighet sköts (förvaltas) av en samfällighetsförening. En samfällighetsförening är en juridisk person och registrerad i Lantmäteriets register.

Om du äger en fastighet som har andel i en samfällighet, till exempel en brygga, är du automatiskt medlem i samfällighetsföreningen. Andra exempel på gemensamhetsanläggningar är enskilda vägar, parkeringsplatser, grönytor, lekplatser, badplatser, bredband för data och TV, trapphus och hissar.

En samfällighetsförening är en effektiv form för skötsel där ägare av deltagande fastigheter har ansvar och inflytande över drift och underhåll. Det är viktigt att skilja på fastighetens behov och fastighetsägarens behov. Förvaltningen ska bara gälla fastighetens behov av till exempel en utfartsväg. Fastighetsägare kan vara intresserade av att ordna midsommarfirande eller andra fester, men det ingår inte i en samfällighetsförenings uppgift.

En beslutför styrelse i en samfällighetsförening har i sin helhet alltid rätt att teckna föreningens firma och är behörig att företräda föreningen. Styrelsen har rätt att utse särskild firmatecknare (34 § SFL). En sådan firmatecknare har samma behörighet som styrelsen att företräda föreningen i förhållande till tredje man (37 § SFL). Styrelsen kan när som helt ta tillbaka tillståndet att teckna föreningens firma (34 § SFL).

För att banker och andra ska veta vem eller vilka som är föreningens firmatecknare ska styrelsen anmäla detta till Lantmäteriets Samfällighetsföreningsregister.

En debiteringslängd är en förteckning över hur mycket varje medlem ska betala till en samfällighetsförening, se 41-42 §§, lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Summan bestäms av hur stor andel varje fastighet har i samfällighetsföreningen. På föreningens stämma ska styrelsen dels lägga fram en budget, dels en debiteringslängd.

I debiteringslängden ska anges:

  • det totala belopp som ska uttaxeras
  • vad som ska betalas av varje medlem
  • när betalning senast ska ske

En fastighetsägareförteckning underlättar upprättande av debiteringslängden.

Meddela samfällighetsföreningens styrelse att du sålt din fastighet och tala om vem som är den nya ägaren. Den som äger en fastighet som har andel i en samfällighet är automatiskt medlem i den samfällighetsförening som sköter samfälligheten.

Vilka fastigheter som har andel i en samfällighet framgår av Fastighetsregistret.

Du kan ringa till Lantmäteriets kundcenter, 0771-63 63 63, och fråga om din fastighet har andel i någon gemensamhetsanläggning eller samfällighet.

Bolagsverket kan svara på frågor som rör tomtägarföreningar, ekonomiska föreningar eller om föreningen är bokföringsskyldig.

Vad gäller föreningsrätt, till exempel hur föreningen ska fatta beslut, skatte- och budgetfrågor och tvister i föreningen så rekommenderar vi er att vända er till sakkunniga på den privata marknaden.

När det inte längre finns någon samfällighet för föreningen att sköta (förvalta). För en utförlig beskrivning se 61-65 §§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Om det saknas styrelse för den samfällighetsförening där du är medlem ska du kontakta länsstyrelsen. De prövar då om en så kallad syssloman kan få i uppdrag att sköta föreningen tills en ny styrelse valts. Sysslomannen ersätter i första hand en styrelseledamot. I andra hand tar sysslomannen över hela styrelsearbetet och kan ensam hantera föreningens angelägenheter och företräda föreningen. Sysslomannens främsta uppgift är att se till att en beslutför styrelse utses.

Även om det är länsstyrelsen som utser en syssloman så är det samfällighetsföreningen som ska betala sysslomannens arvode och kostnader för resor med mera.

En syssloman kan bara utses då det saknas en beslutför styrelse. Se 31-33§§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Litteraturtips:

  • Österberg, T. (2013). Samfälligheter. Handbok för samfällighetsföreningar (11:e uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik. ISBN 978-91-39-11282-2.
  • Lundén, B. (2011). Samfälligheter. Praktisk handbok om skatt, ekonomi & juridik. Näsviken: Björn Lundén Information. ISBN 978-91-7027-744-3.

Länkar: