Studera kartan med längd- och breddgrad

Ge eleverna kunskap om hur man läser och analyserar kartan med längd- och breddgrad.

Ämnesområde: Geografi, matematik, idrott
Grundskolan: Årskurs 4-6

Uppgift

Här får eleverna ta fram sin egen karta med hjälp av e-tjänsten Kartutskrift. När de skrivit ut sin karta får de arbeta med att läsa av och analysera kartan med hjälp av längd- och breddgrad. Uppgiften avslutas i helklass med att experimentera med kartan.

Uppgiftens olika delar

Gör följande:

  • Öppna upp e-tjänsten Kartutskrift och leta upp orten där du bor.
  • Flytta kartan så att ditt bostadsområde hamnar ungefär mitt i rutnätet.
  • Zooma in så mycket det går och klicka sedan på Ändra, längst ner på sidan.
  • Välj skala 1:50 000, det betyder att 1 cm på kartan är 500 meter i verkligheten.
  • Klicka på Skapa karta, längst ner på sidan, och anpassa kartan genom att kryssa i rutorna Norrpil, Teckenförklaring, Skalstock och Gradnät. Nu får du en karta som visar längd- och breddgrader. Här kan du även välja att Namnge kartan. Klicka sedan på Ok för att skapa en pdf som du kan spara alternativt skriva ut.

Nu får du arbeta med att läsa av och analysera kartan. Kartan som du skapat består av 12 kartbilder och en teckenförklaring, längst bak. Välj den kartbild där din bostad finns med.

Studera kartbilden och svara på följande frågor:

  • Vilken längdgrad och breddgrad ligger närmast ditt bostadsområde?
  • Följ en av längdgraderna på det kartblad där din bostad ligger. Finns det några orter som den går rakt igenom eller som ligger väldigt nära? Vilka då?
  • Gör likadant med en breddgrad

Skriv ner koordinaterna för några platser i din kartbok. Byt med en kamrat och försök att hitta varandras platser. Skriv ner namnet på platserna och lite fakta om hur det ser ut i området runt platsen. Använd teckenförklaringen om du behöver.

Sammanfatta övningen i helklass och experimentera med följande:

  • I google maps kan du ange längd- och breddgrader genom att skriva koordinaterna följda av tecknet för grader (°).
  • Skriv in följande i sökrutan på google maps: 60°, 18°, var är det?
  • Ändra i sökrutan till - 33°, 18, var har vi hamnat nu?
  • Var hamnar vi om vi anger 0°, 0° i sökrutan?

Tips! Att skriva tecknet grader fungerar olika beroende på vad du har för tangentbord och typ av enhet. Du gå via menyn, välj “infoga”, “specialtecken”, skriv degrees (grader) i sökrutan. Du kan oftast även använda tangenterna [shift] + [§].

Fakta om längd- och breddgrader

Längd- och breddgrader hjälper oss att ange var vi befinner oss. För att ange var du befinner dig, börja med att ange om du är på norra eller södra halvklotet.

Mittlinjen som delar jorden i norr och söder kallas Ekvatorn. Ekvatorn är 0 grader och utgångspunkten för att ange breddgrad, latitud, dvs de vågräta/horisontella linjerna i kartan. Nordpolens mitt är 90 grader nord, och Sydpolen är 90 grader syd.

Längdgrad, som också kallas longitud, är de lodräta linjer i kartan, dvs linjerna som går i nord-sydlig riktning, med utgångspunkt i nollmeridianen, en plats som heter Greenwich, där man räknar från 0. Från 0 går linjerna ett halvt varv runt jorden dvs 180 grader öster och 180 grader väster, totalt 360 grader som är klotets omkrets.

Lärarhandledning

Ämnesområde: Geografi, matematik och idrott

Årskurs: 4-6

Syftet med den här uppgiften är att eleverna får analysera en karta med hjälp av karttecken, längdgrader och breddgrader.

Uppgiften är indelad i följande delmoment:

  • Del 1. Förberedelser
  • Del 2. Undersök och förklara
  • Del 3. Diskussion

Koppling till Skolverkets kursplan

Utdrag ur Skolverkets kursplan för Geografi

  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
  • Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Utdrag ur Skolverkets kursplan för Matematik

  • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.

Utdrag ur Skolverkets kursplan för Idrott

  • Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.

Contents of this page may be automatically translated, we take no responsibility for the accuracy of the translation. Feel free to contact our customer support centre if you have any questions.

Read more about our website