Mål 2021-2025

För att offentliga geodata ska ge full nytta i samhället behöver de vara lättanvända och lättillgängliga. Det kräver inte bara ändamålsenliga finansieringslösningar, utan även en god samverkan mellan aktörerna på området.

Användning och nytta i samhället

Bygglov, krishantering, friluftsliv – användningsområdena för geodata är oräkneliga. Vår vardag är fylld av digital information om företeelser som har anknytning till ett geografiskt läge. Och vi förutsätter att informationen finns tillgänglig när vi behöver den, oavsett plattform, verktyg och tid på dygnet.

För att offentliga geodata ska komma till bästa möjliga användning och nytta i samhället krävs att de tillhandahålls på ett sätt som gör det enkelt för den som vill använda dem, samtidigt som det tar hänsyn till medborgarnas integritet och Sveriges säkerhet. Det innebär bland annat att finansieringsmodellerna för myndigheter och kommuner som producerar geodata behöver anpassas till ett nytt och mer användarvänligt tillhandahållande.

En framgångsfaktor i den fortsatta utvecklingen på området är också att samverkan mellan stat, kommuner och företag fungerar väl.

Vad innebär den nationella strategin för geodata och hur används den?

Se en kort film där Anders Sandin, Lantmäteriet och Magnus Forsberg Geodatarådet berättar mer om målen.

Geodatarådet anser därför att de fyra viktigaste övergripande målen inom geodataområdet är att:

  1. Geodata är öppna
  2. Geodata är användbara
  3. Geodata är tillgängliga
  4. Samverkan är välutvecklad

1. Geodata är öppna

I ett datadrivet samhälle är tillgången till öppna data en grundläggande förutsättning. De ger företag möjligheter att skapa innovativa och samhällsnyttiga tjänster och de bidrar till effektivisering av offentlig verksamhet. Transparensen ökar och medborgarna ges större inflytande på samhällsutvecklingen.

Det ligger en stor utmaning i att upprätthålla de viktiga principerna om öppenhet och tillgänglighet och samtidigt värna om integritet och säkerhet. De finansieringsmodeller som gäller för offentliga geodata utgör ett hinder, eftersom de till stor del bygger på avgifter från användarna i stället för skattemedel. Statliga och kommunala geodataproducenter behöver finansieringsmodeller som möjliggör att grundläggande geodata tillhandahålls som öppna data.

Ett övergripande mål är därför att geodata ska vara öppna och fria för användning.

Varför det är viktigt

Varför är det så viktigt att göra vår Geodata öppen, det som kallas för Öppna data? Se en kort film där Susanne Ås Sivborg, generaldirektör Lantmäteriet berättar mer:


Öppna data direktivet hette tidigare PSI-direktivet

Lantmäteriet har, i samverkan med berörda aktörer, fått i uppdrag av Regeringen att identifiera så kallade särskilt värdefulla datamängder och vilka aktörer som berörs av dessa i enlighet med det reviderade Öppna data-direktivet (tidigare PSI-direktivet). I uppdraget ingick också att analysera samhällsnyttor och budgetära konsekvenser av att tillgängliggöra dessa datamängder avgiftsfritt.

Här kan du läsa mer om direktivet.

2. Geodata är användbara

Det räcker inte med att geodata är öppna och fria att använda – för att medborgare, företag och myndigheter ska ha nytta av dem krävs att de är användbara. Det innebär bland annat att de behöver vara enkla att använda och av känd kvalitet.

Med totalt 290 kommuner och en mängd statliga myndigheter som producenter är standardisering, harmonisering och kombinerbarhet viktigt för att geodata ska kunna tillhandahållas i de former som användarna efterfrågar.

Ett övergripande mål är därför att geodata ska vara användbara.

Exempel på användning av geodata

Smart samhällsbyggnad

Smartare samhällsbyggnadsprocess syftar till att med digitaliseringens möjligheter skapa en enklare, öppnare och mer effektiv planerings- och byggprocess till nytta för medborgare, företag och andra aktörer.

Smartare samhällsbyggnadsprocess (nytt fönster)

Grunddatadomän Fastighets- och geografisk information (geodata)

Lantmäteriet föreslås av regeringen att få det formella uppdraget att etablera grunddatadomän fastighetsinformation och geografisk information, det vill säga att anpassa och implementera ramverket för Nationella grunddata på information om fastigheter och geografisk information.

Grunddatadomän Fastighets- och geografisk information (geodata) (nytt fönster)

DIGG - Myndigheten för digital förvaltning

Läs mer om hur vi i Sverige samverkar för att tillvara ta digitaliseringens möjligheter

DIGG - Myndigheten för digital förvaltning (nytt fönster)

3. Geodata är tillgängliga

Vi står inför en omvälvande övergång från mänskligt lästa data till maskinlästa data, som ska vara tillgängliga dygnets alla timmar. Det kommer att kräva helt nya arbetssätt och arbetsflöden inom produktion, distribution och användning av geodata. Professionella användare vill integrera standardiserade bastjänster med maskingränssnitt, så kallade API:er, i sina verksamhetssystem för att förenkla digitaliseringen av sina processer.

Medborgarna vill vara delaktiga och medskapande och kräver e-tjänster där geodata presenteras på ett användarvänligt sätt.

Ett övergripande mål är därför att geodata ska vara tillgängliga.

Läs mer om Lantmäteriets uppdrag att etablera grunddatadomän geodata (nytt fönster)

Uppdraget innebär att Lantmäteriet genom förordning eller ändring i instruktionen förväntas få ett utpekat samordningsansvar för hanteringen av grunddata inom grunddatadomän fastighetsinformation och geografisk information

4. Samverkan är välutvecklad

En bred nationell samverkan mellan producenter, vidareförädlare och slutanvändare är en förutsättning för att offentliga geodata ska bli lättanvända och lättillgängliga på ett sätt som värnar om medborgarnas integritet och Sveriges säkerhet. Såväl sektorsvisa som regionala och lokala drivkrafter behöver omhändertas på ett sätt som stimulerar kunskapsuppbyggnad, dialog och praktisk samordning.

Den nationella geodatastrategin är ett viktigt verktyg i samordningsarbetet och ska bidra till riktning, förståelse, delaktighet och kunskap bland aktörerna på området.

Ett övergripande mål är därför att samverkan är välutvecklad.

Läs mer om samverkan och Geodatarådet.