Hoppa till sidans innehåll
Other languagesLanguages Lättläst Teckenspråk

Omarrondering

Omarrondering innebär att fastighetsindelningen ändras i större sammanhängande områden och att mindre skogsskiften samlas till större. Alla skiften värderas och skillnaden i värdet mellan det nya markinnehavet och det gamla regleras med pengar.

I områden där marken är starkt ägosplittrad begränsas möjligheterna att bedriva ett effektivt och lönsamt jord- och skogsbruk. Omarrondering är en lantmäteriförrättning som kan genomföras inom sådana ägosplittrade områden och som syftar till att skapa större och mer praktiska jord- och skogsbruksfastigheter. Läs mer om hur en omarrondering går till samt vilka kostnader som är förenade med en omarrondering.

Hälften av alla skogsskiften finns i Dalarna

För närvarande pågår omarronderingar i Dalarna. I Dalarna har gården inte, som på många andra håll, gått till äldste sonen vid arvskiften. I stället har gården delats mellan arvingarna, både manliga och kvinnliga. Med tiden har detta ofta lett till många ägoskiften och ett ibland komplicerat samägande av marken.

I Dalarna finns cirka 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark. En tredjedel av skogsmarken är splittrad på ett stort antal ägare och många små spridda skiften. Samma sak gäller även jordbruksmarken. Ägosplittringen påverkar förutsättningarna för effektivt nyttjande.

Vanliga frågor och svar om omarrondering

När ett tillståndsbeslut vunnit laga kraft är det obligatoriskt att delta i omarronderingen. Vissa områden (fastigheter eller fastighetsdelar) kan dock undantas från omarronderingen om det finns särskilda skäl.

Fastigheter med andra ändamål än jord- och skogsbruk t.ex. bykärnor, fäbodbebyggelse och andra bebyggda områden ingår inte. Inte heller mark där det finns ett bygglov eller ett positivt förhandsbesked för bygglov ingår i en omarrondering. Även väl arronderad skogsmark kan i vissa fall undantas.

Med ägosplittring menas att de flesta fastigheterna har sin mark uppdelad på ett stort antal skiften som i vissa fall är extremt små och/eller långsmala. Den genomsnittliga arealen på skiftena kan vara mindre än ett par hektar. En genomsnittlig fastighetsägare har kanske ett tiotal sådana skiften på olika platser.

När flera fastighetsägare vill ha sin nya mark i samma område, får de som idag har ett stort innehav i området företräde. Placering nära ägarens bostad eller fritidshus tillgodoses så långt det är möjligt.

Åkermarken ingår ibland också i omarronderingen. Vad som ska ingå avgörs i tillståndsbeslutet.

Ägokravet är värdet på den mark, inklusive andelar i samfälligheter, som en ägare har före omarronderingen.

Samägda fastigheter (flera delägare) kan under vissa villkor delas, så att värdet tillfaller respektive delägare som ett ägokrav i omarronderingen.

Samfälld mark som inte längre har någon funktion, t.ex. igenväxta vägar och sandtag som inte används, tas bort vid en omarrondering.

Samfälld mark som har ett gemensamt och aktuellt ändamål, t.ex. badplats och majstångsplats, får vara kvar. Det går även att bilda nya samfälligheter vid behov.

Ja, det får du. Men, efter att Lantmäteriet beslutat om avverkningsstopp måste du ansöka om dispens för att hugga ved. Detta är för att värderingen av skogen där du hugger ved ska kunna korrigeras. Dispens söks enkelt på en blankett som du får hos Lantmäteriet.

Ta kontakt med den förrättningslantmätare som är ansvarig för berörd omarronderingsförrättning så får du en blankett och ytterligare information om vilka regler som gäller.

Ja, du kan tala om ifall du vill avyttra ditt innehav helt eller delvis. Detta fördelas då till fastighetsägare som önskar köpa till mer skogs- eller jordbruksmark. När omarronderingen är klar får du betalt enligt den värdering som gjorts.

Om du vill ha ersättningen tidigare bör du sälja ditt innehav genom en vanlig fastighetsaffär innan omarronderingen inleds. Under omarronderingen kan det vara möjligt att sälja mark till länsstyrelsen. Marken läggs då till markreserven som får disponeras i omarronderingen.

Jakträtten är knuten till marken. Efter en omarrondering kommer jakträtten att finnas där det nya markinnehavet är placerat.

I större delen av Sverige genomfördes omfattande ägoskiften av både skogs- och jordbruksmark redan under 1700- och 1800-talen. Resultatet har varit att skogsägarna fått större och mer sammanhängande skogsskiften och skogsbruket har kunnat bedrivas rationellt.

I slutet av 1700-talet hade storskiftet genomförts i stort sett hela landet utom i Dalarna. Här inleddes reformen först 1803 och tog nära hundra år att genomföra. Traditionen att dela jorden mellan olika personer vid arvskiften fortsatte dock. Med den ägosplittring som följde av alla sämjedelningar (privata markdelningar) blev det svårt att bedriva ett rationellt skogsbruk.

Förbättringar av ägoindelningen krävdes, men det laga skifte som följde möttes med misstro och kunde bara genomföras på några få platser. Med stöd av den så kallade Dalalagen, som instiftades 1932, kunde laga skiftet av ytterligare 200 000 hektar genomföras fram till 1984.