Sveriges kartskatt är unik

Sverige har kartlagts på ett sätt som saknar motstycke i världen. En bidragande orsak är faktiskt våra militära ambitioner. Sverige skulle på 1600-talet bli en stormakt. För att lyckas krävdes koll på varenda vrå av riket, och till det behövdes lantmätare. Kung Gustav II Adolf lade grunden för Lantmäteriet på 1600-talet just för att höja Sveriges stridsförmåga. Kartläggningen skulle lokalisera naturresurser, men också ge honom en bättre uppfattning om hur hans rike såg ut – ingen visste nämligen riktigt.

Inget annat land har haft ett centralt styrt lantmäteri under så lång tid, som så systematiskt har kartlagt landet, med så hög detaljnivå. Det gör Lantmäteriet helt unikt.

Över en miljon kartor

Krig är dyrt, och böndernas tillgångar skulle beskattas för att fylla statskassan. Med total överblick över riket kunde Gustav II Adolf, eller ”Lejonet från Norden”, som han också kallades, smida planer i lugn och ro på slottet hemma i Stockholm. År 1628 fick kartografen Anders Bure i uppgift att mäta upp och kartera Sverige. Inte bara skulle städer, byar och gårdar nedtecknas, lantmätarna skulle också redogöra för skogar, gruvor, sjöar och över huvud taget allt de såg på plats.

Kungen själv dog strax därefter i slaget vid Lützen men vid det laget var Bure och hans medarbetare i full gång och hade inga planer på att sluta.

Idag har vi på Lantmäteriet över en miljon kartor i våra arkiv – det är vi ensamma om i världen. Samtliga är tillgängliga för dig.

Ladda ned och skriv ut Bures allra första kartor från 1628 och se hur det såg ut på den plats där du bor.

Vem var Anders Bure?

Bure, med titeln generalmatematiker, var bland annat upphovsman till skandinavienkartan Svecia, Dania et Norvegia (1626).

Så sent som 1976 köpte Kungliga Biblioteket en karta gjord av Bure föreställande Mälaren. Kartan var helt okänd och hittades av en slump hos en antikhandlare i Schweiz. Denna karta dateras till 1614.

Det råder ingen tvekan om att Bure var intresserad av kartografi, men att leda Lantmäteriet innebar problem han aldrig tidigare ställts inför. Bland annat fanns inte en enda lantmätare i Sverige. Bures första uppgift blev därför att efter bästa förmåga utbilda sex stycken som skulle fungera som hans kollegor.

Därefter gav de sig i kast med att kartlägga alla gårdar och byar i dåtidens Sverige – som på den tiden dessutom innefattade hela Finland. De första kartorna samlades i de geometriska jordeböckerna och hade oftast skalan 1:5 000.

Vackra men opålitliga

Sverige hade visserligen karterats tidigare. En tysk teolog vid namn Jakob Zieglern avbildade Sverige år 1532. Kartan kallade han Schondia men eftersom Ziegler bodde i Tyskland och baserade kartan på saker han hört talas om Sverige, blev den inte särskilt användbar.

Den svenske prästen och diplomaten Olaus Magnus gjorde ett par försök under 1500-talet, bland annat med den vackra – men inte heller speciellt tillförlitliga – Carta Marina.
Även Mercator, historiens kanske mest kände kartograf, ritade en karta över Skandinavien vid 1500-talets slut.

Läs mer om Sveriges äldsta storskaliga kartor hos Riksarkivet (öppnas i nytt fönster)

Contents of this page may be automatically translated, we take no responsibility for the accuracy of the translation. Feel free to contact our customer support centre if you have any questions.

Read more about our website