Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk

Så här går en omarrondering till

Omarrondering innebär att hela fastighetsindelningen ändras i större sammanhängande områden. Här redogörs för hur en omarrondering går till - från ansökan om omarrondering till beslut om fastighetsbildningen. 

Innan en omarrondering kan påbörjas undersöks vilka förutsättningar det finns för att genomföra den. Länsstyrelsen genomför förstudien i samverkan med Lantmäteriet. Genom att göra en förstudie undersöker länsstyrelsen om det finns förutsättningar för att omarrondera ett visst område där markägare visat intresse för detta. Syftet med förstudien är att ge både markägare och myndigheter ökade kunskaper om berört område.

I förstudien ingår bland annat följande moment:

  • Uppgifter om ägare och deras markinnehav tas fram.
  • Hävdade fastighets­gränser mäts in och kartunderlag upprättas.
  • Preliminär kostnadskalkyl, tidplan och finansieringsplan upprättas.
  • Aktuell kunskap om natur- och kulturvärden i området samlas in

I broschyren Omarrondering - så här gör vi nu! (öppnas i nytt fönster), framtagen av Länsstyrelsen Dalarna i samverkan med Lantmäteriet och Skogsstyrlsen, kan du läsa mer om omarronderingsprocessen. 

Vad ligger till grund för en omarrondering?

För att en omarrondering ska komma till stånd krävs att en ansökan om omarrondering från en eller flera markägare kommer in till Lantmäteriet. Om en ansökan kommer in måste Lantmäteriet pröva om omarronderingen kan tillåtas. Detta sker genom en båtnadsutredning och en opinionsprövning

Båtnadsutredning - en vinst för fastighetsägarna

Båtnadsutredningen är en ekonomisk prövning. För att omarronderingen ska få genomföras måste det bli en vinst för fastighetsägarna. Fastigheternas värde efter omarronderingen ska vara högre än den totala summan av värdet innan omarronderingen och de kostnader som uppstått i samband med omarronderingen.

Opinionsprövning - majoriteten ska vara överens

Det krävs också att en majoritet av markägarna inte motsätter sig omarronderingen för att den ska få genomföras. I opinionsprövningen väger Lantmäteriet in hur många markägare som uttrycker att de är emot en omarrondering, vilka skäl de har och vilken areal de tillsammans representerar.

Tillståndsbeslutet fattas av Lantmäteriet 

Om det finns båtnad, en vinst, och inte flertalet av markägarna motsätter sig en omarrondering, kan Lantmäteriet fatta ett tillståndsbeslut och omarronderingen kan genomföras. Saknas båtnad, eller finns ett allmänt motstånd, beslutar Lantmäteriet att omarronderingen ska ställas in. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Det gäller både om beslutet innebär att omarronderingen ska genomföras eller om den ställs in.

Vad händer när tillståndsbeslutet vinner laga kraft?

  • Det fattas ett beslut om avverkningsstopp
  • Alla markägare får komma in med önskemål
  • En inventering och värdering av området påbörjas
  • En ny fastighetsindelning arbetas fram

När tillståndsbeslutet vinner laga kraft beslutar Lantmäteriet om avverkningsstopp; ett förbud att avverka skog. Anledningen till avverkningsstoppet är att skogsbestånden ska inventeras. Förbudet omfattar all skogsavverkning oavsett dimension. 

Avverkningsstoppet pågår tills omarronderingen vinner laga kraft. Avverkningsstoppet varar i regel 3-4 avverkningssäsonger. 

Den som eldar med ved kan söka dispens hos Lantmäteriet för vedhuggning (beviljas alltid för husbehov). Hyggesrensning, markberedning, plantering och röjning får utföras, men ska anmälas till Lantmäteriet så att skogsvärderingen kan justeras.

Alla markägare ges möjlighet att tala om för Lantmäteriet var de vill ha sitt nya skogsinnehav lokaliserat. Förutom lokaliseringen av marken kan önskemålet avse andra förändringar i ägandet som är lämpligt att hantera i samband med omarronderingen. Det kan till exempel vara ett samägande som ska förändras, om flera små fastigheter ska slås samman till större enheter eller om stora enheter ska delas upp i mindre, mer om det längre fram.

När datumet för avverkningsstopp passerats påbörjas inventeringen. Den sker genom flygfotografering, laserskanning, och kontroll av alla bestånd i fält. Inventeringen utgör grunden för den skogsvärdering som görs, där varje markägares innehav (areal, volym och värde) sammanställs. Skogsvärderingen ligger sedan till grund för fördelningen av det nya markinnehavet.

En ny fastighetsindelning arbetas fram utifrån markägarnas önskemål. Markägarna får ett förslag till nya skiften som de har möjlighet att lämna synpunkter på. Skiftesplanen justeras därefter. Lantmäteriet strävar efter att så många markägare som möjligt ska få sina önskemål tillgodosedda. När den nya fastighetsindelningen är klar stakas de nya gränserna ut på marken och mäts in.

Beslut om fastighetsbildningen fattas

När alla åtgärder är klara i omarronderingen, tas beslut om fastighetsbildningen enligt den slutgiltiga skiftesplanen. Det görs också en ekonomisk avräkning för samtliga markägare som visar hur mycket var och en ska betala eller få i ersättning i samband med att det sammanlagda skogsvärdet förändras. Kartor och beskrivningar över samtliga skiften upprättas och omarronderingen avslutas.

Det tar ca fyra år från tillståndsbeslutet tills att ett beslut om ny fastighetsindelning kan tas. Om omarronderingen överklagas tillkommer den tid ärendet behandlas i domstol.

Läs mer om omarrondering och ta del av vanliga frågor och svar